Papper eller dator

Papper och penna eller dator när eleverna antecknar? Då och då blossar diskussionen upp i skolsverige om huruvida eleverna ska anteckna för hand eller med hjälp av dator/platta. Som de flesta diskussionerna (eller egentligen debatterna) ses frågan som något svart eller vitt, man är för det ena eller det andra alternativet och alla som tycker motsatsen är ”idioter” som inte förstår någonting (jag skriver debatt, då få av de som deltar är intresserade av en dialog, de vet ju redan ”bäst” och är mer intresserade av att trycka ner sina åsikter i halsen på andra än att fundera på varför motparten har motsatt åsikt). Jag menar att infallsvinkeln till frågeställningen är felaktig och därför kommer man fram till fel slutsatser. Om vi istället börjar med en helt annan frågeställning inser vi direkt att frågan inte är svart eller vit, utan att svaret istället är att ibland är det ena alternativet… Läs hela inlägget

Matematiklyftet

Skolverket fick i mars 2012 i uppdrag av regeringen att genomföra det så kallade Matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare vars syfte är att öka måluppfyllelsen i matematik hos eleverna.  Under hösten 2012 och våren 2013 testades satsningen i en utprövningsomgång där 33 grundskolor deltog.  Matematiklyftets huvudomgång startade sedan i augusti 2013. Då gavs cirka 290 huvudmän med totalt 725 matematikhandledare och knappt 14 000 matematiklärare möjlighet att delta i Matematiklyftet. Efter läsåret 2015/2016 kommer nästan 37 000 av Sveriges alla matematiklärare ha deltagit i Matematiklyftet. Det innebär att 81 procent av alla matematiklärare har deltagit i satsningen. Detta är därmed den största satsningen någonsin både när det gäller fortbildning inom matematik samt när det gäller fortbildning kring kollegialt lärande i Sverige. Nu har alltså en del varit igång i 3 år (de som började när satsningen drog igång på allvar (de som deltog i testomgången började för 4 läsår sedan)), d v s en del… Läs hela inlägget

Minne

I dag kom en nyhet som basunerar ut att det är bättre att skriva med papper och penna om man vill minnas bättre.  Forskare i Norge har undersökt 36 kvinnor i åldern 19-54 år som fått skriva en lista med ord för hand med papper och penna, med en surfplatta samt med tangentbord på dator för att se vilken av de tre metoderna som är bäst för att komma ihåg orden. Deras slutsats är att det är bäst att skriva med papper och penna. Jag vet inte vem som bekostar den här typen av forskning, men som jag ser det så är den här forskningen helt onödig. Vi använder papper och penna för att anteckna för att vi ska SLIPPA memorera det vi skriver ner (annars hade vi inte behövt anteckna – vi hade memorerat det direkt istället). Det innebär i sin tur att det är irrelevant vad de kommer fram till (åtminstone… Läs hela inlägget

Svensk skola bäst

Det känns befriande att kunna skriva den rubriken! Det brukar ju nästan bara skrivas negativa saker om den svenska skolan… Tyvärr så får alla lärare, elevstödjande personal, fritidspersonal, förskollärare, skolledning och annan skolpersonal som bidrar till att den Svenska skolan är bäst i kategorin som jag tittat på i stort sett ingen positiv feedback för det dagliga arbete som de gör och som placerar Sverige i Europatoppen. Hade motsvarande resultat skett inom det som PISA mäter hade ”hela världen” vallfärdat till den svenska skolan för att se vad vi gör som är så bra. Realiteten är tyvärr att skolpersonalen sällan får beröm för de insatser som jag beskriver nedan och skolorna ofta får kritik för att insatserna de gör inte är tillräckligt bra. Kategorin som jag tänker på är att så få elever som möjligt ska mobbas i skolan. Det finns inte så många internationella jämförelser som publicerats på Internet, men jag har granskat några… Läs hela inlägget

Tänk utanför ramen!

Som vanligt svämmas sociala medier över av länkar till artiklar om läxor så snart det skrivits en ny artikel om ämnet. I förrgår var det DN som skrev om ”Stor brist på kunskap om läxor” där man försöker reda ut vad forskningen om läxor egentligen säger. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det står ingenting om läxor i läroplanen (LGR-11). Att förbättra skolan i Sverige handlar om att med högsta möjliga kvalitet leva upp till det som står i läroplanen, inte om att leva upp till allt möjligt som inte står i läroplanen. Ju mer kraft och energi som läggs på annat, desto mindre kraft och energi finns kvar till det som är uppdraget. Jag skulle istället vilja använda rubriken ”Stor brist på kunskap om hjärnan” och fokusera på det istället för läxor. Man ser ofta begreppet ”att befästa sina kunskaper”, både i diskussioner om skolan… Läs hela inlägget

Är det bra för eleverna?

När det skrivs något om skolan bildas genast ett ”skyttegravskrig” i kommentarsfältet på sociala medier. Dagens exempel är artikeln i DI. Bägge sidor på facebook är övertygade om att deras sätt att se på saken är rätt och att den andra sidan har helt fel i sitt sätt att se på saken. Jag tänker genast ”fram med popcorn och bänka dig: nu börjar det…” ;o) Skämt åsido, jag tänker att det är intressant att olika perspektiv beskrivs i textform, ty när jag läser en text om skolan påbörjas en tankeprocess som inte skulle skett om jag inte läst texten. Däremot tror jag att det är dödfött att försöka övertyga någon annan att denne har fel i kommentarsfältet; hur ofta har du ändrat åsikt för att någon annan beskrivit en annan syn på saken i en specifik fråga i ett kommentarsfält? Jag skulle tro att det i stort sett aldrig sker,… Läs hela inlägget

Är skolan viktig i Sverige?

Självklart svarar du säkert på den frågan, men jag menar egentligen inte om skolan är viktig, utan om vi signalerar att skolan är viktig till våra barn och ungdomar?! I dag var jag på skolverket i samband med att rapporten ”Grundskolan i internationella kunskapsmätningar – kunskap, skolmiljö och attityder till lärande” släpptes och Mats Björnsson som skrivit rapporten presenterade huvuddragen i rapporten. Efter det kommenterade en panel bestående av Ulf Fredriksson, Camilo von Greiff, Camilla Beijmo-Samuelsson, Tommy Fabricius och Anna Ekström rapporten och dess innehåll. Slutligen fick seminariedeltagarna ställa frågor. Min första reflektion var att det är väldigt få som kom dit och lyssnade. Visst, eventet sändes live på nätet, så man kunde följa det på distans och det är skolavslutningstider just nu, så många i skolvärlden har fullt upp, men med tanke på hur stort utrymme skolan får i både media och den politiska debatten hade jag förvänta mig att… Läs hela inlägget

Skolforskning del 6

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget

Skolforskning del 5

Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling. Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen.  Syfte med studien som SIQ genomfört: Att definiera kriterierna för begreppet bra skola Identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna Sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt Man kom via rundabordssamtal fram till fyra huvudområden som var de viktigaste för att definiera begreppet bra skola: Kunskapsinhämtning – Andel elever som når målet i alla ämnen i år 9 skulle vara högre än det nationella genomsnittet Elevernas… Läs hela inlägget

Skolforskning del 4

I skolforskning del 1 och 2  skrev jag om McKinseyrapporterna från 2007 och 2010 där man tittat på vad som gör ett skolsystem framgångsrikt och hur framgångsrika skolsystem fortsätter utvecklas. I del 4 fortsätter kopplingen till McKinseyrapporterna, men med fokus på var Sverige befinner sig och vad Sverige behöver göra. Tack till @niclas80 för tipset! När man gör om olika tester (TIMMS, PISA, SISS, PRILS) till samma skala (skalan består av poor, fair, good, great, excellent) så att man kan jämföra dem med varandra visar det sig att Sverige har legat i kategorin ”Good” hela tiden från 1985 till 2009. Det som har hänt är att många andra länder förbättrat sina resultat, t ex på PISA, vilket gör att Sverige rasat på rankinglistorna när man jämför och rangordnar de länder som deltar. En beskrivning av var de olika nivåerna befinner sig i en normalfördelningskurva. Sverige befinner sig på den övre halvan… Läs hela inlägget