PISA bortom rubrikerna del 5

I del 1, 2, 3 och 4 har jag tittat på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört resultaten med andra länders resultat, tittat på skillnader mellan elever vars föräldrar inte är födda i Sverige med de som har en eller två föräldrar födda här samt börjat titta på olika faktorer som påverkar Sveriges möjligheter att prestera bättre än vi gör just nu. I del 5 fortsätter jag titta på flera sådana faktorer. 8. Antalet skolplatser i en kommun och långsiktig planering I en del kommuner är det ett problem att man inte kan styra antalet platser utifrån hur många skolplatser som faktiskt behövs. Man får starta nya friskolor trots att det egentligen inte behövs om man tittar på antalet skolplatser i kommunen. När elever lämnar de befintliga skolorna för att börja på en nystartad skola blir skolan i kommunen dyrare och den effekten är dubbel, dels är det dyrare att… Läs hela inlägget

Valfrihet

I en serie blogginlägg kommer jag att dyka ner i några olika områden som rör svensk skola, men som kanske inte alltid får så mycket uppmärksamhet, åtminstone inte på djupet. Journalister ställer sällan fördjupande frågor till politiker eller om de gör det så får de sällan några svar på sina frågor. Detta innebär att politiker kommer lindrigt undan oberoende av vad de säger om skolan och att många svenskar inte får så bra koll på svensk grundskola och hur det faktiskt fungerar.  Del 1 kommer att handla om begreppet valfrihet, ett begrepp som ofta används i debatten om svensk skola, men som inte alls är lika vanligt i andra länder när man debatterar grundskola. För några år sedan skrev jag ett inlägg om skolval och varför det är inbyggt i skolvalet att det inte fungerar om alla gör aktiva val (länk) och den här gången tänkte jag göra en djupdykning… Läs hela inlägget

Valfrihet och skoluniform

Är valfrihet viktigt eller inte? Nu har det blossat upp en debatt (igen) om huruvida en skola får ha kläduniform för eleverna eller inte och framförallt vad som händer om en elev bryter mot klädreglerna. En del förespråkare menar att det råder valfrihet och gillar man inte läget kan man välja en annan skola som inte har skoluniform. Det handlar om grundskola och eftersom grundskolan är obligatorisk i Sverige (skolplikt) är det en principiellt viktig fråga; eleverna måste ju gå i grundskolan (i motsats till t ex i Finland där man har läroplikt, d v s föräldrar får hemskola sina barn istället för att de ska gå i grundskolan), d v s det råder ett tvång och därför blir frågan om vad som är okej eller inte under skoltid ännu viktigare.  I media har frågan handlat om allt möjligt (t ex moraliska aspekter, om tjejers klädsel kontra killars klädsel etc)… Läs hela inlägget

Trygghet och Studiero

I partiledardebatten i Agenda i går kväll pratade man om skolan. Nedan har jag har valt ut vad förespråkarna av dagens svenska skolsystem sa om ordning, studiero och trygghet:  Jimmy Åkesson pratade om ”Ordning & reda och trygghet” och att det är viktigt i skolan. Ulf Kristersson: Det stora problemet är bristande kunskap och bristande ordning och reda. Ebba Busch Thor pratade om sin son som går i en kommunal skola och där 60% av eleverna tycker att de blir störda så de inte kan lära sig. Nyamko Sabuni: Pratade om stök och otrygghet i de sämsta skolorna (i debatten pratades det om de 28 sämsta skolorna i Sverige där de flesta på den listan är kommunala skolor) och att friskolor lyckas bättre.  Annie Lööf – pratade bl a om att skapa lugn och ordning  Det är tydligt att när man lyssnade på debatten att partiledarna som förespråkar det nuvarande svensk… Läs hela inlägget

Digitalisering i eller av skolan

Jag skrev nyligen ett blogginlägg som belyser hur onyanserad debatten om digitalisering (liksom annan skoldebatt) i skolan ofta är i Sverige. I det här blogginlägget ska jag lyfta resonemanget om digitalisering och skola till ett annat plan, då vi behöver fundera på vad som görs i skolsverige och vad som borde göras).           Visste du att Sverige har det politiska målet: och att vi har haft det målet i ett par år nu. Jag vill lyfta diskussionen och använda följande perspektiv: digitalisering i skolan eller digitalisering av skolan för att se om vi är på väg mot det politiska målet eller inte. Man behöver hela tiden fundera på vilket problem det är som vi försöker lösa, d v s vad som är syfte och mål med det som görs. Jag skulle önska att ansvariga politiker lyfte fram vad de vill med den svenska skolan på 10-20 års perspektiv,… Läs hela inlägget

Straff löser problem i skolan?

Jag läste i Sydsvenskan om en skola i Malmö som hotas av miljonvite. Skolan har allvarliga brister, bl a med trygghet, studiero och värdegrundsarbete enligt skolinspektionen. Nu hotar Skolinspektionen Malmö stad med en miljon kronor i vite om problemen inte rättas till. Jag tänker att det knappast är så att skolchefen, rektorn, lärarna och eleverna vill ha det på det sätt som det verkar vara på skolan. Jag skulle även tro att man gjort en hel del insatser tidigare för att försöka komma tillrätta med problemen, men att man inte lyckats lösa de problem som finns. På vilket sätt hjälper det då att man hotar med ett vite? Som jag ser det fyller vitet ett syfte, nämligen att snabba upp de åtgärder som är planerade (eller om det skulle vara så illa att det inte finns planerade åtgärder – snabba på processen att komma fram med lämpliga åtgärder). Möjligen kan… Läs hela inlägget

Betyg i år 4 – en lösning eller en desperat åtgärd?

Det cirkulerar just nu på sociala medier en artikel i SVD där Jan Björklund skriver om varför det är viktigt med betyg från år 4 istället för år 6. Det är framförallt nedanstående citat som stör mig oerhört mycket: ”Alla länder som ligger högt i Pisa-mätningarna startar med betyg långt före Sverige, flera länder i årskurs ett.” Det skulle ju betyda att de länder som ligger bakom Sverige inför betyg högre upp i åldrarna än Sverige om det vore så att det är vilket läsår man inför betyg som styr vilket resultat man får på PISA (eller är det så att det är en personlig åsikt som man försöker vinkla så det ser ut som den har ett stöd som egentligen inte finns?). Hur ligger det då till?  Jag har gjort en tabell med ranking och medelvärde i matematik i PISA 2012 samt när man börjar med betyg i respektive land… Läs hela inlägget

Skolforskning

Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/   Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (”better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. Ett skolsystem kan aldrig vara bättre än kvaliteten på dess lärare 2. Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen i klassrummen 3. För att ha en bra skola måste alla elever lyckas… Läs hela inlägget