Boktips 2017

Jag har tidigare skrivit ett par inlägg om boktips. Du hittar dem här: (Boktips 2014) och (Boktips 2015). Nu är det dags för ett nytt inlägg om boktips då det den senaste tiden har kommit ut många böcker som är läsvärda och som handlar om områden som är väldigt aktuella just nu. Precis som tidigare handlar det om böcker som jag antingen har läst eller som jag är intresserad av att läsa. Att anpassa undervisningen – till individ och grupp i klassrummet, Sofia Boo, Karin Forslund FrykedaL & Anja Thorsten Boken är en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Boken innehåller metoder, strategier och dilemman och konkreta exempel från den svenska skolan. Ett systematiskt förebyggande arbete är nyckeln till att lyckas i rollen som lärare.   Att leda lärares lärande – formativ bedömning för skolledare, Dylan Wiliam Boken ger konkreta råd för hur man kan stötta… Läs hela inlägget

Formativ feedback

Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är  Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. I filmen visar han en bild som är väldigt talande för den… Läs hela inlägget

Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

BFL

En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett… Läs hela inlägget

Boktips 2015

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med boktips. Det fick bra respons, men några hade svårt för att jag uppmanade dem att läsa när de var lediga. För mig blir det lite konstigt då det är ungefär som att säga: du kan inte jobba som chaufför om du tänker köra bil på fritiden eller du kan inte jobba med datorer om du tänker hålla på med datorer på fritiden… Däremot är det självklart att det du gör på din fritid bestämmer du själv över och det är inget som arbetsgivaren ska styra över, men om du vill läsa böcker på din fritid så är det självklart att du får göra det, men det är också okej att du väljer att inte läsa böcker som har med skola/inlärning etc att göra på din fritid. Även den här gången tipsar jag om böcker som jag antingen läst och vet att är… Läs hela inlägget

Är det bra för eleverna?

När det skrivs något om skolan bildas genast ett ”skyttegravskrig” i kommentarsfältet på sociala medier. Dagens exempel är artikeln i DI. Bägge sidor på facebook är övertygade om att deras sätt att se på saken är rätt och att den andra sidan har helt fel i sitt sätt att se på saken. Jag tänker genast ”fram med popcorn och bänka dig: nu börjar det…” ;o) Skämt åsido, jag tänker att det är intressant att olika perspektiv beskrivs i textform, ty när jag läser en text om skolan påbörjas en tankeprocess som inte skulle skett om jag inte läst texten. Däremot tror jag att det är dödfött att försöka övertyga någon annan att denne har fel i kommentarsfältet; hur ofta har du ändrat åsikt för att någon annan beskrivit en annan syn på saken i en specifik fråga i ett kommentarsfält? Jag skulle tro att det i stort sett aldrig sker,… Läs hela inlägget

Det handlar inte om att mäta grisen utan om att veta att vi är på rätt väg!

Jag har skrivit många blogginlägg tidigare om målstyrning i skolan (eller avsaknaden av det i realiteten). Här kommer ett till, men i en annan förpackning där jag funderar lite kring varför många har en negativ bild av att jobba målstyrt i skolan.  #165653542 / gettyimages.com Jag ser många lärare i sociala medier som är negativa till målstyrning och jag ställer mig frågan varför är man negativ? Ofta handlar diskussionen om att ”mäta grisen” och att ”grisen inte blir tjockare för att vi mäter den fler gånger”. Jag har tidigare konstaterat att de som utbildar sig till lärare inte systematiskt får lära sig hur man gör när man jobbar målstyrt, utan det förväntas man lära sig någon annanstans. Kanske finns det ett samband, då vi ofta är lite rädda för det vi inte kan/förstår/behärskar? Att jobba målstyrt är en modell där man själv bestämmer hur ofta något ska mätas. Man ska… Läs hela inlägget

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande (bfl) baseras på 5 nyckelstrategier som Dylan Wiliams tagit fram: Tydliggöra mål och kriterier för framgång Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Återkoppling som för lärandet framåt Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av sin egen kunskap Mycket av det här tycker jag är väldigt bra. Jag är således inte någon motståndare av bfl, men jag tycker att det finns två saker som man behöver lyfta fram i det här sammanhanget som jag inte har sett så mycket diskussioner kring.   Den första saken jag vill lyfta fram är att modellen som beskrivs och som kallas bfl är egentligen en modell (nästan i a f) för hur man gör när man jobbar målstyrt, men använder inte de ord och begrepp som man egentligen borde göra. När det gäller det professionella språket i yrket och hur viktigt det är kommer jag att skriva ett eget… Läs hela inlägget

Är ordet summativ det mest missförstådda begreppet i skolan?

Idag är det väldigt populärt att lyfta fram begreppet formativ i skolan som något väldigt ”fint”/bra och samtidigt förmedlas ofta bilden av att summativ är något ”fult”/dåligt. Begreppet summativ (i skolan) används i sammanhanget summativ bedömning och betyder då: ”En form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle”. Många jämställer summativ bedömning med betyg. Betygen är en summativ bedömning, men summativ bedömning är mycket mer än bara betyg.                                                  Illustration: Kajsa Gemvall När man jobbar målstyrt finns det några ”steg” som upprepas om och om igen (jag beskriver här ett målstyrt tankesätt i skolan). Steg 1 är en kartläggning av elevens nuläge. Kartläggningen är en summativ bedömning. Steg 2 är att bestämma lämpliga mål för eleven/eleverna utifrån läroplanen. Målen ska vara mätbara och… Läs hela inlägget