PISA bortom rubrikerna del 5

I del 1, 2, 3 och 4 har jag tittat på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört resultaten med andra länders resultat, tittat på skillnader mellan elever vars föräldrar inte är födda i Sverige med de som har en eller två föräldrar födda här samt börjat titta på olika faktorer som påverkar Sveriges möjligheter att prestera bättre än vi gör just nu. I del 5 fortsätter jag titta på flera sådana faktorer. 8. Antalet skolplatser i en kommun och långsiktig planering I en del kommuner är det ett problem att man inte kan styra antalet platser utifrån hur många skolplatser som faktiskt behövs. Man får starta nya friskolor trots att det egentligen inte behövs om man tittar på antalet skolplatser i kommunen. När elever lämnar de befintliga skolorna för att börja på en nystartad skola blir skolan i kommunen dyrare och den effekten är dubbel, dels är det dyrare att… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 4

I del 1, 2 och 3 har jag titta på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört Sveriges resultat med andra länders och  konstaterat att Sverige lyckas väldigt dåligt med elever som inte har minst en förälder som är född i Sverige, men att allt i det svenska skolsystemet inte är dåligt (vilket man lätt tror när man ser medias bild av skolsverige). Nedan kommer jag att fortsätta titta på ett antal olika faktorer och om de har någon betydelse om Sverige vill förbättra sitt skolsystem eller om de inte har det. 2. Pengar som satsas på skolsystemet på nationell nivå I samband med PISA-undersökningen samlar man in data om hur mycket länder satsar på sina skolsystem för att se om det finns någon tydlig korrelation mellan satsade pengar och elevernas kunskapsresultat. I bilden ovan är Sverige markerat med en röd pil. X-axeln är genomsnittskostnaden för en elevs hela skolgång i… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 1

I media kunde man nyligen läsa rubriker som tex Pisaresultatet rasade – då fick svenska elever högre betyg Svensk elever rasar i Pisamätningen Stort ras i nya Pisaundersökningen – lägsta nivån i matte på 10 år och i en av texterna ovan kan man läsa: Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson kallar resultatet för en ”kunskapskollaps”. Innan jag kommer in på mina tankar om Pisa 2022 vill jag påminna om att Svensk skola inte varit ”bäst” och blivit ”sämst”, vilket man lätt kan tro i skoldebatterna. McKinsey & co gjorde för länge sedan en sammanställning där resultaten i olika internationella undersökningar gjordes om till en universell skala så att resultaten kunde jämföras med varandra. Från år 1985 till år 2009 låg Sverige hela tiden i intervallet ”Good”, vilket är steg tre på en femgradig skala. Med tanke på att värdet för 2007 (489) låg i ”Good”, så misstänker jag att även… Läs hela inlägget

Skolinspektionen del 2

I del 4 av bloggserien om svensk skola handlade det om skolinspektionen och processen kring att stänga en enskild skola. Del 5 handlar också om Skolinspektionen och varför jag inte tror att Skolinspektionen är vägen till högre kvalitet i svensk skola. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) Del 3 (Lärare – öppnas i en ny flik) Del 4 (Skolinspektionen – öppnas i en ny flik) Den här gången börjar jag med en anekdot. För drygt 10 år sedan jobbade jag som skolledare på en grundskola när skolinspektionen gjorde en inspektion. När vi satt i konferensrummet på skolan och pratade med inspektörerna väntade jag på att de skulle ta upp frågan om varför många elever på skolan hade högre betyg i ämnet matematik i år 9 jämfört med resultaten på de nationella proven. Döm om min… Läs hela inlägget

Svensk skola 2021

Svensk skola 2021 – Skolornas utmaningar och vad gör politikerna?  Den svenska skolan har blivit så olik från skola till skola att det knappt finns några politiska beslut (bortsett från revidering av läroplanen) som är relevanta för alla skolor längre. Det som fungerar bra på en skola kan fungera dåligt på en annan skola och vad som därmed behöver göras på olika skolor är därmed helt olika insatser. Skolsystemet är dessutom som en oljetanker – svänger man först lite åt ett håll och sedan lite åt ett annat håll fortsätter oljetankern (och det svenska skolsystemet) rakt fram, d v s i samma riktning som tidigare. Dagens politiker har alltså en större utmaning än någonsin när det gäller att bedriva en bra skolpolitik, vilket innebär att de behöver vara än mer insatta i och pålästa på skolfrågor än politiker någonsin tidigare behövt vara i Sverige. Nedan reflekterar jag över utmaningar som… Läs hela inlägget

TIMSS2019

Varje gång en internationell mätning (PISA; TIMSS etc) publicerar sina resultat blir det diskussioner om skolan och lärarna samt hur bra de lyckas med sitt uppdrag. I går publicerades resultaten för TIMSS 2019. Sveriges resultat visar att eleverna ligger kvar på samma nivå som 2015. Med tanke på att Skolverket genomförde den enorma satsningen Matematiklyftet som drog igång med försöksverksamhet 2012 och i stor omfattning 2013 (81% av alla matematiklärare i Sverige skulle delta i lyftet när det var fullt utbyggt) hoppades nog många att Sverige skulle prestera bättre år 2019 än de svenska eleverna faktiskt gör.  Jag skrev om mina farhågor att detta inte skulle infrias 2016. Nu kan vi konstatera att än så länge har det inte skett något underverk med de svenska elevernas matematikkunskaper tack vara matematiklyftet. Nedan listar jag ett antal aspekter som man behöver reflektera över om man vill förbättra de svenska eleverna kunskaper och… Läs hela inlägget

Läxor & fusk

I Sverige pågår för tillfället en debatt i sociala medier om läxor. Den handlar bl a om att elever betalar för arbeten som andra skrivit/gjort (det finns gott om sajter på nätet där man kan köpa skolarbeten och uppsatser) som de sedan lämnar in och blir bedömda/betygssatta på. Debatten handlar även om en person som tydligen är anställd som lärare och som ger intrycket av att hen säljer skolarbeten (eller delar av skolarbeten) som eleverna kan köpa och lämna in till sin lärare (den infon kommer från Facebookgruppen ”Läxhjälp för alla” (en grupp med 6300 medlemmar) som jag inte är med i, men jag har sett skärmdumpar därifrån som tyder på detta). En annan lärare (som förespråkar en läxfri skola) svarade på detta genom att vända perspektivet till att det handlar om hur lärarna designar uppgifterna och att det är där som felet/problemet finns. Jag menar att alla har fel… Läs hela inlägget

Årets skolkommun

Sedan år 2002 har Lärarförbundet släppt sin rankinglista över årets bästa skolkommun, där man rankar kommunerna från plats 1-290 utifrån att antal kriterier. Det övergripande målet för rankingen har varit att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Hur tycker du det har gått med det målet? Har likvärdigheten ökat sedan år 2002? Har kvaliteten blivit bättre sedan år 2002? Jag vet vad jag svarar på bägge frågorna: likvärdigheten har blivit mycket sämre och kvaliteten har sjunkit när det gäller elevernas kunskapsresultat (men betygen har däremot gått åt andra hållet, d v s stigit trots försämrade kunskaper). Nu har man släppt rankingen för år 2019. Man har tagit bort några kriterier man använt tidigare, vilket har gjort att en del kommuner rankas annorlunda nu jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är att Vellinge som toppat rankinglistan hela 6 gånger nu återfinns på plats 33. Här har skolsverige gått omkring och… Läs hela inlägget

OECD

I mitten av mars skrev jag ett blogginlägg där det tydligt framkommer att svensk skola inte är så dålig som sitt rykte. När man kopplar resultaten i PISA-undersökningen (i det här fallet från år 2015) till tiden per vecka som eleverna lägger på studier presterar Sverige bland de sex bästa länderna i alla 3 områden (Matematik, Naturvetenskap och läsförståelse) som mäts. Detta (att det är olika förutsättningar tidsmässigt i olika länder) pratas det i stort sett aldrig om, men om man ska utvärdera hur bra ett skolsystem faktiskt är borde man isolera lärandet som sker i skolan respektive lärandet som sker utanför skoltid (i form av läxläsning, tutoring etc). I och med att man i vissa länder lägger mycket tid och pengar på professionell läxläsning blir det konstigt om man ska jämföra dessa länder med länder som inte gör det. Det blir även konstigt att skolan får cred för det… Läs hela inlägget

Betygsinflation

Den senaste månaden har debatten om betygsinflation blossat upp (igen). Jonas Vlachos, Nationalekonom, publicerade 24 maj 2018 en rapport som visade att två av friskolekoncernerna är minst sagt generösa i sin betygssättning. Det tog inte länge innan försvarstalen kom, men det visade sig i de flesta fall att de inte förstått multipel regressionsanalys och ekonometri som Jonas använt sig av, vilket fick Johan Ernestam, Utredare på Lärarförbundet, att gå ut och skriva en förenklad förklaring av det Jonas skrivit i sin rapport. Det har skrivits mycket om detta redan, så jag ska inte skriva mer om det, utan istället titta på en annan vinkling av betygsinflationen. Nu när läsåret precis slutat och eleverna i år 9 fått sina slutbetyg har jag sett flera kommuner som med stolthet gått ut med information om att deras genomsnittliga meritvärde ökar (ibland skriver de även ”för x:e året i rad”) och hur stolta de är över… Läs hela inlägget