PISA bortom rubrikerna del 5

I del 1, 2, 3 och 4 har jag tittat på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört resultaten med andra länders resultat, tittat på skillnader mellan elever vars föräldrar inte är födda i Sverige med de som har en eller två föräldrar födda här samt börjat titta på olika faktorer som påverkar Sveriges möjligheter att prestera bättre än vi gör just nu. I del 5 fortsätter jag titta på flera sådana faktorer. 8. Antalet skolplatser i en kommun och långsiktig planering I en del kommuner är det ett problem att man inte kan styra antalet platser utifrån hur många skolplatser som faktiskt behövs. Man får starta nya friskolor trots att det egentligen inte behövs om man tittar på antalet skolplatser i kommunen. När elever lämnar de befintliga skolorna för att börja på en nystartad skola blir skolan i kommunen dyrare och den effekten är dubbel, dels är det dyrare att… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 4

I del 1, 2 och 3 har jag titta på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört Sveriges resultat med andra länders och  konstaterat att Sverige lyckas väldigt dåligt med elever som inte har minst en förälder som är född i Sverige, men att allt i det svenska skolsystemet inte är dåligt (vilket man lätt tror när man ser medias bild av skolsverige). Nedan kommer jag att fortsätta titta på ett antal olika faktorer och om de har någon betydelse om Sverige vill förbättra sitt skolsystem eller om de inte har det. 2. Pengar som satsas på skolsystemet på nationell nivå I samband med PISA-undersökningen samlar man in data om hur mycket länder satsar på sina skolsystem för att se om det finns någon tydlig korrelation mellan satsade pengar och elevernas kunskapsresultat. I bilden ovan är Sverige markerat med en röd pil. X-axeln är genomsnittskostnaden för en elevs hela skolgång i… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 2

I del 1 konstaterade jag att svensk skola inte gått från ”bäst” till ”sämst” även om man kan tro det när man lyssnar på skoldebatten. Med tanke på pandemin som varit jämför jag i del 2 Sveriges försämrade resultat med andra länders förändringar för att se om man kan dra några slutsatser därifrån.   Om jag jämför på de länder som har 450 poäng eller mer 2022 (då länder som är lågpresterande i Pisa troligen inte är så likvärdiga med Sverige) och jämför resultaten med 2108 så ser det ut på följande sätt: Matematik 4 länder har höjt sina resultat 32 länder har sänkt sina resultat 1 land har samma resultat som 2018. (2 länder har data som inte kan jämföras) Bland dessa länder är sänkningen som mest 21-36 poäng (11 länder ligger i det intervallet) Sveriges sänkning var 21 poäng.   Läsförståelse 5 länder har höjt sina resultat 29… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 1

I media kunde man nyligen läsa rubriker som tex Pisaresultatet rasade – då fick svenska elever högre betyg Svensk elever rasar i Pisamätningen Stort ras i nya Pisaundersökningen – lägsta nivån i matte på 10 år och i en av texterna ovan kan man läsa: Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson kallar resultatet för en ”kunskapskollaps”. Innan jag kommer in på mina tankar om Pisa 2022 vill jag påminna om att Svensk skola inte varit ”bäst” och blivit ”sämst”, vilket man lätt kan tro i skoldebatterna. McKinsey & co gjorde för länge sedan en sammanställning där resultaten i olika internationella undersökningar gjordes om till en universell skala så att resultaten kunde jämföras med varandra. Från år 1985 till år 2009 låg Sverige hela tiden i intervallet ”Good”, vilket är steg tre på en femgradig skala. Med tanke på att värdet för 2007 (489) låg i ”Good”, så misstänker jag att även… Läs hela inlägget

Skolinspektionen del 2

I del 4 av bloggserien om svensk skola handlade det om skolinspektionen och processen kring att stänga en enskild skola. Del 5 handlar också om Skolinspektionen och varför jag inte tror att Skolinspektionen är vägen till högre kvalitet i svensk skola. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) Del 3 (Lärare – öppnas i en ny flik) Del 4 (Skolinspektionen – öppnas i en ny flik) Den här gången börjar jag med en anekdot. För drygt 10 år sedan jobbade jag som skolledare på en grundskola när skolinspektionen gjorde en inspektion. När vi satt i konferensrummet på skolan och pratade med inspektörerna väntade jag på att de skulle ta upp frågan om varför många elever på skolan hade högre betyg i ämnet matematik i år 9 jämfört med resultaten på de nationella proven. Döm om min… Läs hela inlägget

Skolinspektionen

I serien svensk skola visar jag på brister som finns i dagens svenska skolsystem. Mitt fokus handlar inte om friskolor vs kommunala skolor, utan om styrningen av hela systemet där både friskolor och kommunala skolor ingår. Styrningen av skolsystemet är de spelregler som politiker bestämt att skolorna i Sverige ska ha. Det innebär i sin tur att politikerna kan ändra på reglerna för att skolorna ska bli bättre för både eleverna som går i skolorna och för personalen som jobbar i skolorna. Det gäller dock för politikerna att göra relevanta ändringar om man vill komma till rätta med befintliga problem och att skolorna ska bli bättre i framtiden. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) Del 3 (Lärare – öppnas i en ny flik) I del fyra tänkte jag titta ett par av de förslag… Läs hela inlägget

Larare

Grundskolestatistik kommunala skolor

I del tre i min serie om svensk skola är det fokus på lärarna och vad skolsystemet som skapats i Sverige har för bieffekter för lärarna, t ex i form av läraryrkets status och hur det ser ut med lärarbehörigheten i olika skolämnen. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) I skolans styrdokument är det tydligt att lärare som anställs ska vara behöriga. Skolverket formulerar det på följande sätt: ”Huvudregeln är att alla som undervisar i skolan ska vara legitimerade och behöriga i det ämne de undervisar i. Det betyder att det i första hand ska vara en legitimerad lärare som undervisar. ” Om det inte finns behöriga lärare att få tag i ska man anställa en person som är obehörig ett år i taget, d v s dessa personer ska inte få en fast anställning. Det finns… Läs hela inlägget

Etableringsfrihet

I Sverige råder det etableringsfrihet när det gäller att starta en grundskola. Del två i den här serien granskar varför just etableringsfriheten är ett av de stora problemen med det svenska grundskolesystemet.  Etableringsfrihet innebär att vem som helst får ansöka om att starta en friskola (ansökan granskas innan den godkänns, så i praktiken är det inte säkert att man får starta en skola bara för att man lämnat in en ansökan). Det är skolinspektionen som gör granskningen och som delar ut tillståndet att få starta en skola. Senast 31 januari lämnas ansökan in (gäller både om man vill starta en ny skola och om man vill utöka en befintlig skolverksamhet (t ex med nya stadier)). Om man får grönt ljus av Skolinspektionen kan den nya skolan starta sin verksamhet till höstterminen året efter, d v s ansökningsprocessen tar ett och ett halvt år. Det här tidsperspektivet är viktigt och jag… Läs hela inlägget

Valfrihet

I en serie blogginlägg kommer jag att dyka ner i några olika områden som rör svensk skola, men som kanske inte alltid får så mycket uppmärksamhet, åtminstone inte på djupet. Journalister ställer sällan fördjupande frågor till politiker eller om de gör det så får de sällan några svar på sina frågor. Detta innebär att politiker kommer lindrigt undan oberoende av vad de säger om skolan och att många svenskar inte får så bra koll på svensk grundskola och hur det faktiskt fungerar.  Del 1 kommer att handla om begreppet valfrihet, ett begrepp som ofta används i debatten om svensk skola, men som inte alls är lika vanligt i andra länder när man debatterar grundskola. För några år sedan skrev jag ett inlägg om skolval och varför det är inbyggt i skolvalet att det inte fungerar om alla gör aktiva val (länk) och den här gången tänkte jag göra en djupdykning… Läs hela inlägget

Mindset digitalisering

För en månad sedan lyssnade jag på James Nottingham när han bl a pratade om att lärare och skolledningar fokuserar mycket på de elever som presterar sämst istället för på de elever vars lärande utvecklas minst. Orsaken är förstås att det är lätt att identifiera vilka elever som presterar sämst, men svårare att synliggöra hur eleverna utvecklas för att identifiera de som utvecklas minst. En högpresterande elev kan ha i princip noll utveckling för att undervisningen är för lätt för eleven, men eftersom eleven presterar bra ses det inte som ett problem. James pratade även om att det är stort fokus på det eleverna gör istället för vad eleverna lär sig. Pratar man med en elev och frågar vad den lärt sig berättar eleven oftast vad den har gjort istället för att sätta ord på vad den lärt sig.  ”Fokus på att göra” fick mig att tänka på den digitalisering… Läs hela inlägget