Skolans styrning

Skolans styrning i Sverige lämnar en hel del att önska och så har det varit under en väldigt lång tid. Det är alltså inte (bara) enskilda personer, utan systemet med styrningen av den svenska skolan, som är problemet.   Jag skulle vilja lyfta ut en specifik del som verkar vara ett genomgående tema i bristerna – konsekvensanalyserna. Det finns tre tänkbara scenarier: Antingen görs ingen konsekvensanalys alls innan ett beslut/en reform tas/genomförs. Man gör en konsekvensanalys, men man är antingen väldigt dålig på att göra detta eller så färgas analysen av det utfall man vill få igenom, d v s man överdriver fördelarna och minskar riskerna. Man gör adekvata konsekvensanalyser, men man struntar i vad de visar och tar beslut/genomför reformer i alla fall, troligen av politiska orsaker. Är man ansvarig för det svenska skolsystemet är det dels rimligt att man förstår att skolsystemet fungerar som en oljetanker, d v… Läs hela inlägget

Skolans ansvar del 2

Jag skrev nyligen ett blogginlägg om ett 60-tal olika saker som läsåret 18-19 kommit upp i media och som helt eller delvis är skolans ansvar. Min poäng med inlägget var att om skolan ska fokusera på (minst) 60 olika saker är det stor risk att det blir pannkaka av allting och att det är dags att renodla skolans uppdrag. Här kommer en fortsättning på det blogginlägget som tittar på hur mycket tid det handlar om under de nio åren som grundskolan pågår (jag räknar inte med förskoleklass i min uträkning då timplanen är gjord för år 1-9). Jag börjar med lite matematik; en elev som börjar år 1 i augusti kommer att gå ut år 9 i juni 106 månader senare (9 år minus 2 månader senare). 1 år motsvarar 365 dygn eller 365×24 timmar. Det blir 8 760 timmar. 9 år motsvarar 9 X 8 760 timmar = 78… Läs hela inlägget

OECD

I mitten av mars skrev jag ett blogginlägg där det tydligt framkommer att svensk skola inte är så dålig som sitt rykte. När man kopplar resultaten i PISA-undersökningen (i det här fallet från år 2015) till tiden per vecka som eleverna lägger på studier presterar Sverige bland de sex bästa länderna i alla 3 områden (Matematik, Naturvetenskap och läsförståelse) som mäts. Detta (att det är olika förutsättningar tidsmässigt i olika länder) pratas det i stort sett aldrig om, men om man ska utvärdera hur bra ett skolsystem faktiskt är borde man isolera lärandet som sker i skolan respektive lärandet som sker utanför skoltid (i form av läxläsning, tutoring etc). I och med att man i vissa länder lägger mycket tid och pengar på professionell läxläsning blir det konstigt om man ska jämföra dessa länder med länder som inte gör det. Det blir även konstigt att skolan får cred för det… Läs hela inlägget

Verktyg

Tänk att du besöker Sveriges största byggvaruhus. Varuhuset är stor som åtskilliga fotbollsplaner och innehåller fler olika verktyg än du kan räkna till. Det finns många olika varianter av samma verktyg, men framför allt tusentals olika verktyg. Skulle du köpa några olika verktyg som verkar häftiga (men som du egentligen inte har någon användning för) för att sedan gå hem och testa dessa nya verktyg på olika platser i hemmet för att se om du eventuellt trots allt har någon nytta av dem? Skulle inte tro det. De allra flesta vet vilka verktyg de har behov av och köper exakt de verktyg som de har behov av – behöver du en skruvdragare är det förstås en skruvdragare du köper och behöver du en måttstock köper du en måttstock osv. Att det finns tusentals olika verktyg i affären är inte så intressant, så länge du hittar de verktyg du behöver. Du… Läs hela inlägget

Skolans digitalisering

Skolans digitalisering

Digitaliseringstakten i den svenska skolan är hög. Från och med läsåret 18-19 har revideringarna av läroplanerna inneburit att alla lärare berörs av digitaliseringen, tidigare kunde man säga ”det berör inte mig”, då det inte stod i styrdokumenten. Hur digitaliseringen går till i praktiken skiljer sig åt från skola till skola och kommun till kommun. Jag tänkte här beskriva en modell jag tagit fram som passar bra som underlag när man på en skola (eller i en kommun/friskolekoncern) vill sätta ord på det pågående digitaliseringsarbetet. Den kan även fungera som en tankemodell när man någon gång i framtiden kommer att byta ut de devices (med device menar jag dator/Chromebook, padda eller motsvarande) man köpt/leasat. Om vi börjar med det som pågår i Svensk skola är det digitalisering i skolan det handlar om. I varje ruta i min modell finns olika nivåer (låg, medel, hög). Man kan alltså i låg, medel eller hög… Läs hela inlägget

Digitalisering

Sverige har det politiska målet att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det målet lyfte regeringen fram (igen) när man gick ut med info om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet (1). Målet har funnits under några år, men det har i skolans värld inte pratats så mycket om det. Jag stötte på målet första gången när jag läste om guldtrappan när den infördes år 2014. Då det finns ett (väldigt ambitiöst) uppsatt mål måste man fundera på hur vi jobbar för att nå upp till målet. Jag har via twitter ställt frågan till ”skolsverige” om det finns något enda exempel där vi är på god väg att bli världsledande när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter inom skolans värld, men inte fått något enda konkret exempel ännu. Om vi har ett mål som vi inte jobbar mot är det ytterligare ett exempel på hur vi… Läs hela inlägget

Digitalisering i eller av skolan

Jag skrev nyligen ett blogginlägg som belyser hur onyanserad debatten om digitalisering (liksom annan skoldebatt) i skolan ofta är i Sverige. I det här blogginlägget ska jag lyfta resonemanget om digitalisering och skola till ett annat plan, då vi behöver fundera på vad som görs i skolsverige och vad som borde göras).           Visste du att Sverige har det politiska målet: och att vi har haft det målet i ett par år nu. Jag vill lyfta diskussionen och använda följande perspektiv: digitalisering i skolan eller digitalisering av skolan för att se om vi är på väg mot det politiska målet eller inte. Man behöver hela tiden fundera på vilket problem det är som vi försöker lösa, d v s vad som är syfte och mål med det som görs. Jag skulle önska att ansvariga politiker lyfte fram vad de vill med den svenska skolan på 10-20 års perspektiv,… Läs hela inlägget

Boktips 2017

Jag har tidigare skrivit ett par inlägg om boktips. Du hittar dem här: (Boktips 2014) och (Boktips 2015). Nu är det dags för ett nytt inlägg om boktips då det den senaste tiden har kommit ut många böcker som är läsvärda och som handlar om områden som är väldigt aktuella just nu. Precis som tidigare handlar det om böcker som jag antingen har läst eller som jag är intresserad av att läsa. Att anpassa undervisningen – till individ och grupp i klassrummet, Sofia Boo, Karin Forslund FrykedaL & Anja Thorsten Boken är en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Boken innehåller metoder, strategier och dilemman och konkreta exempel från den svenska skolan. Ett systematiskt förebyggande arbete är nyckeln till att lyckas i rollen som lärare.   Att leda lärares lärande – formativ bedömning för skolledare, Dylan Wiliam Boken ger konkreta råd för hur man kan stötta… Läs hela inlägget

Formativ feedback

Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är  Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. I filmen visar han en bild som är väldigt talande för den… Läs hela inlägget

Matematiklyftet

Skolverket fick i mars 2012 i uppdrag av regeringen att genomföra det så kallade Matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare vars syfte är att öka måluppfyllelsen i matematik hos eleverna.  Under hösten 2012 och våren 2013 testades satsningen i en utprövningsomgång där 33 grundskolor deltog.  Matematiklyftets huvudomgång startade sedan i augusti 2013. Då gavs cirka 290 huvudmän med totalt 725 matematikhandledare och knappt 14 000 matematiklärare möjlighet att delta i Matematiklyftet. Efter läsåret 2015/2016 kommer nästan 37 000 av Sveriges alla matematiklärare ha deltagit i Matematiklyftet. Det innebär att 81 procent av alla matematiklärare har deltagit i satsningen. Detta är därmed den största satsningen någonsin både när det gäller fortbildning inom matematik samt när det gäller fortbildning kring kollegialt lärande i Sverige. Nu har alltså en del varit igång i 3 år (de som började när satsningen drog igång på allvar (de som deltog i testomgången började för 4 läsår sedan)), d v s en del… Läs hela inlägget