Boktips 2017

Jag har tidigare skrivit ett par inlägg om boktips. Du hittar dem här: (Boktips 2014) och (Boktips 2015). Nu är det dags för ett nytt inlägg om boktips då det den senaste tiden har kommit ut många böcker som är läsvärda och som handlar om områden som är väldigt aktuella just nu. Precis som tidigare handlar det om böcker som jag antingen har läst eller som jag är intresserad av att läsa. Att anpassa undervisningen – till individ och grupp i klassrummet, Sofia Boo, Karin Forslund FrykedaL & Anja Thorsten Boken är en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Boken innehåller metoder, strategier och dilemman och konkreta exempel från den svenska skolan. Ett systematiskt förebyggande arbete är nyckeln till att lyckas i rollen som lärare.   Att leda lärares lärande – formativ bedömning för skolledare, Dylan Wiliam Boken ger konkreta råd för hur man kan stötta… Läs hela inlägget

Skolverkets nya styrning

Jag såg pressmeddelandet om att Skolverket får nya direktiv när det gäller styrningen. Mindre detaljstyrning är det som gäller framöver. I pressmeddelandet kan man bl a läsa följande: ”Statens skolverk ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.” Om jag tittar på de fyra delarna i den formuleringen var för sig: 1. Likvärdigheten Likvärdigheten i den svenska skolan är som bortblåst. Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på likvärdigheten) 2. God kvalitet Den goda kvaliteten finns på en del skolor, men alltför många skolor har inte en god kvalitet som genomsyrar verksamheten. Bl a är det alldeles för många elever som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra när de går ut grundskolan.  Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på kvaliteten) 3…. Läs hela inlägget

Formativ feedback

Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är  Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. I filmen visar han en bild som är väldigt talande för den… Läs hela inlägget

Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

BFL

En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett… Läs hela inlägget

Överraskad igen

Den svenska grundskolan har sedan läroplanen 1994 varit mål- och resultatstyrd. Jag har skrivit många blogginlägg om målstyrning tidigare så det här inlägget kommer att ha en lite annan vinkling än de tidigare jag skrivit.   Idag släpptes ett pressmeddelande som härstammar från OECD och PISA-undersökningen 2012 som Skolverket lagt ut på sin hemsida. Det som slår mig varje gång som det presenteras resultat från en undersökning är att vi i Sverige har ingen aning om vad våra elever kan eller inte kan och vi vet inte inom vilka områden skolan är framgångsrik. Däremot så är det många som anser sig veta vad den svenska skolan inte är bra på. En del anser t o m att den svenska skolan är dålig på allting.     Jag frågar mig hur det är möjligt när vi har en mål- och resultatstyrd skola att vi är så okunniga kring dessa frågor. Vi… Läs hela inlägget

Isbergsillusionen

Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”. Det man dock inte ser är all den träning, den uppoffring och det hårda arbete som ligger bakom. Oftast är det de som tränar mest (och bäst) som når längst. Det är viktigt att eleverna förstår och lär sig detta, då det i allra högsta grad gäller framgång i studierna. Därför är det bra om man kan grundlägga detta i tidig ålder. Jag har översatt isbergsillusionen till svenska. Ursprungligen gjordes den av Sylvia Duckworth på engelska. Den som vill ha isbergsillusionen… Läs hela inlägget

Tänk utanför ramen!

Som vanligt svämmas sociala medier över av länkar till artiklar om läxor så snart det skrivits en ny artikel om ämnet. I förrgår var det DN som skrev om ”Stor brist på kunskap om läxor” där man försöker reda ut vad forskningen om läxor egentligen säger. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det står ingenting om läxor i läroplanen (LGR-11). Att förbättra skolan i Sverige handlar om att med högsta möjliga kvalitet leva upp till det som står i läroplanen, inte om att leva upp till allt möjligt som inte står i läroplanen. Ju mer kraft och energi som läggs på annat, desto mindre kraft och energi finns kvar till det som är uppdraget. Jag skulle istället vilja använda rubriken ”Stor brist på kunskap om hjärnan” och fokusera på det istället för läxor. Man ser ofta begreppet ”att befästa sina kunskaper”, både i diskussioner om skolan… Läs hela inlägget

Betygssättningen är ett symptom, inte grundproblemet

I morse hittade jag två länkar om betyg i mitt twitterflöde. Den ena artikeln är ny och den andra är gammal. I bägge är det Per Måhl som uttalar sig som sakkunnig på betygssättning och bedömning. Som vanligt har jag svårt att låta det passera obemärkt förbi, utan mina tankar började förstås vrida och vända på det jag läste.  http://www.skolvarlden.se/artiklar/nationella-prov-kan-inte-forbattra-betygen 20140821 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2020721-bra-om-fler-i-skolan-blev-battre-pa-bedomning-och-betygsattning 20130911 Ett utdrag från texten i GP: ”I Skolinspektionens granskning 2011 fick 25 procent av lärarna i historia och kemi kritik och som inspektör har jag intervjuat några av dessa lärares förtvivlade elever. Om de till exempel frågade vad de skulle kunna om franska revolutionen kunde läraren svara: ”Jag tänker inte tala om det, för då försöker ni lära er det. Gör så gott ni kan. Sen bestämmer jag hur jag vill rätta och vilka betyg ni får på provet.” Ovanstående beskriver något som är helt galet: Att eleverna… Läs hela inlägget