Betygsinflation

Den senaste månaden har debatten om betygsinflation blossat upp (igen). Jonas Vlachos, Nationalekonom, publicerade 24 maj 2018 en rapport som visade att två av friskolekoncernerna är minst sagt generösa i sin betygssättning. Det tog inte länge innan försvarstalen kom, men det visade sig i de flesta fall att de inte förstått multipel regressionsanalys och ekonometri som Jonas använt sig av, vilket fick Johan Ernestam, Utredare på Lärarförbundet, att gå ut och skriva en förenklad förklaring av det Jonas skrivit i sin rapport. Det har skrivits mycket om detta redan, så jag ska inte skriva mer om det, utan istället titta på en annan vinkling av betygsinflationen. Nu när läsåret precis slutat och eleverna i år 9 fått sina slutbetyg har jag sett flera kommuner som med stolthet gått ut med information om att deras genomsnittliga meritvärde ökar (ibland skriver de även ”för x:e året i rad”) och hur stolta de är över… Läs hela inlägget

Formativ feedback

Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är  Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. I filmen visar han en bild som är väldigt talande för den… Läs hela inlägget

Matematiklyftet

Skolverket fick i mars 2012 i uppdrag av regeringen att genomföra det så kallade Matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare vars syfte är att öka måluppfyllelsen i matematik hos eleverna.  Under hösten 2012 och våren 2013 testades satsningen i en utprövningsomgång där 33 grundskolor deltog.  Matematiklyftets huvudomgång startade sedan i augusti 2013. Då gavs cirka 290 huvudmän med totalt 725 matematikhandledare och knappt 14 000 matematiklärare möjlighet att delta i Matematiklyftet. Efter läsåret 2015/2016 kommer nästan 37 000 av Sveriges alla matematiklärare ha deltagit i Matematiklyftet. Det innebär att 81 procent av alla matematiklärare har deltagit i satsningen. Detta är därmed den största satsningen någonsin både när det gäller fortbildning inom matematik samt när det gäller fortbildning kring kollegialt lärande i Sverige. Nu har alltså en del varit igång i 3 år (de som började när satsningen drog igång på allvar (de som deltog i testomgången började för 4 läsår sedan)), d v s en del… Läs hela inlägget

Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

Särredovisa betygsstatistik?

Jag läste i morse i mitt twitterflöde om en artikel i DN där man skriver att Stockholms stad ska börja redovisa betygsstatistik utan nyanlända elevers resultat. Som vanligt leder det till en massa tankar och här kommer mina tankar kring detta. Jag är övertygad om att de flesta håller med om att vi lever i en globaliserad värld i dag. Både möjligheten att resa till andra delar av världen och tillgången till Internet och bredband har ökat kraftigt jämfört med för 20 eller 30 år sedan. I Sverige bor det strax under 10 miljoner människor idag och i världen bor det snart 7,4 miljarder människor. Det innebär att Sveriges befolkning motsvarar ca 0,14% av världens befolkning. Enligt en källa (jag har inte kollat hur pålitlig statistiken är, men den verkar rimlig) så är svenska språket världens 91:a största språk. Enligt samma källa är följande språk de 10 största i världen (alla… Läs hela inlägget

BFL

En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett… Läs hela inlägget

Boktips 2015

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med boktips. Det fick bra respons, men några hade svårt för att jag uppmanade dem att läsa när de var lediga. För mig blir det lite konstigt då det är ungefär som att säga: du kan inte jobba som chaufför om du tänker köra bil på fritiden eller du kan inte jobba med datorer om du tänker hålla på med datorer på fritiden… Däremot är det självklart att det du gör på din fritid bestämmer du själv över och det är inget som arbetsgivaren ska styra över, men om du vill läsa böcker på din fritid så är det självklart att du får göra det, men det är också okej att du väljer att inte läsa böcker som har med skola/inlärning etc att göra på din fritid. Även den här gången tipsar jag om böcker som jag antingen läst och vet att är… Läs hela inlägget

Betygssättningen är ett symptom, inte grundproblemet

I morse hittade jag två länkar om betyg i mitt twitterflöde. Den ena artikeln är ny och den andra är gammal. I bägge är det Per Måhl som uttalar sig som sakkunnig på betygssättning och bedömning. Som vanligt har jag svårt att låta det passera obemärkt förbi, utan mina tankar började förstås vrida och vända på det jag läste.  http://www.skolvarlden.se/artiklar/nationella-prov-kan-inte-forbattra-betygen 20140821 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2020721-bra-om-fler-i-skolan-blev-battre-pa-bedomning-och-betygsattning 20130911 Ett utdrag från texten i GP: ”I Skolinspektionens granskning 2011 fick 25 procent av lärarna i historia och kemi kritik och som inspektör har jag intervjuat några av dessa lärares förtvivlade elever. Om de till exempel frågade vad de skulle kunna om franska revolutionen kunde läraren svara: ”Jag tänker inte tala om det, för då försöker ni lära er det. Gör så gott ni kan. Sen bestämmer jag hur jag vill rätta och vilka betyg ni får på provet.” Ovanstående beskriver något som är helt galet: Att eleverna… Läs hela inlägget