Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11.

Bedomning-och-betyg2000

Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet).

Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren gör sina bedömningar).  

Det är viktigt att eleverna förstår när de tränar och när de bedöms (en positiv bedömning (d v s det elever gör bra under träning) kan läraren ta med i bedömningen)) och att eleverna förstår vad som kommer att bedömas (d v s om det är innehållet som bedöms är det ingen (större) idé att lägga mycket tid på layouten, på samma sätt är det ingen idé för eleven att lägga tid och energi på annat som inte kommer att bedömas. Självklart kan det gagna elevens kunskaper, men ur ett rent bedömningsperspektiv är det bortkastad tid/energi). Här finns en svårighet och det är lärarens förmåga att ”översätta” det som står i kunskapskraven så att eleverna förstår vad det betyder och vad kvalitetsskillnaderna mellan A, C och E-kriterierna innebär. De bedömningar som kan ske tillsammans med andra lärare görs lämpligen tillsammans. Däremot sker massor av bedömningar under lektionstid och då är det oftast svårt att göra dessa tillsammans med en kollega. 

Bedömningar kan delas upp i summativ bedömning och formativ bedömning. En summativ bedömning innebär att man summerar vad eleven kan. Fokus handlar om att eleven ska visa upp sina kunskaper och läraren ”summerar” kunskaperna. En formativ bedömning är framåtsyftande och handlar om att hjälpa eleven framåt i sitt lärande (var är jag, vart ska jag, vad är nästa steg för att komma närmare målet?). Både summativ och formativ bedömning ska användas, men vid rätt tillfälle och på rätt sätt.

Både en summativ och en formativ bedömning bör ha ytterligare ett syfte utöver ovanstående och det är att fungera som utvärderingsstöd av den undervisning som bedrivs, d v s om den har en hög effekt och leder till att eleverna lär sig mycket eller om den har en låg effekt och inte leder till att eleverna lär sig särskilt mycket (med syftet att fundera över om andra metoder hade gett bättre resultat), så att läraren utvecklar sin undervisning och över tid blir skickligare i sin profession, vilket i sin tur gör att eleverna som den läraren undervisar uppvisar bättre och bättre resultat över tid. Därför är det även viktigt att nyexade lärare får stöd av erfarna lärare.

Matriser: Kunskapskraven finns presenterade i både löpande text och matrisform. En matris är ett rutsystem, varken mer eller mindre. Det är alltså samma text som finns som löpande text och uppdelad i olika rutor. Läraren väljer vilket sätt man vill använda (de flesta föredrar rutsystemet, då man anser att det blir lättare för eleverna att förstå progressionen i kvaliteter).

Betygssättning: Utdrag ur LGR-11:

Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens  kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

Lärare sätter betyg utifrån vad en elev kan i förhållande till kunskapskraven i slutet av en termin i grundskolan och efter avslutad kurs i gymnasieskolan. Egen notering: Det innebär på ren svenska att betyg inte ska sättas vid andra tillfällen…

Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A, och det finns kunskapskrav för betygen E, C och A. Når eleven inte ett godkänt betyg får eleven ett F (eller ett streck om eleven ej deltagit i undervisningen).

Betyget A får eleven om den når alla kunskapskrav med A-kvalitet (notering: om man inte jobbat med alla kunskapskrav i ett ämne under en termin (men man måste ha jobbat med de flesta kunskapskraven) är det de kunskapskrav man jobbat med som bedöms). På samma sätt får eleven C om eleven (minst) uppfyller alla C-kriterier och dito för betyget E. Betyget D ger läraren om en elev visar alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C. Samma sak gäller för betyget B, men då ska eleven ha visat alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget C och till övervägande del det som står i kunskapskravet för betyget A. Når eleven inte kriterierna för E ges ett F (eller ett streck om eleven ej deltagit i undervisningen).

Varför finns det en så stor förvirring kring detta? De formuleringar som skolverket använt sig av som ställt till mycket problem är dels ”Betyg är inte reglerat” och dels ”Det finns inga regler för hur lärare ska använda sig av betygsbeteckningarna på olika prov och uppgifter. Sådana ”betyg” är inte betyg i skollagens mening.” Om skolverket istället hade varit tydliga med att betyg som inte är betyg enligt skollagens mening inte ska finnas hade vi sluppit mycket av de problem som finns idag. Att det i skolor används ”betyg” som ”inte är betyg” och att det är okej enligt skolverket är mycket märkligt!

Källor: LGR-11 och http://www.skolverket.se/elever-och-foraldrar/betyg-1.235524

Skärmavbild 2015-01-25 kl. 14.48.36

Bookmark the permalink.

2 Comments

  1. För att förstå varför skolverket inte säger att ”Det finns inga regler för hur lärare ska använda sig av betygsbeteckningarna på olika prov och uppgifter. Sådana ”betyg” är inte betyg i skollagens mening” är det bra att veta betydelsen av ordet.

    Betyg betyder omdöme, t.ex tidningar ger betyg på filmer. När vi hade de gamla bokstavsbetygen A, a, AB, Ba, B, BC, var beteckningar för t.ex ”Med beröm godkänt”. Du kan få ett betyg när du avslutar en tjänst. Det betyder inte att du får en lista på bokstäver.

    Eftersom vi har målstyrning vore det helt galet av Skolverket att ange hur vi kommunicerar med eleverna angående hur väl de utfört en uppgift eller ett prov. Att det inte är helt uteslutet att kommunicera med utgångspunkt från hur kursbetygens struktur visar skolverket i samband med nationella proven.

    En annan fråga är om det är en bra pedagogik att kommunicera hur väl en elev klarat ett prov med hjälp skalan A, C och E. Ofta är det en alltför onyanserad kommunikation som ger ett felaktigt fokus.

    Anledningen att debatten kommer upp just nu är flerdubbelt sorglig. Bedömningen av uppgifter är svår och lärare bedömer mycket olika, vilket både har sin orsak i Skolverkets otydliga kriterier och att det finns lärare med bristande förståelse av sitt ämne. Någon har hävdat om vi bara gav feedback i form av nyanserade beskrivningar så skulle inte journalisterna kuna kritisera oss. Det är en sorglig reaktion eftersom att den visar att den nyanserade framåt riktade återkopplingen ofta är så otydlig att olikheterna i bedömningen inte kan påvisas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *