Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

Skolforskning del 6

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget

Några konkreta förslag på hur Skolverket kan förändra de nationella proven

De nationella proven ska leva upp till två huvudsyften: –       Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning –       ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå varav det första syftet kan delas upp i två olika delar (bedömning respektive betygssättning).   Nedan kommer mina förslag på hur man kan förändra upplägget för de nationella proven för att bättre leva upp till syftet.   1. Nationella provet som stöd för bedömning Uppgifterna på de nationella proven (som i många fall är genomtänkta och bra) ska hjälpa lärarna genom att de konkretiserar kursplanen och visar på E-, C- respektive A-kvalitet (år 6 och 9). De autentiska elevexempel och de utförliga bedömningsanvisningar som finns i anslutning till provet underlättar för lärarna. Här är skolverket och jag i stort sett överens, men jag anser att lärarna skulle få mycket större hjälp i… Läs hela inlägget

Varför följer skolverket inte skollagen?

I skolagen står det bl a följande när det gäller betyg i grundskolan: 10 kap Grundskolan Betygssättning 15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. 16 § Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022). Källa: www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Det innebär att betyg inte ska sättas vid några andra tillfällen än i slutet av varje termin. Vad betyder då det i praktiken? Jo, att lärare inte ska betygssätta prov och inlämningsuppgifter mm. Däremot så kan och ska lärare göra en kvalitetsbedömning mot de kunskapskrav (förmågor) i år 6-9 som finns i LGR-11. Där kan läraren säga att när det… Läs hela inlägget

Nationella prov i år 6 och 9 – en hjälp för lärare vid betygssättning, eller…?

Det är snart dags för lärarna att sätta betyg för fjärde (!) gången med det nya betygssystemet. Många lärare har sett fram emot årets nationella prov för att få stöd och hjälp med betygssättningen, både hur man ska tänka när man utvärderar elevernas kvalitet gentemot kunskapskraven samt var nivåerna för de olika betygsstegen E, D, C, B och A ligger. I vissa ämnen finns sedan tidigare konkreta elevuppgifter som till viss del (det är ganska få uppgifter det handlar om) hjälpt till med det sistnämda, men det är många lärare som är osäkra om de är rättvisa i sin bedömning. Det är många värdeord som ska tolkas på samma sätt för att en likvärdig bedömning ska kunna göras. Ett arbetslag på skolan där jag jobbar har nyligen haft diskussioner om en del av värdeorden och de kan intyga att det är svårt att få en samsyn kring dessa även om i det här… Läs hela inlägget