PISA 2015

Nu har det gått några dagar sedan resultaten på PISA 2015 släpptes. Kul att den svenska nedgången brutits och att de svenska eleverna presterade bättre 2015 jämfört med 2012! Jag har sedan dess med spänning följt media för att ta del av olika förklaringar som dykt upp. På samma sätt som man tidigare gissade vad de försämrade resultaten berodde på gissar man nu vad förbättringarna beror på. Det är väldigt mycket gissning/personliga åsikter och väldigt lite djupgående analyser. Jan Björklund menar att det är den borgerliga skolpolitiken som är förklaringen, men ger även cred till lärare och elever. Enligt honom är dock inte en ökad motivation hos eleverna för PISA en förklaring. Liberala ungdomsförbundet instämmer i att det är Björklunds reformer som är förklaringen.    Gustaf Fridolin menar att lärare och skolledare ska ta åt sig äran och att politiker inte ska ta åt sig äran. Det är hårt arbete… Läs hela inlägget

Skolverkets nya styrning

Jag såg pressmeddelandet om att Skolverket får nya direktiv när det gäller styrningen. Mindre detaljstyrning är det som gäller framöver. I pressmeddelandet kan man bl a läsa följande: ”Statens skolverk ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.” Om jag tittar på de fyra delarna i den formuleringen var för sig: 1. Likvärdigheten Likvärdigheten i den svenska skolan är som bortblåst. Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på likvärdigheten) 2. God kvalitet Den goda kvaliteten finns på en del skolor, men alltför många skolor har inte en god kvalitet som genomsyrar verksamheten. Bl a är det alldeles för många elever som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra när de går ut grundskolan.  Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på kvaliteten) 3…. Läs hela inlägget

Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

BFL

En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett… Läs hela inlägget

Dynamiskt tankesätt lärare

Jag skrev i somras ett blogginlägg om dynamiskt tankesätt för elever där jag la ut affischer på svenska som man kan använda i klassrummet. Nu har jag gjort motsvarande för lärare när det gäller IKT-användning. Även denna gång kommer inspirationen från @ICTEvangelist. Högerklicka och välj ”öppna bild i ny flik för att se bilden i full storlek”. Samma poster som pdf hittar du här (öppnas i ny flik).

Kommunikation

Den svåra kommunikationen I svenska medier finns det många inlägg som skapar mycket känslor, men där deltagarna inte lyssnar på varandra/varandras argument och åsikter. Det gäller inlägg om både skolan och samhället. När två eller flera människor kommunicerar med varandra är det viktigt att man använder ett språk som bägge/alla berörda förstår. Om man inte gör det är kommunikationen dömd att misslyckas. Om jag försöker kommunicera med en annan person som inte kan de språk som jag kan (d v s jag kan inte de språk den andre kan) kommer vi inte att kunna kommunicera på ett framgångsrikt sätt. Till viss del kan vi kompensera för detta genom att använda kroppsspråk, men det bygger på att vi vill förstå varandra om kroppsspråket ska kunna kompensera för vår avsaknad av verbal kommunikation. Om vi inte vill förstå varandra kommer vi att missförstå varandras kroppsspråk.  På motsvarande sätt finns det olika typer av… Läs hela inlägget

Boktips 2015

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med boktips. Det fick bra respons, men några hade svårt för att jag uppmanade dem att läsa när de var lediga. För mig blir det lite konstigt då det är ungefär som att säga: du kan inte jobba som chaufför om du tänker köra bil på fritiden eller du kan inte jobba med datorer om du tänker hålla på med datorer på fritiden… Däremot är det självklart att det du gör på din fritid bestämmer du själv över och det är inget som arbetsgivaren ska styra över, men om du vill läsa böcker på din fritid så är det självklart att du får göra det, men det är också okej att du väljer att inte läsa böcker som har med skola/inlärning etc att göra på din fritid. Även den här gången tipsar jag om böcker som jag antingen läst och vet att är… Läs hela inlägget

Lönesystemet

Lönesystemet i många skolor fungerar inte som det borde Nuvarande lönemodell skapar inte det engagemang och utvecklar inte verksamheten i den positiva riktning vi skulle önska, vilket är ett hinder när vi försöker utveckla och förbättra skolan. De flesta jag pratar med som jobbar i skolan har aldrig sett löneprocessen ur perspektivet jag beskriver nedan och är inte medvetna om alla de konsekvenser som det leder till. Därför ska jag försöka beskriva ett antal förbättringsområden och konkreta förslag på lösningar som alla hör ihop med löneprocessen i skolan. View image | gettyimages.com Förbättringsområde 1 Fackförbunden måste redan innan löneperioden börjar (vilket är i april) bestämma om man vill ha central förhandling eller dialogmodell. Detta ska vara känt innan löneperioden börjar! I nuläget bestäms detta ofta någon månad innan löneperioden är slut och ibland senare än så. Förra veckan hörde jag om en verksamhet där man ännu inte bestämt om man… Läs hela inlägget

Klassrumsstrategier

Det finns exempel på klassrumsstrategier som andra gjort tidigare, men jag tycker att det behövs en motsvarande med lite mer färg. Därför har jag gjort två olika layouter varav den ena i några olika färgkombinationer. Om du gillar dem får du använda dem fritt och sprida dem till kollegor. Längst ner finns samma bild på andra språk (norsk, english & suomeksi). Klicka på bilden för att öppna den i full storlek. . . . . Norsk Klikk på bildet for å åpne bildet i full størrelse . . English . . Suomeksi . . Lycka till!  

Skolforskning del 5

Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling. Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen.  Syfte med studien som SIQ genomfört: Att definiera kriterierna för begreppet bra skola Identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna Sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt Man kom via rundabordssamtal fram till fyra huvudområden som var de viktigaste för att definiera begreppet bra skola: Kunskapsinhämtning – Andel elever som når målet i alla ämnen i år 9 skulle vara högre än det nationella genomsnittet Elevernas… Läs hela inlägget