Skolval

Jag åker ofta färjorna till/från Åland. Förr i tiden hade de (åtminstone ett av rederierna) en service för de bilpassagerare som hade svårt att gå, nämligen att de fick åka ombord i bil och parkera bredvid hissen på båten. En värdefull service för de som hade behov av detta jämfört med att behöva gå genom alla de långa gångar som gående passagerare gör för att komma ombord på båten. Så vitt jag vet var detta gratis för de som hade behovet. I dag finns det (på ett annat av rederierna) möjlighet till något som kallas för ”pole position” och ”sen incheckning”. Bägge är tilläggstjänster som du kan betala extra för för att få till gång till.  Pole Position: Bilresenärer som har köpt Pole position är garanterade att få köra av färjan bland de första fordonen. Genom att boka Pole position kan du även vara säker på att inte behöva köra… Läs hela inlägget

Skolans ansvar del 2

Jag skrev nyligen ett blogginlägg om ett 60-tal olika saker som läsåret 18-19 kommit upp i media och som helt eller delvis är skolans ansvar. Min poäng med inlägget var att om skolan ska fokusera på (minst) 60 olika saker är det stor risk att det blir pannkaka av allting och att det är dags att renodla skolans uppdrag. Här kommer en fortsättning på det blogginlägget som tittar på hur mycket tid det handlar om under de nio åren som grundskolan pågår (jag räknar inte med förskoleklass i min uträkning då timplanen är gjord för år 1-9). Jag börjar med lite matematik; en elev som börjar år 1 i augusti kommer att gå ut år 9 i juni 106 månader senare (9 år minus 2 månader senare). 1 år motsvarar 365 dygn eller 365×24 timmar. Det blir 8 760 timmar. 9 år motsvarar 9 X 8 760 timmar = 78… Läs hela inlägget

Skolans ansvar

Det är många som inte jobbar i skolan som tycker en hel del när det gäller vad skolsystemet ska ta ansvar för. Jag har nedan gjort en sammanställning av en del saker som varit på tapeten under läsåret 2018-2019. Var och en av sakerna som finns med i listan kan vara nog så viktiga, men om vi tror att skolsystemet ska kunna sköta allt detta (och dessutom kunskapsuppdraget) med hög kvalitet lurar vi oss själva. Under 9 år i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid som är 6890 timmar, vilket motsvara i genomsnitt ungefär 765 timmar per läsår. Majoriteten av den garanterade undervisningstiden används till de 17 skolämnen som finns i grundskolan. Nedan listar jag ett 60-tal olika saker som skolsystemet måste förhålla sig till. Listan  är sorterad i alfabetisk ordning. Listan är inte på något sätt heltäckande, men ger en bra illustration om komplexiteten i det uppdrag som skolsystemet… Läs hela inlägget

OECD

I mitten av mars skrev jag ett blogginlägg där det tydligt framkommer att svensk skola inte är så dålig som sitt rykte. När man kopplar resultaten i PISA-undersökningen (i det här fallet från år 2015) till tiden per vecka som eleverna lägger på studier presterar Sverige bland de sex bästa länderna i alla 3 områden (Matematik, Naturvetenskap och läsförståelse) som mäts. Detta (att det är olika förutsättningar tidsmässigt i olika länder) pratas det i stort sett aldrig om, men om man ska utvärdera hur bra ett skolsystem faktiskt är borde man isolera lärandet som sker i skolan respektive lärandet som sker utanför skoltid (i form av läxläsning, tutoring etc). I och med att man i vissa länder lägger mycket tid och pengar på professionell läxläsning blir det konstigt om man ska jämföra dessa länder med länder som inte gör det. Det blir även konstigt att skolan får cred för det… Läs hela inlägget

Upprättelse

Jag har länge önskat ett underlag där man tar hänsyn till undervisningstid när man jämför olika länders resultat i internationella kunskapsmätningar. Jag har funderat på att göra en sådan sammanställning själv, men det var för svårt att hitta all information som krävdes. Nu finns det en sådan jämförelse från PISA 2015, så jag slipper fundera på hur man ska göra det själv. På samma sätt som man inte låter tungviktsboxare boxas mot lättviktsboxare (utan man jämför de som har liknande förutsättningar (i boxning baseras det på boxarens vikt)) borde man jämföra länder som har liknande undervisningstid i olika skolämnen när man jämför länderna och deras resultat med varandra, något man inte gjort tidigare, men nu finns det alltså en sådan jämförelse som OECD sammanställt från resultaten i PISA 2015. Det finns några saker som är klart anmärkningsvärda med den jämförelsen. Det första och mest uppenbara är att rangordningen blir en… Läs hela inlägget

Verktyg

Tänk att du besöker Sveriges största byggvaruhus. Varuhuset är stor som åtskilliga fotbollsplaner och innehåller fler olika verktyg än du kan räkna till. Det finns många olika varianter av samma verktyg, men framför allt tusentals olika verktyg. Skulle du köpa några olika verktyg som verkar häftiga (men som du egentligen inte har någon användning för) för att sedan gå hem och testa dessa nya verktyg på olika platser i hemmet för att se om du eventuellt trots allt har någon nytta av dem? Skulle inte tro det. De allra flesta vet vilka verktyg de har behov av och köper exakt de verktyg som de har behov av – behöver du en skruvdragare är det förstås en skruvdragare du köper och behöver du en måttstock köper du en måttstock osv. Att det finns tusentals olika verktyg i affären är inte så intressant, så länge du hittar de verktyg du behöver. Du… Läs hela inlägget

Skolans digitalisering

Skolans digitalisering

Digitaliseringstakten i den svenska skolan är hög. Från och med läsåret 18-19 har revideringarna av läroplanerna inneburit att alla lärare berörs av digitaliseringen, tidigare kunde man säga ”det berör inte mig”, då det inte stod i styrdokumenten. Hur digitaliseringen går till i praktiken skiljer sig åt från skola till skola och kommun till kommun. Jag tänkte här beskriva en modell jag tagit fram som passar bra som underlag när man på en skola (eller i en kommun/friskolekoncern) vill sätta ord på det pågående digitaliseringsarbetet. Den kan även fungera som en tankemodell när man någon gång i framtiden kommer att byta ut de devices (med device menar jag dator/Chromebook, padda eller motsvarande) man köpt/leasat. Om vi börjar med det som pågår i Svensk skola är det digitalisering i skolan det handlar om. I varje ruta i min modell finns olika nivåer (låg, medel, hög). Man kan alltså i låg, medel eller hög… Läs hela inlägget

Betygsinflation

Den senaste månaden har debatten om betygsinflation blossat upp (igen). Jonas Vlachos, Nationalekonom, publicerade 24 maj 2018 en rapport som visade att två av friskolekoncernerna är minst sagt generösa i sin betygssättning. Det tog inte länge innan försvarstalen kom, men det visade sig i de flesta fall att de inte förstått multipel regressionsanalys och ekonometri som Jonas använt sig av, vilket fick Johan Ernestam, Utredare på Lärarförbundet, att gå ut och skriva en förenklad förklaring av det Jonas skrivit i sin rapport. Det har skrivits mycket om detta redan, så jag ska inte skriva mer om det, utan istället titta på en annan vinkling av betygsinflationen. Nu när läsåret precis slutat och eleverna i år 9 fått sina slutbetyg har jag sett flera kommuner som med stolthet gått ut med information om att deras genomsnittliga meritvärde ökar (ibland skriver de även ”för x:e året i rad”) och hur stolta de är över… Läs hela inlägget

Digitalisering

Sverige har det politiska målet att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det målet lyfte regeringen fram (igen) när man gick ut med info om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet (1). Målet har funnits under några år, men det har i skolans värld inte pratats så mycket om det. Jag stötte på målet första gången när jag läste om guldtrappan när den infördes år 2014. Då det finns ett (väldigt ambitiöst) uppsatt mål måste man fundera på hur vi jobbar för att nå upp till målet. Jag har via twitter ställt frågan till ”skolsverige” om det finns något enda exempel där vi är på god väg att bli världsledande när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter inom skolans värld, men inte fått något enda konkret exempel ännu. Om vi har ett mål som vi inte jobbar mot är det ytterligare ett exempel på hur vi… Läs hela inlägget

Digitalisering i eller av skolan

Jag skrev nyligen ett blogginlägg som belyser hur onyanserad debatten om digitalisering (liksom annan skoldebatt) i skolan ofta är i Sverige. I det här blogginlägget ska jag lyfta resonemanget om digitalisering och skola till ett annat plan, då vi behöver fundera på vad som görs i skolsverige och vad som borde göras).           Visste du att Sverige har det politiska målet: och att vi har haft det målet i ett par år nu. Jag vill lyfta diskussionen och använda följande perspektiv: digitalisering i skolan eller digitalisering av skolan för att se om vi är på väg mot det politiska målet eller inte. Man behöver hela tiden fundera på vilket problem det är som vi försöker lösa, d v s vad som är syfte och mål med det som görs. Jag skulle önska att ansvariga politiker lyfte fram vad de vill med den svenska skolan på 10-20 års perspektiv,… Läs hela inlägget