Etikett: skolforskning

2 Comments

Minne

  By

I dag kom en nyhet som basunerar ut att det är bättre att skriva med papper och penna om man vill minnas bättre.  Forskare i Norge har undersökt 36 kvinnor i åldern 19-54 år som fått skriva en lista med ord för hand med papper och penna, med en surfplatta samt med tangentbord på dator för att se vilken av de tre metoderna som är bäst för att komma ihåg orden. Deras slutsats är att det är bäst att skriva med papper och penna. Jag vet inte vem som bekostar den här typen av forskning, men som jag ser det så är den här forskningen helt onödig. Vi använder papper och penna för att anteckna för att vi ska SLIPPA memorera det vi skriver ner (annars hade vi inte behövt anteckna – vi hade memorerat det direkt istället). Det innebär i sin tur att det är irrelevant vad de kommer fram till (åtminstone… Läs hela inlägget

6 Comments

BFL

  By

En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett… Läs hela inlägget

2 Comments

Svensk skola bäst

  By

Det känns befriande att kunna skriva den rubriken! Det brukar ju nästan bara skrivas negativa saker om den svenska skolan… Tyvärr så får alla lärare, elevstödjande personal, fritidspersonal, förskollärare, skolledning och annan skolpersonal som bidrar till att den Svenska skolan är bäst i kategorin som jag tittat på i stort sett ingen positiv feedback för det dagliga arbete som de gör och som placerar Sverige i Europatoppen. Hade motsvarande resultat skett inom det som PISA mäter hade ”hela världen” vallfärdat till den svenska skolan för att se vad vi gör som är så bra. Realiteten är tyvärr att skolpersonalen sällan får beröm för de insatser som jag beskriver nedan och skolorna ofta får kritik för att insatserna de gör inte är tillräckligt bra. Kategorin som jag tänker på är att så få elever som möjligt ska mobbas i skolan. Det finns inte så många internationella jämförelser som publicerats på Internet, men jag har granskat några… Läs hela inlägget

4 Comments

Skolforskning del 6

  By

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget

No comments

Skolforskning del 5

  By

Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling. Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen.  Syfte med studien som SIQ genomfört: Att definiera kriterierna för begreppet bra skola Identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna Sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt Man kom via rundabordssamtal fram till fyra huvudområden som var de viktigaste för att definiera begreppet bra skola: Kunskapsinhämtning – Andel elever som når målet i alla ämnen i år 9 skulle vara högre än det nationella genomsnittet Elevernas… Läs hela inlägget

No comments

Skolforskning del 4

  By

I skolforskning del 1 och 2  skrev jag om McKinseyrapporterna från 2007 och 2010 där man tittat på vad som gör ett skolsystem framgångsrikt och hur framgångsrika skolsystem fortsätter utvecklas. I del 4 fortsätter kopplingen till McKinseyrapporterna, men med fokus på var Sverige befinner sig och vad Sverige behöver göra. Tack till @niclas80 för tipset! När man gör om olika tester (TIMMS, PISA, SISS, PRILS) till samma skala (skalan består av poor, fair, good, great, excellent) så att man kan jämföra dem med varandra visar det sig att Sverige har legat i kategorin ”Good” hela tiden från 1985 till 2009. Det som har hänt är att många andra länder förbättrat sina resultat, t ex på PISA, vilket gör att Sverige rasat på rankinglistorna när man jämför och rangordnar de länder som deltar. En beskrivning av var de olika nivåerna befinner sig i en normalfördelningskurva. Sverige befinner sig på den övre halvan… Läs hela inlägget

No comments

Skolforskning del 3

  By

Den svenska skolforskningen är väldigt begränsad. Som ett mått på hur framgångsrik forskning är brukar man ofta använda omfattningen av andra forskningsrapporter som citerar (hänvisar) till din forskning. Många citat (hänvisningar) betyder att det är många andra som tycker att din forskning håller hög kvalitet och därför hänvisar de till den. Om man tittar på en sammanställning över svensk forskning under perioden år 2000- 2009 får man följande bild (socialstyrelsens sammanställning) vad gäller antal citeringar i internationella vetenskapliga publikationer: Omvårdnad: 324 st Folkhälsovetenskap: 259 st Psykologi: 177 st Sociologi: 35 st Socialt arbete: 12 st Pedagogik: 7 st   Eftersom det finns väldigt lite svensk pedagogisk forskning som håller hög kvalitet (och av skolforskningen var det endast en tredjedel som hade gjorts på ett sådant sätt att de kan uttala sig om effekter) så finns det dels ett stort behov av att genomföra kvalitativ svensk forskning i klassrummen och dels… Läs hela inlägget

One Comment

Skolforskning del 2

  By

I första delen av skolforskning tittade jag på McKinseyrapporten ”How the worlds best performing schools come out on top” från 2007. Det inlägget har över 8 000 visningar på en vecka, vilket visar att det finns ett stort intresse för ämnet.  I del 2 tittar jag på den uppföljning som gjordes tre år senare, nämligen McKinseyrapporten ”How the worlds most improve school systems keep getting better”. Precis som i förra inlägget så väljer jag ut vissa delar av rapporten som jag presenterar och vill man fördjupa sig så bifogar jag en länk till var du hittar rapporten för nerladdning.  Rapporten för nerladdning hittar du här: www.mckinsey.com/client_service/social_sector/latest_thinking/worlds_most_improved_schools I rapporten har man tittat på 20 olika skolsystem som utvecklats positivt för att se vad man kan lära sig av dessa.  En sammanfattning av de viktigaste lärdomarna 1. Ett system kan utvecklas oberoende av vilken nivå det befinner sig på från början och… Läs hela inlägget

10 Comments

Skolforskning

  By

Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/   Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (”better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. Ett skolsystem kan aldrig vara bättre än kvaliteten på dess lärare 2. Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen i klassrummen 3. För att ha en bra skola måste alla elever lyckas… Läs hela inlägget

2 Comments

Det är inte lärarnas fel!

  By

Det finns många som i skoldebatten lyfter fram att det är lärarnas fel att de svenska skolresultaten försämrats. Att Björklund inte tagit något ansvar efter sina åtta år som ytterst ansvarig vet alla som följt debatten. Han skyller istället ifrån sig på bl a socialdemokraterna, lärarna och lärarutbildningarna. Nyligen lyfte skolinspektionen fram lärarnas ansvar för elevernas resultat: www.expressen.se/nyheter/skolinspektionen-brister-hos-lararna Det är självklart att det är det som sker i klassrummet (eller där undervisning bedrivs, vilket kan vara utomhus, på bibliotek, studiebesök, på museer, på nätet etc) som ytterst avgör vilka kunskaper som eleverna får med sig från grundskolan. Om så inte vore fallet kunde vi lägga ner skolorna och spara massor med pengar.   Nedan presenterar jag fem viktiga ”bevis” som lägger ansvaret för dagens skolresultat någon annanstans än hos de enskilda lärarna i klassrummet. Som jag ser det handlar det om systemfel och systemfel kan endast åtgärdas på systemnivå. Lärarna… Läs hela inlägget