I serien svensk skola visar jag på brister som finns i dagens svenska skolsystem. Mitt fokus handlar inte om friskolor vs kommunala skolor, utan om styrningen av hela systemet där både friskolor och kommunala skolor ingår. Styrningen av skolsystemet är de spelregler som politiker bestämt att skolorna i Sverige ska ha. Det innebär i sin tur att politikerna kan ändra på reglerna för att skolorna ska bli bättre för både eleverna som går i skolorna och för personalen som jobbar i skolorna. Det gäller dock för politikerna att göra relevanta ändringar om man vill komma till rätta med befintliga problem och att skolorna ska bli bättre i framtiden.
Tidigare delar i serien:
Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik)
Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik)
Del 3 (Lärare – öppnas i en ny flik)
I del fyra tänkte jag titta ett par av de förslag som många som vill behålla nuvarande system brukar föra fram, nämligen att Skolinspektionen ska få göra hårdare kontroller av skolor samt att stänga ner dåliga skolor. Grundtanken är förstås att det ska lösa problemen som det svenska skolsystemet har.
Det finns ett inbyggt problem i det svenska skolsystemet som har att göra med valfriheten. Om alla skolor är exakt lika bra vore det ointressant att kunna välja skola. Nästan alla skulle vilja gå på den skola som ligger geografiskt närmast där man bor. Väljer man en skola längre bort är den ju exakt lika bra som den som ligger närmast och därmed ett dåligt val eftersom den dagliga resan till skolan blir längre utan att eleven får något annat mervärde av att välja den andra skolan.
Verkligheten ser förstås inte ut på det sättet. Alla skolor kan inte vara exakt lika bra. Två problemet som det svenska skolsystemet har idag är dels att det är svårare än de flesta tror att veta vilka skolor som är bättre eller sämre (gör gärna mitt blindtest kring ordning och studiero som delvis belyser detta) och dels att systemet skapar fler och fler dåliga skolor (s k frånvalsskolor, d v s skolor som (främst) högpresterande elever söker sig bort från), vilket är förödande för de elever som går kvar på dessa skolor. När elever börjar söka sig bort från en skola minskar inkomsterna (skolan får elevpeng för färre elever), vilket gör att det blir svårare att upprätthålla en hög kvalitet. Sjunker kvaliteten försvinner troligen fler elever och skolan är inte i en negativ spiral med allt mindre inkomster och en sämre kvalitet för de elever som stannar kvar som konsekvens. Att ta sig ur den spiralen för en skola är en svår utmaning och jag har svårt att se att hårdare Skolinspektioner är lösningen på det problemet. Många skolor trollar redan idag för att försöka få budgeten att gå ihop. Som jag beskrev i del två behöver det inte alltid handla om att skolan i fråga var dålig från början, det kan räcka med att en ny skola öppnar i närområdet för att spiralen ska börja. Vet vi inte vilka skolor som underpresterar resp överpresterar (det går inte att utläsa genom att titta på t ex betygen, d v s det finns både kommunala och fristående skolor med höga respektive låga betyg som underpresterar respektive som överpresterar) vet vi inte heller vilka skolor som ska granskas hårdare eller vilka som borde stängas ner.
Jag ogillar att peka ut enskilda skolor, men den skola som jag väljer som exempel har redan varit i media så många gånger de senaste åren att det gör varken till eller från om jag använder den som exempel. Den är en bra illustration eftersom den berör de aspekter jag vill belysa, nämligen hur framgångsrik Skolinspektionen är för att skapa ett skolsystem med hög kvalitet. Jag tänker på Römosseskolan i Göteborg. Här kommer en beskrivning över vad som hänt sedan 2010.
Skolinspektionen har inte all info på sin hemsida, så en hel del av infon är hämtad från media. Det kan således finnas enskilda detaljer som inte är 100% korrekt beskrivna, så ha överseende med det i så fall.
Stängning av Römosseskolan – en utdragen process
Nedan följer en beskrivning av vad som hänt i kronologisk ordning varvat med mina reflektioner.
Läsåret 2010-2011
Skolan kritiseras på en rad punkter av Skolinspektionen. Det finns brister i arbetet med att skapa en trygg miljö och med att förhindra kränkande behandling.
I december 2010 gör Skolinspektionen därför oanmält besök.
Det Skolinspektionen såg under sitt besök ledde till beslut om en fördjupad tillsyn av verksamheten på Römosseskolan. I januari och maj 2011 gjordes nya besök och i slutet av juni presenterades slutsatserna. Där står bland annat att: ”Skolinspektionen ser mycket allvarligt på de brister och problem som finns i skolans värdegrundsarbete och arbetet med att skapa en trygg lärmiljö”.
Exemplen i rapporten handlar bland annat om lärare som är fysiskt hårdhänta mot elever och att de blundar för att pojkar kränker flickor på skolan. Skolans arbetsplan har inslag som strider mot skollagen, bland annat obligatorisk bön i moskén. Dessutom är betygssättningen på Römosseskolan godtycklig och förefaller gynna pojkarna på skolan.
– Kunskapsresultaten och betygssättningen ser lite konstig ut när man tittar på statistiken. Framför allt tror vi att det kan finnas lärare som inte sätter betyg efter regelverket, utan efter eget tyckande, så det är en rätt osäker betygssättning helt enkelt, säger Hans Larsson.
Samtliga pojkar som gick ut nian förra året hade fullständiga betyg och var behöriga att söka till gymnasiet. Bara 71 procent av flickorna gick ut med fullständiga betyg. På de flesta andra skolor brukar förhållandet vara det omvända: att flickorna klarar sig bättre än pojkarna.
Siffrorna är så anmärkningsvärda att Skolinspektionen har begärt fram betygsstatistik från tidigare år, för att se om 2010 var ett undantag eller om Römosseskolans elever även tidigare har avvikit på det här sättet.
Skolinspektionen kommer att följa upp beslutet och hålla Römosseskolan under uppsikt, säger Hans Larsson.
Källa: https://sverigesradio.se/artikel/4628588
Min reflektion:
Med godtycklig betygssättning, lärare som är hårdhänta mot elever, lärare som blundar för att pojkar kränker flickor samt inslag som strider mot skollagen borde skolinspektionen redan då haft verktyg och möjlighet att stänga ner skolan om inte dessa allvarliga brister upphört omedelbart!
År 2015
Skolinspektionen riktar kritik mot tryggheten och studieron på skolan, brister som sedan bedöms som åtgärdade.
Min reflektion:
Redan 2010 fanns brister inom trygghet och studiero på skolan. Nu har det gått 5 år och likande brister finns fortfarande i verksamheten. Tydligen betyder ”Skolinspektionen kommer att följa upp beslutet och hålla Römosseskolan under uppsikt” inte så mycket i praktiken.
Juli 2020
Skolinspektionen slår fast att eleverna delats upp i grupper efter kön och undervisats separat i idrott, slöjd och engelska. Enligt rapporten har skolan haft könsseparerade lektioner i 22 år, sedan starten 1998.
Min reflektion:
Hur vi ser på vissa saker förändras över tid, så 1998 kanske inte könsseparerade lektioner var lika anmärkningsvärt som det är idag, men det har pågått i 22 år och Skolinspektionen har gjort ett antal granskningar av skolans verksamhet under dessa 22 år och det har fått fortgå år efter år!
Juni 2021
Rektor/skolchef sparkas och polisanmäls av styrelsen som hittat tvivelaktigheter i skolans ekonomi. Skolinspektionen utreder ägarna och ledningen på skolan.
September 2021
Den tidigare rektorn och en person till åtalas för grovt bokföringsbrott. Enligt åklagaren har den före detta riksdagsmannen genom en egen förening, tagit betalt av skolan för tjänster som inte genomförts. Sammanlagt handlar det om 4,5 miljoner kronor.
Källa: https://skolvarlden.se/artiklar/efter-alla-turer-kritiserade-romosseskolan-far-skolpeng-igen
Oktober 2021
Skolinspektionen stänger Römosseskolan p g a bristande lämplighet i ägar- och ledningskretsen. Fyra av de fem styrelseledamöterna i Föreningen är olämpliga att fortsatt bedriva skolverksamhet. Olämpligheten hos styrelseledamöterna består framförallt i att de under perioden 2017-2021, då de alla suttit i styrelsen hela eller delar av perioden, inte tagit sitt ansvar för att se till att Föreningens ekonomi sköts på ett betryggande sätt och att de inte heller i övrigt utövat tillräcklig tillsyn och kontroll över Föreningens verksamhet. Till bilden hör ett rättsfall om ekonomisk brottslighet. En tidigare rektor har dömts till drygt fyra år års fängelse för ekonomiska brott med koppling till skolan. Enligt tingsrättens dom i våras hade drygt 12 miljoner kronor försvunnit till bland annat Somalia.
Beslutet gäller from 19 november 2021.
Källa: https://www.skolinspektionen.se/om-oss/press/pm/skolinspektionen-stanger-romosseskolan/
November 2021
Ärendet (tillstånd att bedriva skola) överklagades och i förvaltningsrätten fick skolan rätt mot Skolinspektionen och fick därmed fortsätta sin verksamhet.
https://www.expressen.se/gt/romosseskolan-far-fortsatta-sin-verksamhet/
Oktober 2022
Kammarrätten meddelar i en dom att skolan måste stängas. Skolan får fortsätta verksamheten höstterminen ut, men måste sedan stängas.
Beslutet kommer att överklagas.
Källa: https://www.dagensjuridik.se/nyheter/kammarratten-romosseskolan-maste-stangas-efter-nyar/
Min slutreflektion
Römosseskolan stängs inte p g a brister i verksamheten, att man sätter betyg på fel grunder, kränkningar, har haft könsseparerade lektioner i 22 år, obligatorisk bön etc. utan p g a ekonomisk brottslighet. Det har tagit över 10 år från de första bristerna uppdagades av Skolinspektionen till det att skolan stänger och efter den andra stängningen kommer en troligtvis ytterligare en överklagan, så ev kan skolan öppna på nytt i framtiden….
Som jag ser det fungerar inte systemet med en Skolinspektion som ska säkerställa kvaliteten på skolorna särskilt bra. Det blir för ofta som på bilbesiktningen, d v s de flesta skolor vill undvika anmärkningar när det egentligen borde handla om hur skolor kan nå väldigt god kvalitet, inte lägsta möjliga acceptabla kvalitet.
Att Römosseskolan fått bedriva verksamhet under så lång tid med stora brister och när skolan väl stängs ner har det ingenting med den pedagogiska verksamheten och bristerna där att göra, utan det har med ekonomisk brottslighet att göra stärker inte direkt linjen för hårdare kontroller från Skolinspektionen. Vad hade hänt med skolan om det inte förekommit ekonomisk brottslighet? Den hade troligtvis fått fortsätta sin verksamhet precis som tidigare.
I del 5 kommer jag att titta på en annan aspekt av varför jag inte tror på mer muskler för Skolinspektionen som vägen framåt för det svenska skolsystemet.
PS.
Då jag själv gått i skola i skolsystemet i Finland gör jag ofta jämförelser med Finland. Visste du att de inte har någon skolinspektionsmyndighet? De har istället för att försöka kontrollera fram kvalitet valt att ge rektorerna och lärarna stort förtroende d v s man litar på dem och deras profession. Det har visat sig fungera väldigt bra både vad gäller kvaliteten i verksamheten och när det gäller hur stor andel av lärarna som är behöriga. Får man förtroende som lärare får yrket status och många vill jobba som lärare, väljer man istället hårdare kontroller får yrket låg status och man skrämmer bort lärare från yrket.
