Skolans ansvar del 2

Jag skrev nyligen ett blogginlägg om ett 60-tal olika saker som läsåret 18-19 kommit upp i media och som helt eller delvis är skolans ansvar. Min poäng med inlägget var att om skolan ska fokusera på (minst) 60 olika saker är det stor risk att det blir pannkaka av allting och att det är dags att renodla skolans uppdrag. Här kommer en fortsättning på det blogginlägget som tittar på hur mycket tid det handlar om under de nio åren som grundskolan pågår (jag räknar inte med förskoleklass i min uträkning då timplanen är gjord för år 1-9). Jag börjar med lite matematik; en elev som börjar år 1 i augusti kommer att gå ut år 9 i juni 106 månader senare (9 år minus 2 månader senare). 1 år motsvarar 365 dygn eller 365×24 timmar. Det blir 8 760 timmar. 9 år motsvarar 9 X 8 760 timmar = 78… Läs hela inlägget

Skolans ansvar

Det är många som inte jobbar i skolan som tycker en hel del när det gäller vad skolsystemet ska ta ansvar för. Jag har nedan gjort en sammanställning av en del saker som varit på tapeten under läsåret 2018-2019. Var och en av sakerna som finns med i listan kan vara nog så viktiga, men om vi tror att skolsystemet ska kunna sköta allt detta (och dessutom kunskapsuppdraget) med hög kvalitet lurar vi oss själva. Under 9 år i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid som är 6890 timmar, vilket motsvara i genomsnitt ungefär 765 timmar per läsår. Majoriteten av den garanterade undervisningstiden används till de 17 skolämnen som finns i grundskolan. Nedan listar jag ett 60-tal olika saker som skolsystemet måste förhålla sig till. Listan  är sorterad i alfabetisk ordning. Listan är inte på något sätt heltäckande, men ger en bra illustration om komplexiteten i det uppdrag som skolsystemet… Läs hela inlägget

OECD

I mitten av mars skrev jag ett blogginlägg där det tydligt framkommer att svensk skola inte är så dålig som sitt rykte. När man kopplar resultaten i PISA-undersökningen (i det här fallet från år 2015) till tiden per vecka som eleverna lägger på studier presterar Sverige bland de sex bästa länderna i alla 3 områden (Matematik, Naturvetenskap och läsförståelse) som mäts. Detta (att det är olika förutsättningar tidsmässigt i olika länder) pratas det i stort sett aldrig om, men om man ska utvärdera hur bra ett skolsystem faktiskt är borde man isolera lärandet som sker i skolan respektive lärandet som sker utanför skoltid (i form av läxläsning, tutoring etc). I och med att man i vissa länder lägger mycket tid och pengar på professionell läxläsning blir det konstigt om man ska jämföra dessa länder med länder som inte gör det. Det blir även konstigt att skolan får cred för det… Läs hela inlägget

Upprättelse

Jag har länge önskat ett underlag där man tar hänsyn till undervisningstid när man jämför olika länders resultat i internationella kunskapsmätningar. Jag har funderat på att göra en sådan sammanställning själv, men det var för svårt att hitta all information som krävdes. Nu finns det en sådan jämförelse från PISA 2015, så jag slipper fundera på hur man ska göra det själv. På samma sätt som man inte låter tungviktsboxare boxas mot lättviktsboxare (utan man jämför de som har liknande förutsättningar (i boxning baseras det på boxarens vikt)) borde man jämföra länder som har liknande undervisningstid i olika skolämnen när man jämför länderna och deras resultat med varandra, något man inte gjort tidigare, men nu finns det alltså en sådan jämförelse som OECD sammanställt från resultaten i PISA 2015. Det finns några saker som är klart anmärkningsvärda med den jämförelsen. Det första och mest uppenbara är att rangordningen blir en… Läs hela inlägget

Betygsinflation

Den senaste månaden har debatten om betygsinflation blossat upp (igen). Jonas Vlachos, Nationalekonom, publicerade 24 maj 2018 en rapport som visade att två av friskolekoncernerna är minst sagt generösa i sin betygssättning. Det tog inte länge innan försvarstalen kom, men det visade sig i de flesta fall att de inte förstått multipel regressionsanalys och ekonometri som Jonas använt sig av, vilket fick Johan Ernestam, Utredare på Lärarförbundet, att gå ut och skriva en förenklad förklaring av det Jonas skrivit i sin rapport. Det har skrivits mycket om detta redan, så jag ska inte skriva mer om det, utan istället titta på en annan vinkling av betygsinflationen. Nu när läsåret precis slutat och eleverna i år 9 fått sina slutbetyg har jag sett flera kommuner som med stolthet gått ut med information om att deras genomsnittliga meritvärde ökar (ibland skriver de även ”för x:e året i rad”) och hur stolta de är över… Läs hela inlägget

Digitalisering i eller av skolan

Jag skrev nyligen ett blogginlägg som belyser hur onyanserad debatten om digitalisering (liksom annan skoldebatt) i skolan ofta är i Sverige. I det här blogginlägget ska jag lyfta resonemanget om digitalisering och skola till ett annat plan, då vi behöver fundera på vad som görs i skolsverige och vad som borde göras).           Visste du att Sverige har det politiska målet: och att vi har haft det målet i ett par år nu. Jag vill lyfta diskussionen och använda följande perspektiv: digitalisering i skolan eller digitalisering av skolan för att se om vi är på väg mot det politiska målet eller inte. Man behöver hela tiden fundera på vilket problem det är som vi försöker lösa, d v s vad som är syfte och mål med det som görs. Jag skulle önska att ansvariga politiker lyfte fram vad de vill med den svenska skolan på 10-20 års perspektiv,… Läs hela inlägget

Papper eller dator

Papper och penna eller dator när eleverna antecknar? Då och då blossar diskussionen upp i skolsverige om huruvida eleverna ska anteckna för hand eller med hjälp av dator/platta. Som de flesta diskussionerna (eller egentligen debatterna) ses frågan som något svart eller vitt, man är för det ena eller det andra alternativet och alla som tycker motsatsen är ”idioter” som inte förstår någonting (jag skriver debatt, då få av de som deltar är intresserade av en dialog, de vet ju redan ”bäst” och är mer intresserade av att trycka ner sina åsikter i halsen på andra än att fundera på varför motparten har motsatt åsikt). Jag menar att infallsvinkeln till frågeställningen är felaktig och därför kommer man fram till fel slutsatser. Om vi istället börjar med en helt annan frågeställning inser vi direkt att frågan inte är svart eller vit, utan att svaret istället är att ibland är det ena alternativet… Läs hela inlägget

Boktips 2017

Jag har tidigare skrivit ett par inlägg om boktips. Du hittar dem här: (Boktips 2014) och (Boktips 2015). Nu är det dags för ett nytt inlägg om boktips då det den senaste tiden har kommit ut många böcker som är läsvärda och som handlar om områden som är väldigt aktuella just nu. Precis som tidigare handlar det om böcker som jag antingen har läst eller som jag är intresserad av att läsa. Att anpassa undervisningen – till individ och grupp i klassrummet, Sofia Boo, Karin Forslund FrykedaL & Anja Thorsten Boken är en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Boken innehåller metoder, strategier och dilemman och konkreta exempel från den svenska skolan. Ett systematiskt förebyggande arbete är nyckeln till att lyckas i rollen som lärare.   Att leda lärares lärande – formativ bedömning för skolledare, Dylan Wiliam Boken ger konkreta råd för hur man kan stötta… Läs hela inlägget

PISA 2015

Nu har det gått några dagar sedan resultaten på PISA 2015 släpptes. Kul att den svenska nedgången brutits och att de svenska eleverna presterade bättre 2015 jämfört med 2012! Jag har sedan dess med spänning följt media för att ta del av olika förklaringar som dykt upp. På samma sätt som man tidigare gissade vad de försämrade resultaten berodde på gissar man nu vad förbättringarna beror på. Det är väldigt mycket gissning/personliga åsikter och väldigt lite djupgående analyser. Jan Björklund menar att det är den borgerliga skolpolitiken som är förklaringen, men ger även cred till lärare och elever. Enligt honom är dock inte en ökad motivation hos eleverna för PISA en förklaring. Liberala ungdomsförbundet instämmer i att det är Björklunds reformer som är förklaringen.    Gustaf Fridolin menar att lärare och skolledare ska ta åt sig äran och att politiker inte ska ta åt sig äran. Det är hårt arbete… Läs hela inlägget

Straff löser problem i skolan?

Jag läste i Sydsvenskan om en skola i Malmö som hotas av miljonvite. Skolan har allvarliga brister, bl a med trygghet, studiero och värdegrundsarbete enligt skolinspektionen. Nu hotar Skolinspektionen Malmö stad med en miljon kronor i vite om problemen inte rättas till. Jag tänker att det knappast är så att skolchefen, rektorn, lärarna och eleverna vill ha det på det sätt som det verkar vara på skolan. Jag skulle även tro att man gjort en hel del insatser tidigare för att försöka komma tillrätta med problemen, men att man inte lyckats lösa de problem som finns. På vilket sätt hjälper det då att man hotar med ett vite? Som jag ser det fyller vitet ett syfte, nämligen att snabba upp de åtgärder som är planerade (eller om det skulle vara så illa att det inte finns planerade åtgärder – snabba på processen att komma fram med lämpliga åtgärder). Möjligen kan… Läs hela inlägget