Betygsinflation

Den senaste månaden har debatten om betygsinflation blossat upp (igen). Jonas Vlachos, Nationalekonom, publicerade 24 maj 2018 en rapport som visade att två av friskolekoncernerna är minst sagt generösa i sin betygssättning. Det tog inte länge innan försvarstalen kom, men det visade sig i de flesta fall att de inte förstått multipel regressionsanalys och ekonometri som Jonas använt sig av, vilket fick Johan Ernestam, Utredare på Lärarförbundet, att gå ut och skriva en förenklad förklaring av det Jonas skrivit i sin rapport. Det har skrivits mycket om detta redan, så jag ska inte skriva mer om det, utan istället titta på en annan vinkling av betygsinflationen. Nu när läsåret precis slutat och eleverna i år 9 fått sina slutbetyg har jag sett flera kommuner som med stolthet gått ut med information om att deras genomsnittliga meritvärde ökar (ibland skriver de även ”för x:e året i rad”) och hur stolta de är över… Läs hela inlägget

Betyg i år 4 – en lösning eller en desperat åtgärd?

Det cirkulerar just nu på sociala medier en artikel i SVD där Jan Björklund skriver om varför det är viktigt med betyg från år 4 istället för år 6. Det är framförallt nedanstående citat som stör mig oerhört mycket: ”Alla länder som ligger högt i Pisa-mätningarna startar med betyg långt före Sverige, flera länder i årskurs ett.” Det skulle ju betyda att de länder som ligger bakom Sverige inför betyg högre upp i åldrarna än Sverige om det vore så att det är vilket läsår man inför betyg som styr vilket resultat man får på PISA (eller är det så att det är en personlig åsikt som man försöker vinkla så det ser ut som den har ett stöd som egentligen inte finns?). Hur ligger det då till?  Jag har gjort en tabell med ranking och medelvärde i matematik i PISA 2012 samt när man börjar med betyg i respektive land… Läs hela inlägget