Det är många som inte jobbar i skolan som tycker en hel del när det gäller vad skolsystemet ska ta ansvar för. Jag har nedan gjort en sammanställning av en del saker som varit på tapeten under läsåret 2018-2019. Var och en av sakerna som finns med i listan kan vara nog så viktiga, men om vi tror att skolsystemet ska kunna sköta allt detta (och dessutom kunskapsuppdraget) med hög kvalitet lurar vi oss själva. Under 9 år i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid som är 6890 timmar, vilket motsvara i genomsnitt ungefär 765 timmar per läsår. Majoriteten av den garanterade undervisningstiden används till de 17 skolämnen som finns i grundskolan.
Nedan listar jag ett 60-tal olika saker som skolsystemet måste förhålla sig till. Listan är sorterad i alfabetisk ordning. Listan är inte på något sätt heltäckande, men ger en bra illustration om komplexiteten i det uppdrag som skolsystemet har. Länkarna öppnas i ett nytt fönster,
Arbetstiden räcker inte till
Majoriteten gör sin lektionsplanering utanför arbetstid: ”Planeringen och efterarbetet är skolans kärnverksamhet vid sidan av själva undervisningen”, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstad Universitet. Lärare har inte tid för planering, efterarbete eller formativ undervisning enligt en enkät från Karlstads universitet. Vissa av problemen kan ses i alla typer av skolor oavsett vilka stadier det rör sig om. ”Planeringen och efterarbetet är skolans kärnverksamhet vid sidan av själva undervisningen”, säger Kenneth Nordgren, Karlstad Universitet.
Lärares planering och efterarbete av lektioner: I denna rapport beskrivs de huvudsakliga resultaten från en enkätstudie om hur lärare i svensk skola uppfattar sina förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner (pdf).
Arbetsmiljö
Lärarnas arbetsmiljö dålig
Karlstad kommun tycker att lärarna ska torka upp spyor när barn insjuknar i skolan. ”Vi ser ingen annan lösning”, säger Johan Sjövall, utbildningschef i Karlstad kommun. Johanna Jaara Åstrand regerar starkt: ”Det låter helt befängt. Det är inte lärarnas uppdrag”, säger hon.
Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en färsk forskningsrapport från Malmö universitet. Förskollärarens uppdrag har undersökts, mot bakgrund av hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.
Minskad administration och tydligare arbetsbeskrivningar. Det var några av de åtgärder som skulle minska stressen på Malmös förskolor. Ändå fortsätter sjukskrivningstalen att ligga kvar på samma höga nivå.
Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa – Om dilemman i förskollärares uppdrag. (pdf)
Avgiftsfri skola
Vilka ska betala för skidorna och träningslägren? Frågan har blivit högaktuell för idrottsgymnasierna sedan en utbildning lagts på is och en annan hamnat i farozonen.
Avhopp
Var fjärde gymnasieelev hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Därför har Skolverket i ett särskilt projekt erbjudit extra stöd till skolor för att förebygga avhopp.
Barnäktenskap – kommunens ansvar, men ofta blir skolan indragen i processen
Det är kommunernas ansvar att vidta åtgärder om ett barn riskerar att utsättas för hedersvåld eller giftas bort. Men många kommuner saknar i dag handlingsplan och rutiner kring barn som förs utomlands. Det visar en kartläggning som Ekot har gjort
Färre än hälften av kommunerna har en handlingsplan för situationer då barn riskerar att föras ut ur landet, för att till exempel giftas bort.
Begåvade barn
En rapport som Svenskt Näringsliv publicerar i dag visar att Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka andelen friskoleelever och den lärarledda undervisningen skulle höja tillväxten betydligt, skriver rapportförfattarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl.
Behörighet
Andelen behöriga lärare i grundskolan minskar, visar färsk statistik. Skolverket beskriver läget som allvarligt. ”Alla som har ett ansvar för lärarförsörjningen behöver samlas för att hitta lösningar”, säger Peter Fredriksson.
Andelen behöriga lärare har det senaste året minskat i åtta av länets tolv kommuner. Ljusnarsberg är dessutom den kommun i hela landet som har allra lägst lärarbehörighet (39 procent) enligt ny statistik från Skolverket.
PM – Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19. (pdf)
Betyg – likvärdig betygssättning
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i betygssättningsprocessen inom kursen svenska 3 på 28 gymnasieskolor. Granskningen visar att elevernas kunskaper inte utvärderas tillräckligt vid betygsättning. Betygen baseras ofta på elevernas bästa prestationer medan de sämre prestationerna räknas bort.
”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”: Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst, skriver läraren Karin Herlitz.
När lärare och elev känner varandra väl snedvrids betygsättningen. Detta gör att grupper som redan presterar sämre får ett oförtjänt lågt betyg. Vår nya forskningsrapport visar att detta går ut över pojkarna i skolan, skriver forskaren Björn Tyrefors tillsammans med Petter Berg och Ola Palmgren.
Betygssättning på högskoleförberedande program i kursen svenska 3. (pdf)
Lärares professionella yrkeskunnande behöver få mer utrymme i betygssättningen. Betygssättning ska bygga på en allsidig utvärdering av all kunskap eleverna har visat för att betygen ska bli så rättvisande och likvärdiga som möjligt. Det framgår av Skolverkets nya allmänna råd om betyg.
De gör ingen klokare, säger en. De ger lärarna något rejält att hålla sig i, säger en annan. Skolverkets nya allmänna råd delar betygsexperterna.
Digitalisering – läroplanerna revideras – man lägger till digitalisering och programmering, men tar inte bort något annat
Skolverket reviderar läroplanerna
Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet
Dokumentation – något som politiker länge sagt ska minska
Åtta av tio lärare upplever dokumentationskraven som stressande och fyra av tio lärare överväger att sluta som lärare just därför. Det visar rapporten ”Dokumentationsbördan – ett arbetsmiljöproblem för lärare” som Lärarförbundet låtit genomföra.
Dokumentationsbördan – ett arbetsmiljöproblem för lärare. (pdf)
Duschning
För bara någon generation sedan var duschen efter skolidrotten inte särskilt ifrågasatt. Men idag är det många elever som tycker att det är både obekvämt och pinsamt att duscha och byta om tillsammans med andra och därför låter bli helt.
Ekonomi och resurser – skolan får agera buffert för kommunens ekonomi
Kommunerna behöver spara in 31 miljarder kronor fram till år 2022, enligt SKL:s ekonomirapport från förra året. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna.
Sex av tio kommuner drar redan in på skolan. Nu varnar SKL för kommande kommunala besparingar, sedan var fjärde kommun gick med underskott förra året.
Enligt Lärarförbundets lokalavdelningar lägger 61 procent av landets kommuner mindre pengar på skolan i år – när löner och andra kostnadsökningar är kompenserade för. Det visar en enkät som Lärarnas tidning gjort.
Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten.
Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.
90% av kommunerna skär ner på välfärden
Elever med särskilda behov eller funktionshinder
Flera tar upp att de blivit illa behandlade eller utsatta för mobbning, otrygghet påverkar studieron negativt och bristande anpassningar skapar stress. Så beskriver 31 elever med funktionsnedsättning sin skolsituation i en ny rapport. Eleverna har tydliga förslag på vad som skulle öka trygghet, studiero och motivation för skolarbetet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Elever med funktionsnedsättning upplever i högre grad stress över skolarbete än andra elever, det visar en ny rapport som Myndigheten för delaktighet lämnat till regeringen.
Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta.
Barnpanelsrapport – Vad säger elever med funktionsnedsättning om trygghet, studiero och studiemotivation? (pdf)
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2018. (pdf)
Elever som utvisas – skapar oro på skolorna
Ett utvisningsbeslut för två elever skapade känslostormar bland eleverna i Sjöängsskolan och satte rektorn i en knepig situation.
Elevhälsa
Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.
Bris årsrapport ”Hur har barn det? Om barns livssituation – trender, utmaningar och möjligheter” visar bland annat att fler barn och unga kontaktar Bris om våld, övergrepp och kränkningar och att fler hör av sig om allvarlig psykisk ohälsa.
Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.
Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Ta del av rapporten Skolbarns hälsovanor 2017/18. (pdf)
Extremism
Skolan spelar en viktig roll för att förebygga våldsbejakande extremism, men på vissa håll riskerar det att slå över i åsiktsregistrering, varnar Skolverket.
Fasta under ramadan påverkar skolresultaten
Den här veckan sammanfaller den muslimska fastemånaden ramadan med grundskolans nationella prov. SVT:s rundringning till flera skolor i Göteborg visar att många skolbarn varken äter eller dricker under dagens ljusa timmar.
Fritids – behörighet
Från den 1 juli i år införs krav på legitimation för att få bedriva och undervisa i fritidshem. Men av de nära 13 500 anställda med lärartjänst i fritidshemmen har bara ungefär en fjärdedel en sådan legitimation, enligt Skolverket, som uppmanar lärarna att söka legitimation så snart som möjligt.
Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19. (pdf)
Frånvaro/hemmasittare
Under de tre senaste åren har flera kommuner fört en hårdare linje och riktat hot om vite mot föräldrar vars barn har hög frånvaro, visar en kartläggning som DN har gjort.
Var tjugonde elev i Stockholms grundskolor var borta mer än 20 procent av skoltiden i höstas. Det handlar om 3556 elever som blivit tusen fler på bara ett år. (Kräver DN-prenumeration)
På Hökarängsskolan har 22 elever mer än 50 procents frånvaro. Trots stora insatser ligger skolan i frånvarotoppen bland Stockholms kommunala grundskolor. ”Vi behöver samverka mer med BUP och sätta in insatser för elever tidigare, kanske redan i lågstadiet”, säger Fatima Messili, rektor på Hökarängsskolan.
Det blev omöjligt för Markus Hellström att stanna kvar i skolan, trots att han kämpade in i det längsta. Han är en av många med omfattande frånvaro. Men det finns vägar tillbaka.
Stökigt i klassrummet, mobbning i skolan och mycket annat kan göra att barn mår både psykiskt och fysiskt dåligt. Till slut kan det vara så att de inte längre vill gå till skolan. (webb-tv)
Fysisk aktivitet
Barn och unga sitter eller står still under större delen av sin vakna tid, visar en ny studie från Folkhälsomyndigheten.
Barns och ungas rörelsemönster. (pdf)
När skolgårdar i Sverige krymper minskar barns möjligheter till lek. Riksarkitekten Helena Bjarnegård menar att hur vi bygger nu påverkar kommande generationers hälsa.
Förskolan – behörighet
Knappt 40 procent av de anställda i förskolan har en förskollärarexamen, enligt statistik från Skolverket.
PM – Barn och personal i förskolan per den 15 oktober 2018. (pdf)
Föräldrar påverkar lärare
En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.
Hedersförtryck
Föräldramöten på dagtid och ”könsstympningspass”. Det är några av insatserna som förskolor i Norrköping planerar för att motverka hedersförtryck.
Hem- och konsumentkunskap
Det finns brister i undervisningen av ämnet hem- och konsumentkunskap. Till exempel får eleverna inte tillräckliga kunskaper om privatekonomi. Det visar en utredning av 23 skolor som gjorts av Skolinspektionen.
Elever riskerar att missa viktig kunskap när man lägger för mycket fokus på enbart matlagning. Det menar Anne-Li Lidman, lärare i hem- och konsumentkunskap vid Runbackaskolan i Sollentuna.
Hem- och konsumentkunskap i årskurs 7–9. (pdf)
Hot och våld
Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning. Samtidigt har stressen bland lärare minskat och en lärarmajoritet upplever att de bemöts med respekt i skolan.
Anmälningarna som handlar om våld och hot i skolan har dubblerats på fem år, visar statistik från Arbetsmiljöverket.
Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län. Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.
”När det gäller hot och våld är det siffror som förskräcker och som är högre än tidigare. Men det är samtidigt signaler som Arbetsmiljöverket gett och även något som våra huvudskyddsombud rapporterat om”, säger Johanna Jaara Åstrand.
2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. ”Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det”, säger hon.
Läraren Rebecca Karlsson bytte jobb på grund av att hon inte fick det stöd hon behövde från skolans ledning efter att ha gjort en orosanmälan och blivit mordhotad.
Vi har träffat fyra lärare, de känner otrygghet, då det är kris känner de sig inte stöttade eller uppbackade av skolledningen. (webb-radio)
Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.
”Var går gränsen?”, är en vanlig fråga som barn ställer till Bris. Ofta är svaret ”för länge sen”. Det finns en stor och oroande ökning av barn som söker stöd kring ämnen som mobbning, sexuella övergrepp, psykiskt våld och fysiskt våld, skriver Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris.
I höstas klottrades ett hot på en toalett på Nobelgymnasiet i Karlstad. Idag stängdes skolan och all undervisning sker på distans. Nu väcks frågan hur ansvariga ska agera när en skola hamnar i en liknande situation.
Attityder till skolan 2018. (pdf)
Hur har barn det? Om barns livssituation – trender, utmaningar och möjligheter. (pdf)
Huvudmannanivå
Antalet skolor med så allvarliga brister att Skolinspektionen gjort skarpa ingripanden, som att stänga skolor, har ökat. Myndigheten ser hur klyftorna mellan skolor växer, då de med störst utmaningar har svårast att rekrytera lärare.
Årsrapport 2018 – skillnader i skolkvalitet och strategisk styrning. (pdf).
Högre utbildning
De högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Idrott och Hälsa
20 procent av alla högstadieelever deltar inte regelbundet på idrottslektionerna. Många känner att de inte duger och drar sig självmant undan. Det visar en färsk rapport från Skolinspektionen.
I juni publicerade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 (pdf).
Juridik – lära eleverna/eget skolämne
Debattinlägg om att skolan borde ansvara för att eleverna lär sig juridik redan i grundskolan
Elever klimatstrejkar
Här klimatstrejkar tusentals elever
Kuratorer – hinner inte med sitt arbete
Elevhälsans huvuduppgift är att arbeta förebyggande. Trots det går den största delen av skolkuratorernas arbetstid till akuta ärenden, visar en ny undersökning.
Kartläggning skolkuratorer 2019. (pdf)
Krånglande teknik
Den digitaliserade skolan dras med många vardagsproblem i form av teknikproblem. Samtidigt är tillgången till support begränsad.
Fler datorer i skolan, men krånglande teknik
Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. (pdf)
Kränkningar
Antalet anmälningar om elever som kränkts av lärare har nästan fördubblats på fem år. I ett aktuellt fall i Malmö fick kommunen betala 25 000 kronor i skadestånd efter att en lärare lyft ut en stökig elev ur klassrummet.
Fortsätter det som nu kommer ingen människa med normal självkänsla att vilja jobba som lärare. Och de som vill och kan i dag är redan alldeles för få, skriver Expressen på ledarplats.
Källkritik
Skolinspektionen har granskat 30 skolor i årkurs 7–9 om hur undervisningen kring digital källkritik fungerar. Men de är inte nöjda med vad skolorna presterar. Bland annat så har två av tre skolor inte haft någon undervisning i hur sökmotorer sorterar och hur de leder läsaren till viss information.
Skolan har en viktig roll när det gäller att utbilda elever i ett källkritiskt förhållningssätt, vilket omfattar förmågorna informationssökning och källkritik. I undervisningen finns utmaningar när det gäller att utveckla elevers förmåga att kritiskt söka, granska och värdera information i digitala och andra källor.
Granskningen gör tydligt vad som behöver förbättras för att i högre grad nå målen för verksamheten inom det aktuella området. Syftet är även att beskriva väl fungerande inslag och att visa på framgångsfaktorer. (pdf)
”En del av de resultat vi ser i granskningen kan ha en koppling till det vissa andra studier visar – att det kan ibland finnas en syn på unga som digitalt självlärda. Flera lärare som vi intervjuat har en stor tilltro att unga själva kan hantera källor på nätet. Forskning visar samtidigt att denna syn kan vara en myt”, skriver Helén Ängmo och Roger Thuring, Skolinspektionen.
Könsskillnader
Skolan har länge varit ojämn när det gäller resultaten för pojkar och flickor. I teknik samt idrott och hälsa har pojkarna traditionellt haft bättre betyg än flickorna, i övriga ämnen har flickorna haft bättre betyg än pojkarna. Emma Leijnse hade fokus på detta i sitt sommarprat och Per Schlingman har under lång tid pratat om detta. SKL har tagit fram material kring arbetet med att förändra könsskillnaderna i skolorna.
Likvärdighet
Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.
I denna ESO-antologi undersöker ett antal forskare från olika forskningsfält vad vi egentligen vet om vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet.
Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi
Lärarassistenter
Politiker vill lösa skolans problem m h a lärarassistenter
Regeringen och partierna bakom januariöverenskommelsen har presenterat sin första budget och föreslår bland annat 475 miljoner kronor till att anställa fler lärarassistenter, för att avlasta lärarna.
Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart om dagen per klass, eller sex minuter per dag och lärare.
Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu den första svenska studien på området.
Lärarassistenter har i några andra länder kostat massor, men inte givit någon positiv effekt på elevernas lärande
Lärarbrist
Andelen behöriga lärare i grundskolan minskar, visar färsk statistik. Skolverket beskriver läget som allvarligt.
Var tredje lärare saknar riktig utbildning för sitt yrke, och nu drabbas eleverna av lärarbristen.
I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19. (pdf)
Lärarutbildningar – måste bli bättre
Nästan hälften av förskollärar- och grundskollärarutbildningarna vid 20 av landets lärosäten håller inte måttet. Det visar en genomlysning som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) gjort.
Läromedel
Skolböcker och läromedel är lönsammare än spelbranschen. Det visar SVT:s granskning av läromedelsbranschen. Nästan var femte försäljningskrona är vinst. De stora vinsterna har lockat till sig internationella riskkapitalbolag.
Lärarfacket tycker att läromedelsföretagens stora vinster ”sticker i ögonen”.
Läroplan
Läroplanen reviderad; digitalisering och programmering införs, men ingenting tas bort.
Lärplattformar
Lärplattformar skapar merarbete, stress, frustration och fyller inte sitt syfte. Det visar rapporten ”Stör- eller stödfunktion?” som Lärarförbundet låtit genomföra.
Mer än 8 av 10 lärare måste dokumentera elevernas lärande i en digital lärplattform. Men en undersökning som Lärarförbundet gjort i samarbete med Novus visar att bara 6 av 10 lärare anser att plattformarna i låg eller mycket låg grad fungerar som ett stöd för elevernas lärande. Det skriver Johanna Jaara Åstrand.
Digitala lärplattformar fungerar bra för information om frånvaro, läxor och föräldramöten. Men när det gäller bedömning och betygssättning fungerar de inte alls, skriver betygsexperten Per Måhl.
Stör- eller stödfunktion? – en rapport om lärplattformar. (pdf)
Läsa-Skriva-räkna-garantin
Så påverkas lärare av nya läsa-skriva-räkna-garantin
Maskrosbarn
Flera hundratusen svenska barn och unga tros leva i hem där en eller båda föräldrarna har psykisk ohälsa eller är missbrukare. De barnen löper dubbelt så stor risk att gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Rapport om elevers och skolpersonals upplevelser av att kunna ge, respektive få, stöd för att trygga betyg och psykisk hälsa. (pdf)
Metoo
Denna vecka startar en stor kampanj för att motverka sexuella kränkningar i skolan. Projektet, som heter Backa, inleds med utbildningsdagar för elever, rektorer och annan skolpersonal på 30 orter i landet.
Den 22 oktober sjösätts Backa – initiativet för en skola fri från sexuella kränkningar. Bakom initiativet står Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges elevråd – SVEA, Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare.
Ett år har gått sedan #MeToo. Sedan dess har tiotusentals skrivit under upprop och vittnat om sexism, trakasserier och övergrepp. Men har något ändrats? Expressen har besökt tre gymnasieskolor i Stockholmsområdet och träffat 18 tonåringar.
Mobilförbud
Regeringen vill se ett mobilförbud för elever under lektionerna, men det är oklart om det ska gälla både grundskolan och gymnasiet. Det ska utredas.
Moderna språk
Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.
Modersmål
Ämnet modersmål bör få en viktigare roll i skolan. Eleverna ska kunna läsa ämnet under den ordinarie skoldagen även om undervisningsgruppen blir liten, enligt ett utredningsförslag.
Nationella prov
De flesta gymnasieskolor gör vad de ska och håller sina exemplar av de nationella proven inlåsta fram till att proven ska skrivas. Men inte alla.
Om tre år införs digitala nationella prov och Skolverket arbetar intensivt med förberedelserna. Snart träffas de 100 skolor från hela Sverige som deltar i försöksverksamheten och den tekniska infrastrukturen för proven ligger högt på dagordningen.
Skolinspektionen har gjort en oanmäld granskning av gymnasieskolors hantering av nationella prov under hösten 2018. (pdf)
Nyanlända elever
Det är hög tid att ifrågasätta om undervisningen av nyanlända elever som börjar skolan sent i Sverige är utformad på bästa sätt, skriver Catharina Bildt Grape, integrationsexpert som nu släpper en rapport för Svenskt Näringsliv.
Ordningsomdömen eller ordningsbetyg
Riksdagen ger grönt ljus för ordningsbetyg i skolan. Men fortfarande är det inte klart om ordningsbetygen blir verklighet.
Porrfilter
Är porrfilter lösningen eller finns det bättre sätt?
Programmering
Sedan 2018 är programmering ett obligatoriskt inslag i skolan. Men många lärare saknar utbildning i ämnet och har inte tid att pressa in programmering i ett redan fullspäckat schema. ”Det är nog så långt ifrån man kan komma den likvärdiga skolan som ska finnas i Sverige”, säger rektor Anders Johnsson.
Segregation
Utvecklingen när det gäller segregationen i skolan går åt fel håll, tycker Anna Ekström. För att komma åt problemet behöver förutsättningarna för det fria skolvalet förändras.
Regeringen har identifierat bristande likvärdighet som det största problemet i svenska skolan. Ousama Ziani är lärare i Skäggetorp i Linköping, och han kämpar varje dag med elever som inte har svenska som modersmål.
Skola på vetenskaplig grund – ett krav i skolans styrdokument
Det saknas idag viktiga förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund i Sverige. Det visar en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.
Skolbibliotek
Utredare vill se satsning på bibliotek. På torsdagen presenterade Erik Fichtelius en nationell biblioteksstrategi och ett reformpaket som bland annat innehåller en satsning på skolbibliotek. Dilemmat för regeringen är att frågorna hanteras av kommuner och fristående huvudmän.
Demokratins skattkammare : förslag till en nationell biblioteksstrategi. (pdf)
Skolmåltider
Skolmåltiderna borde användas mer som en del av undervisningen. Det föreslår Livsmedelsverket, som i dag presenterar nya matråd till skolorna.
Livsmedelsverket hoppas att råden ska användas i kommuner och skolor som stöd i det viktiga arbetet att främja hållbara matvanor – nu och i framtiden. (pdf)
Skolors kvalitet
Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.
Förädlingsvärdets värde – att mäta skolors och lärares effektivitet. (pdf)
Studiero – och disciplinära åtgärder
Det är ovanligt att rektorer fattar beslut om disciplinära åtgärder. De anser att ordningsregler och förebyggande arbete har större betydelse för elevers trygghet och studiero. Det visar Skolverkets kartläggning av hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används i grundskolan och gymnasieskolan.
Denna rapport redovisar resultaten från Skolverkets kartläggning av hur skolor använder ordningsregler och disciplinära åtgärder. Med resultaten som grund lämnar vi även förslag till åtgärder som kan främja trygghet och studiero. (pdf)
Mer trygghet och studiero
Säkerhetsarbete
Efter skolattacken i Trollhättan 2015 har flera svenska kommuner genomfört övningar i att bemöta pågående dödligt våld. Men långt ifrån alla har övat. Och vilka förändringar i säkerhetsarbetet som kommunerna och skolorna har genomfört skiljer sig åt, visar en enkät som TT har gjort.
Särskilt begåvade elever
Fem procent av eleverna i Sveriges skolor är särskilt begåvade och behöver ofta andra utmaningar än klasskamraterna för att inte tröttna. Så här jobbar kommunerna i Halland för att fånga upp dessa elever.
Kungsbackaeleverna Sigrid Carlberg och Rune Broström är särskilt begåvade och hade en tuff skolgång under flera år. Men sedan det kommunala projektet Team drog i gång har de känt att det blivit roligt att gå till skolan igen.
Trygghet
Färre elever och lärare känner sig trygga i skolan, visar höstens Skolenkät. Även studieron har blivit sämre.
Resultat från Skolenkäten hösten 2018. (pdf)
Våld
Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
Skolmyndigheter riskerar att skapa ängsliga lärare som är osäkra på sina befogenheter. Det menar rektorer som SvD talat med efter att en skola krävts på böter för att en anställd lyft ut en störande elev ur klassrummet.
Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar. ”Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession”, säger han.
Lärare har inte bara rätt, utan skyldighet, att vid behov skicka ut elever som stör. Om det blir nödvändigt ska de också använda fysiskt tvång, enligt BEO Caroline Dyrefors Grufman.
I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver den anmälda lärarem ”Carina”, som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”
Det förekommer att lärare och studie- och yrkesvägledare utsätts för hot och våld i sitt arbete. Ta hjälp av den här checklistan både i det förebyggande arbetet och om du eller någon annan utsätts.
Ökad arbetsbelastning
Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.
—————————————————————————————————————————————————————————————
Skolinspektionen sågar i stort sett allt som den granskar inom skolans värld
Skolinspektionen har gjort en oanmäld granskning av gymnasieskolors hantering av nationella prov under hösten 2018. (pdf)
Det finns brister i undervisningen av ämnet hem- och konsumentkunskap. Till exempel får eleverna inte tillräckliga kunskaper om privatekonomi. Det visar en utredning av 23 skolor som gjorts av Skolinspektionen.
Skolan har en viktig roll när det gäller att utbilda elever i ett källkritiskt förhållningssätt, vilket omfattar förmågorna informationssökning och källkritik. I undervisningen finns utmaningar när det gäller att utveckla elevers förmåga att kritiskt söka, granska och värdera information i digitala och andra källor.
Skolinspektionen har granskat 30 skolor i årkurs 7–9 om hur undervisningen kring digital källkritik fungerar. Men de är inte nöjda med vad skolorna presterar. Bland annat så har två av tre skolor inte haft någon undervisning i hur sökmotorer sorterar och hur de leder läsaren till viss information.
Skolinspektionens rapport om musikundervisningen i grundskolan. Många skolor behöver utveckla undervisningen så att den i högre grad främjar elevernas kreativa förmågor.
I denna granskning har Skolinspektionen undersökt kvaliteten i grundskolans musikundervisning i årskurs 7 till 9. Undervisningen har bedömts dels utifrån om den utgår från och innehåller ämnets hela kursplan, dels utifrån om musikundervisningen ger eleverna möjlighet till sådant eget skapande som främjar utveckling av kreativitet. (pdf)
Elever som studerar teoretiska kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå erbjuds inte alltid den flexibilitet och individanpassning som kommuner har skyldighet att erbjuda dem. Det visar en granskning från Skolinspektionen.
Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå – Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning. (pdf)
Färre elever och lärare känner sig trygga i skolan, visar höstens Skolenkät. Även studieron har blivit sämre.
Resultat från Skolenkäten hösten 2018. (pdf)
Skolinspektionen får i sin tur kritik av Riksrevisionen
Inte ens hälften av de tillsynsärenden som rör otrygghet och brister i studiero följs upp ordentligt. Det är delar av den kritik som Riksrevisionen riktar mot Skolinspektionen i en rapport.
Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor – ett viktigt arbete som kan förbättras. (pdf)
Har du tips på fler områden som skolan ansvarar för och som lyfts i media under läsåret 2018-2019 får du gärna tipsa mig genom att kommentera nedan!
Källor:
De flesta länkarna är hämtade från skolportens veckobrev