Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

Miraklet

På bara 3 år har man lyckats med ett mirakel i svensk skola, eller? I december 2013 skrev jag ett blogginlägg som handlade om lärarbehörigheten och hur avprofessionaliseringen av läraryrket slagit hårt och att det därför inte är så konstigt att kunskaperna hos svenska elever blir sämre och därmed resultaten på PISA blir sämre. I endast ett ämne på högstadiet (engelska) och i endast ett ämne på gymnasiet (historia) hade över 50 % av lärarna läsåret 2011/2012 tillräcklig formell utbildning (både pedagogik och ämnesutbildning). I alla andra ämnen var det 50% eller fler (oftast mycket mer än 50%) av lärarna som inte hade rätt formell utbildning. Skrämmande statistik som tyvärr inte bara är statistik, utan en beskrivning av verkligheten på skolorna läsåret 2011/2012, något som självklart påverkade eleverna och deras inlärningsmöjligheter. Här är statistiken från 2011/2012 för högstadiet och gymnasiet. Det fanns ingen motsvarande för år 1-3 respektive år 4-6. … Läs hela inlägget

Topp 5

När det närmar sig nyår är det dags för ”bästa-” listor. Jag vill inte vara sämre, utan har gjort en sammanställning över de mest lästa blogginläggen jag skrivit (på min gamla blogg och/eller min nuvarande blogg): På femte plats kommer Boktips sommaren 2014 som jag skrev 22 juni 2014. Det finns en stor efterfrågan på tips när det gäller bra pedagogisk litteratur.  På fjärde plats kommer Dynamiskt tankesätt  som jag skrev 20 juni 2015. Jag skapade några posters som beskriver statiskt och dynamiskt tankesätt. Jag tror på tanken om att ha visuella stöd för eleverna (även användbart för vuxna) att hänga upp resonemang kring. Då kan man senare påminna om bilden istället för att bara verbalt påminna om innehållet (vilket lätt kan upplevas som att läraren tjatar).  På tredje plats kommer 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv som jag skrev 15 november 2014. Jag beskriver två heldagar då jag skuggade eleverna i två olika klasser… Läs hela inlägget

Särredovisa betygsstatistik?

Jag läste i morse i mitt twitterflöde om en artikel i DN där man skriver att Stockholms stad ska börja redovisa betygsstatistik utan nyanlända elevers resultat. Som vanligt leder det till en massa tankar och här kommer mina tankar kring detta. Jag är övertygad om att de flesta håller med om att vi lever i en globaliserad värld i dag. Både möjligheten att resa till andra delar av världen och tillgången till Internet och bredband har ökat kraftigt jämfört med för 20 eller 30 år sedan. I Sverige bor det strax under 10 miljoner människor idag och i världen bor det snart 7,4 miljarder människor. Det innebär att Sveriges befolkning motsvarar ca 0,14% av världens befolkning. Enligt en källa (jag har inte kollat hur pålitlig statistiken är, men den verkar rimlig) så är svenska språket världens 91:a största språk. Enligt samma källa är följande språk de 10 största i världen (alla… Läs hela inlägget

Måste undervisningen förändras?

Måste undervisningen förändras? Det var ju så bra på 80- och 90-talet, kan vi inte gå tillbaka till det? Varje dag produceras 25 000 000 000 000 000 000 byte data. Över 90 % av all världens data (information) har skapats under de två senaste åren! Det innebär att världen inte ser ut på det sätt vi vuxna tror att den gör. När vissa vuxna värderar den analoga världen högre än den digitala exkluderar man större delen av den information som finns. En intressant notering i sammanhanget är att när det blir en konflikt mellan vuxnas sätt att se på världen och ungdomars sätt att se på världen har de vuxna alltid ”rätt” och ungdomarna alltid ”fel”. Det tyckte troligen din mor- och farföräldrar också tidigare och det tycker antagligen du när det gäller dina barn. Just nu handlar mycket av den diskussionen om det analoga kontra det digitala. Införandet… Läs hela inlägget

BFL

En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett… Läs hela inlägget

Dynamiskt tankesätt lärare

Jag skrev i somras ett blogginlägg om dynamiskt tankesätt för elever där jag la ut affischer på svenska som man kan använda i klassrummet. Nu har jag gjort motsvarande för lärare när det gäller IKT-användning. Även denna gång kommer inspirationen från @ICTEvangelist. Högerklicka och välj ”öppna bild i ny flik för att se bilden i full storlek”. Samma poster som pdf hittar du här (öppnas i ny flik). Läs hela inlägget

Överraskad igen

Den svenska grundskolan har sedan läroplanen 1994 varit mål- och resultatstyrd. Jag har skrivit många blogginlägg om målstyrning tidigare så det här inlägget kommer att ha en lite annan vinkling än de tidigare jag skrivit.   Idag släpptes ett pressmeddelande som härstammar från OECD och PISA-undersökningen 2012 som Skolverket lagt ut på sin hemsida. Det som slår mig varje gång som det presenteras resultat från en undersökning är att vi i Sverige har ingen aning om vad våra elever kan eller inte kan och vi vet inte inom vilka områden skolan är framgångsrik. Däremot så är det många som anser sig veta vad den svenska skolan inte är bra på. En del anser t o m att den svenska skolan är dålig på allting.     Jag frågar mig hur det är möjligt när vi har en mål- och resultatstyrd skola att vi är så okunniga kring dessa frågor. Vi… Läs hela inlägget