Skolforskning del 3

Den svenska skolforskningen är väldigt begränsad. Som ett mått på hur framgångsrik forskning är brukar man ofta använda omfattningen av andra forskningsrapporter som citerar (hänvisar) till din forskning. Många citat (hänvisningar) betyder att det är många andra som tycker att din forskning håller hög kvalitet och därför hänvisar de till den. Om man tittar på en sammanställning över svensk forskning under perioden år 2000- 2009 får man följande bild (socialstyrelsens sammanställning) vad gäller antal citeringar i internationella vetenskapliga publikationer: Omvårdnad: 324 st Folkhälsovetenskap: 259 st Psykologi: 177 st Sociologi: 35 st Socialt arbete: 12 st Pedagogik: 7 st   Eftersom det finns väldigt lite svensk pedagogisk forskning som håller hög kvalitet (och av skolforskningen var det endast en tredjedel som hade gjorts på ett sådant sätt att de kan uttala sig om effekter) så finns det dels ett stort behov av att genomföra kvalitativ svensk forskning i klassrummen och dels… Läs hela inlägget

Skolforskning del 2

I första delen av skolforskning tittade jag på McKinseyrapporten ”How the worlds best performing schools come out on top” från 2007. Det inlägget har över 8 000 visningar på en vecka, vilket visar att det finns ett stort intresse för ämnet.  I del 2 tittar jag på den uppföljning som gjordes tre år senare, nämligen McKinseyrapporten ”How the worlds most improve school systems keep getting better”. Precis som i förra inlägget så väljer jag ut vissa delar av rapporten som jag presenterar och vill man fördjupa sig så bifogar jag en länk till var du hittar rapporten för nerladdning.  Rapporten för nerladdning hittar du här: www.mckinsey.com/client_service/social_sector/latest_thinking/worlds_most_improved_schools I rapporten har man tittat på 20 olika skolsystem som utvecklats positivt för att se vad man kan lära sig av dessa.  En sammanfattning av de viktigaste lärdomarna 1. Ett system kan utvecklas oberoende av vilken nivå det befinner sig på från början och… Läs hela inlägget

Skolforskning

Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/   Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (”better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. Ett skolsystem kan aldrig vara bättre än kvaliteten på dess lärare 2. Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen i klassrummen 3. För att ha en bra skola måste alla elever lyckas… Läs hela inlägget

Dags för en ny pedagogik?

Pedagogik kan man beskriva som ”läran om utbildning” och eftersom jag tänker på grundskola blir det i det här sammanhanget ”läran om barns utbildning”. Finns  det en pedagogik som är 100% ”rätt” för att alla barna ska få bästa möjliga utbildning? Tänk om vi visste hur ”facit” såg ut, d v s hur vi bäst lär ut och lär in saker. Tänk vilket försprång vi skulle ha jämfört med de som inte har den kompetensen. Om man tittar på några av de som influerat dagens skola så är nog de flesta överens om att ingen sitter på ett ”facit”, d v s att ingen har lyckats hitta det som är svaret på frågan jag beskrev ovan, men att alla har delar som är intressanta ur ett pedagogiskt perspektiv i letandet efter den optimala pedagogiken.  Exempel på några pedagogiska inriktningar som influerat dagens skola: John Dewey (1859-1952) myntade uttrycket ”learning by doing” som… Läs hela inlägget