Digitalisering

Sverige har det politiska målet att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det målet lyfte regeringen fram (igen) när man gick ut med info om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet (1). Målet har funnits under några år, men det har i skolans värld inte pratats så mycket om det. Jag stötte på målet första gången när jag läste om guldtrappan när den infördes år 2014. Då det finns ett (väldigt ambitiöst) uppsatt mål måste man fundera på hur vi jobbar för att nå upp till målet. Jag har via twitter ställt frågan till ”skolsverige” om det finns något enda exempel där vi är på god väg att bli världsledande när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter inom skolans värld, men inte fått något enda konkret exempel ännu. Om vi har ett mål som vi inte jobbar mot är det ytterligare ett exempel på hur vi… Läs hela inlägget

Särredovisa betygsstatistik?

Jag läste i morse i mitt twitterflöde om en artikel i DN där man skriver att Stockholms stad ska börja redovisa betygsstatistik utan nyanlända elevers resultat. Som vanligt leder det till en massa tankar och här kommer mina tankar kring detta. Jag är övertygad om att de flesta håller med om att vi lever i en globaliserad värld i dag. Både möjligheten att resa till andra delar av världen och tillgången till Internet och bredband har ökat kraftigt jämfört med för 20 eller 30 år sedan. I Sverige bor det strax under 10 miljoner människor idag och i världen bor det snart 7,4 miljarder människor. Det innebär att Sveriges befolkning motsvarar ca 0,14% av världens befolkning. Enligt en källa (jag har inte kollat hur pålitlig statistiken är, men den verkar rimlig) så är svenska språket världens 91:a största språk. Enligt samma källa är följande språk de 10 största i världen (alla… Läs hela inlägget

Måste undervisningen förändras?

Måste undervisningen förändras? Det var ju så bra på 80- och 90-talet, kan vi inte gå tillbaka till det? Varje dag produceras 25 000 000 000 000 000 000 byte data. Över 90 % av all världens data (information) har skapats under de två senaste åren! Det innebär att världen inte ser ut på det sätt vi vuxna tror att den gör. När vissa vuxna värderar den analoga världen högre än den digitala exkluderar man större delen av den information som finns. En intressant notering i sammanhanget är att när det blir en konflikt mellan vuxnas sätt att se på världen och ungdomars sätt att se på världen har de vuxna alltid ”rätt” och ungdomarna alltid ”fel”. Det tyckte troligen din mor- och farföräldrar också tidigare och det tycker antagligen du när det gäller dina barn. Just nu handlar mycket av den diskussionen om det analoga kontra det digitala. Införandet… Läs hela inlägget

Skolforskning del 6

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget

Några konkreta förslag på hur Skolverket kan förändra de nationella proven

De nationella proven ska leva upp till två huvudsyften: –       Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning –       ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå varav det första syftet kan delas upp i två olika delar (bedömning respektive betygssättning).   Nedan kommer mina förslag på hur man kan förändra upplägget för de nationella proven för att bättre leva upp till syftet.   1. Nationella provet som stöd för bedömning Uppgifterna på de nationella proven (som i många fall är genomtänkta och bra) ska hjälpa lärarna genom att de konkretiserar kursplanen och visar på E-, C- respektive A-kvalitet (år 6 och 9). De autentiska elevexempel och de utförliga bedömningsanvisningar som finns i anslutning till provet underlättar för lärarna. Här är skolverket och jag i stort sett överens, men jag anser att lärarna skulle få mycket större hjälp i… Läs hela inlägget

Varför följer skolverket inte skollagen?

I skolagen står det bl a följande när det gäller betyg i grundskolan: 10 kap Grundskolan Betygssättning 15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. 16 § Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022). Källa: www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Det innebär att betyg inte ska sättas vid några andra tillfällen än i slutet av varje termin. Vad betyder då det i praktiken? Jo, att lärare inte ska betygssätta prov och inlämningsuppgifter mm. Däremot så kan och ska lärare göra en kvalitetsbedömning mot de kunskapskrav (förmågor) i år 6-9 som finns i LGR-11. Där kan läraren säga att när det… Läs hela inlägget

Nationella prov i år 6 och 9 – en hjälp för lärare vid betygssättning, eller…?

Det är snart dags för lärarna att sätta betyg för fjärde (!) gången med det nya betygssystemet. Många lärare har sett fram emot årets nationella prov för att få stöd och hjälp med betygssättningen, både hur man ska tänka när man utvärderar elevernas kvalitet gentemot kunskapskraven samt var nivåerna för de olika betygsstegen E, D, C, B och A ligger. I vissa ämnen finns sedan tidigare konkreta elevuppgifter som till viss del (det är ganska få uppgifter det handlar om) hjälpt till med det sistnämda, men det är många lärare som är osäkra om de är rättvisa i sin bedömning. Det är många värdeord som ska tolkas på samma sätt för att en likvärdig bedömning ska kunna göras. Ett arbetslag på skolan där jag jobbar har nyligen haft diskussioner om en del av värdeorden och de kan intyga att det är svårt att få en samsyn kring dessa även om i det här… Läs hela inlägget