PISA 2015

Nu har det gått några dagar sedan resultaten på PISA 2015 släpptes. Kul att den svenska nedgången brutits och att de svenska eleverna presterade bättre 2015 jämfört med 2012! Jag har sedan dess med spänning följt media för att ta del av olika förklaringar som dykt upp. På samma sätt som man tidigare gissade vad de försämrade resultaten berodde på gissar man nu vad förbättringarna beror på. Det är väldigt mycket gissning/personliga åsikter och väldigt lite djupgående analyser. Jan Björklund menar att det är den borgerliga skolpolitiken som är förklaringen, men ger även cred till lärare och elever. Enligt honom är dock inte en ökad motivation hos eleverna för PISA en förklaring. Liberala ungdomsförbundet instämmer i att det är Björklunds reformer som är förklaringen.    Gustaf Fridolin menar att lärare och skolledare ska ta åt sig äran och att politiker inte ska ta åt sig äran. Det är hårt arbete… Läs hela inlägget

Straff löser problem i skolan?

Jag läste i Sydsvenskan om en skola i Malmö som hotas av miljonvite. Skolan har allvarliga brister, bl a med trygghet, studiero och värdegrundsarbete enligt skolinspektionen. Nu hotar Skolinspektionen Malmö stad med en miljon kronor i vite om problemen inte rättas till. Jag tänker att det knappast är så att skolchefen, rektorn, lärarna och eleverna vill ha det på det sätt som det verkar vara på skolan. Jag skulle även tro att man gjort en hel del insatser tidigare för att försöka komma tillrätta med problemen, men att man inte lyckats lösa de problem som finns. På vilket sätt hjälper det då att man hotar med ett vite? Som jag ser det fyller vitet ett syfte, nämligen att snabba upp de åtgärder som är planerade (eller om det skulle vara så illa att det inte finns planerade åtgärder – snabba på processen att komma fram med lämpliga åtgärder). Möjligen kan… Läs hela inlägget

Skolverkets nya styrning

Jag såg pressmeddelandet om att Skolverket får nya direktiv när det gäller styrningen. Mindre detaljstyrning är det som gäller framöver. I pressmeddelandet kan man bl a läsa följande: ”Statens skolverk ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.” Om jag tittar på de fyra delarna i den formuleringen var för sig: 1. Likvärdigheten Likvärdigheten i den svenska skolan är som bortblåst. Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på likvärdigheten) 2. God kvalitet Den goda kvaliteten finns på en del skolor, men alltför många skolor har inte en god kvalitet som genomsyrar verksamheten. Bl a är det alldeles för många elever som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra när de går ut grundskolan.  Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på kvaliteten) 3…. Läs hela inlägget

Pokémon GO

Pokémon GO kombinerar känslan av skattjakt med klassiska gamificationelement som att levla upp, att försöka få sin samling (Pokémons) komplett (habegäret när man kan få en unik Pokémon…) och att hela tiden få belöningar för olika delmål. Spelet kommer garanterat att få en väldigt stor del av de ungdomar som suttit stilla och spelat dataspel att ge sig ut och röra på sig, vilket är precis vad de vuxna önskat, men oftast inte lyckats med. I lördags (16 juni) släpptes spelet till den svenska marknaden (tillsammans med ca 25 andra länder). Tyvärr innebar det överbelastning för servrarna och spelet låg nere ett antal timmar under eftermiddagen i går. Jag kommer att dela upp texten i 3 delar, del 1 för föräldrar, lärare och andra som vill få en kort inblick i vad Pokémon GO är (och det kommer de flesta föräldrar och lärare att behöva veta!), del 2 för de som ska börja spela… Läs hela inlägget

Formativ feedback

Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är  Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. I filmen visar han en bild som är väldigt talande för den… Läs hela inlägget

Matematiklyftet

Skolverket fick i mars 2012 i uppdrag av regeringen att genomföra det så kallade Matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare vars syfte är att öka måluppfyllelsen i matematik hos eleverna.  Under hösten 2012 och våren 2013 testades satsningen i en utprövningsomgång där 33 grundskolor deltog.  Matematiklyftets huvudomgång startade sedan i augusti 2013. Då gavs cirka 290 huvudmän med totalt 725 matematikhandledare och knappt 14 000 matematiklärare möjlighet att delta i Matematiklyftet. Efter läsåret 2015/2016 kommer nästan 37 000 av Sveriges alla matematiklärare ha deltagit i Matematiklyftet. Det innebär att 81 procent av alla matematiklärare har deltagit i satsningen. Detta är därmed den största satsningen någonsin både när det gäller fortbildning inom matematik samt när det gäller fortbildning kring kollegialt lärande i Sverige. Nu har alltså en del varit igång i 3 år (de som började när satsningen drog igång på allvar (de som deltog i testomgången började för 4 läsår sedan)), d v s en del… Läs hela inlägget

Bloggtips

Sidan howtobecomeatechnician.com har tagit fram en lista med top 150 teacher blogs of the year 2016. På deras topplista finns många bra bloggar som jag besöker regelbundet, t ex Emerging Ed Tech, Alice Keeler, teach thought, The cool cat teacher, m fl. Som enda svenska blogg har jag fått plats på listan (dessutom i två olika kategorier). Roligt att uppmärksammas (även om de har lite svårt med stavningen på svenska)! De skriver under rubriken Technology Although a Swedish site, JL Solutvekling empowers teachers to become “digital literate” through the provision of articles and lectures that thoroughly combine technology in teaching without sounding too contrive. What’s interesting about the blog is that it does not only focus on presenting instructional strategies, it also presented substantial discussion on assessment, the aspect in teaching that is as important as instruction. och under rubriken Teacher Training This is a Swedish site that helps teachers become digital literate through… Läs hela inlägget

Skolverket

Personligen tror jag att det går att ha en bra skola i Sverige oberoende av om den är kommunalt eller statligt styrd. Bägge styrningarna har sin möjligheter och utmaningar och det handlar till stor del om att utnyttja styrkorna maximalt och kompensera för svagheterna. De senaste 6 veckorna har Skolverket agerat på ett sätt som dock gör att jag börjar undra om statlig styrning är en så bra lösning som förespråkarna tycker?! Det jag särskilt tänker på är att Skolverket den 2 maj släppte en utvärdering: ”Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning”. Texten i kursiv stil nedan är utdrag ur den utvärderingen. Ett syfte när man tog fram nya läroplaner var att kunskapskraven skulle bli tydliga (då man misslyckats totalt med detta i LGR-94). I utvärderingen från 2 maj framgår att mindre än hälften av lärarna tycker att kunskapskraven är tydliga. Ett rejält misslyckande alltså. Det är i sin tur inte så konstigt… Läs hela inlägget

Minne

I dag kom en nyhet som basunerar ut att det är bättre att skriva med papper och penna om man vill minnas bättre.  Forskare i Norge har undersökt 36 kvinnor i åldern 19-54 år som fått skriva en lista med ord för hand med papper och penna, med en surfplatta samt med tangentbord på dator för att se vilken av de tre metoderna som är bäst för att komma ihåg orden. Deras slutsats är att det är bäst att skriva med papper och penna. Jag vet inte vem som bekostar den här typen av forskning, men som jag ser det så är den här forskningen helt onödig. Vi använder papper och penna för att anteckna för att vi ska SLIPPA memorera det vi skriver ner (annars hade vi inte behövt anteckna – vi hade memorerat det direkt istället). Det innebär i sin tur att det är irrelevant vad de kommer fram till (åtminstone… Läs hela inlägget

Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget