Bättre förr?

Skolan i Sverige får mycket kritik för att elevernas resultat (på t e x PISA sjunker) och begreppet kris/skolkris används ofta. Nästan alltid får vi höra att det var bättre förr och att vi ska gå tillbaka till det som var (så bra) förr.

Bra-skola

Jag roar mig ibland med att reflektera över hur vuxna i Sverige beter sig. De vuxna gick ju i skolan förr i tiden, d v s det som många vill tillbaka till. Jag konstaterar att många vuxna skulle bli underkända om de gick i grundskolan och blev bedömda enligt kunskapskraven i år 9. Nu tänker jag inte på att en del har svårt för matematik eller att man glömt en (hel del) faktakunskaper i olika ämnen, utan på de förmågor som finns i kunskapskraven. Nedan kommer några exempel på vad jag menar (jag har tagit bort de värdeord som graderar kvaliteten i kunskapskraven):

Källkritik

Ur kunskapskraven i svenska i år 9

”Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och för då underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller beskrivningar och förklaringar, ämnesrelaterat språk samt fungerande struktur, citat och källhänvisningar.”

Ur kunskapskraven i historia i år 9

”Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.”

Ur syftestexten i religion

”Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.”

Här skulle en ganska stor del av den vuxna befolkningen bli underkända om man gör en bedömning utifrån vad de visar upp (vilket är precis det sätt som lärare gör bedömningar och betygssättningar på i grundskolan – man bedömer det eleven visar upp att den kan), d v s om man regelbundet sprider information som inte är sann kan man tolka det som att man inte lever upp till kunskapskravet. I stort sett dagligen sprids det osanna artiklar i mitt facebookflöde och då är de flesta som jag har som vänner på Facebook ”högutbildade” personer som borde kunna kritiskt granska källor. 

Sociala medier borde lägga in en funktion så att man måste klicka på gilla/dela två gånger med 5 sekunders mellanrum där frågan ”Är du säker på att du vill dela detta? Har du kritiskt granskat det som står i texten/bilden/artikeln? Är det sant eller falskt? Sprid inte sådant som är falskt!” dyker upp efter att man tryckt första gången på gilla/dela.

Samband

kunskapskrav i år 6 i biologi

”Eleven har kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.”

Kunskapskrav i år 9 i biologi

”Eleven har kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med använd­ning av biologins begrepp, modeller och teorier.”

”Dessutom för eleven underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.”

Här skulle de som är rasister inte bli godkända. De som förnekar att människans utsläpp påverkar klimatet skulle inte heller få något betyg.

Resonemang

Ur syftestexten i Religion

”Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller”

Ur kunskapskravet i religion för år 9

”Eleven har kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.”

Ur kunskapskravet i samhällskunskap för år 9

”Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter”

Ur kunskapskravet i historia för år 9

”Eleven har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra  underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­mord.”

Här skulle en stor del av den vuxna befolkningen inte bli godkända, troligen p g a avsaknad av källkritik som jag beskrev tidigare. Att tro att några personers gärningar är representativt för över en och en halv miljard människor som bor i olika länder och som är muslimer är ungefär som att säga att Breivik representerar alla som är kristna. Vi matas med så mycket desinformation om t ex andra religioner att många tror att det som förmedlas är sant. Det vi inte förstår är att något som är osant som sägs och skrivs många gånger inte blir mer sant bara därför; det är fortfarande osant!

Demokratiska värden verkar bara gälla de som redan har det bra och är födda i ”rätt” land. Ett attentat i en västerländsk storstad ger enormt genomslag, men motsvarande i ett land där det inte bor vita människor ger knappt en notis i tidningen. Vi är alla trots allt invånare som bor på planeten Tellus. Allt annat är påhittade konstruktioner. Ingen föds till rasist och för den som är kunnig så vet man att det inte finns raser inom människosläktet.

Analysförmåga

Ur syftestexten i geografi

”Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen”

Ur syftestexten i historia

”Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.”

Ur syftestexten i religion

”Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa”

”Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället”

Jag ser väldigt lite av analys av de vuxna i samhället idag. Det är oftast mycket känsloyttringar och gissningar av varför olika saker inträffat i efterspelet av allt det som händer i världen. De beslut som tas blir ofta tagna av fel orsaker just p g a att man inte gjort en genomtänkt analys, utan man förstärker det som pekar på det man redan tycker och tar beslut utifrån det. Det är lättare att ta ett enkelt beslut som riktar sig mot symptomen än ett som försöker komma till rätta med grundproblemet.   

När tragedin i Paris inträffade förmedlar många av de styrande vuxna i västvärlden att vi ska hämnas! De vuxna har inte förstått att vi måste göra något åt grundproblemet och att mer vapen, mer våld och en splittring mellan religionerna är precis vad de som genomförde attentaten i Paris vill och vad nästan alla människor på jorden inte behöver eller vill ha.

Jag tänker att de elever som faktiskt får med sig allt det som läroplanen för grundskolan i Sverige innehåller troligen är bättre lämpade för att hantera de utmaningar som samhället står inför idag och i framtiden än de som gått i den skola som får så mycket beröm för att den var så bra (d v s den vi hade i Sverige tidigare).

Följande reklamfilm från NAPCAN (children see, children do) illustrerar detta bättre än det mesta jag sett (det är lätt att skylla allt på skolan, men vad bidrar jag själv med?)

Ett av de största problemen som mänskligheten står inför är att de priviligierade i samhället tror/tycker att de är överlägsna de andra (både ur ett mänskligt perspektiv och ekonomiskt perspektiv) och man är rädd för att om man hjälper andra att få det bättre så kommer man själv att få det sämre. Det är precis tvärtom: om vi är hårda och känslokalla blir världen en hård och känslokall plats, men om vi är mjuka och visar empati blir världen en mjuk och empatisk plats. Hade man haft goda kunskaper i historia hade man insett att de flesta rikens fall börjat med just detta, d v s när det blir för stora olikheter i ett samhälle är det bara en tidsfråga innan det samhället bryter samman och det är ingen angenäm upplevelse för någon när det inträffar. Den rikaste procenten på jorden äger snart mer än hälften av alla tillgångar på jorden. Det görs i stort sett ingenting för att komma tillrätta med detta, utan klyftorna blir större och större, d v s vi kommer närmare och närmare sammanbrottet för samhället i den form det befinner sig i idag.

Jag tror således inte att blicka bakåt på den väg vi färdats är rätt väg, utan vi måste blicka framåt. Däremot ska vi lära oss av historien och vad som varit framgångsrikt tidigare och vad som inte varit det, så att vi inte gör om samma misstag som vi gjort tidigare. Tyvärr verkar vi vuxna vara dåliga på det, för det mesta pekar på att det är precis det som håller på händer i samhället just nu.

Skärmavbild 2015-01-25 kl. 14.48.36

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *