Skolforskning del 5

Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling.

Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen. 

Syfte med studien som SIQ genomfört:

  • Att definiera kriterierna för begreppet bra skola
  • Identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna
  • Sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt

Man kom via rundabordssamtal fram till fyra huvudområden som var de viktigaste för att definiera begreppet bra skola:

  1. Kunskapsinhämtning – Andel elever som når målet i alla ämnen i år 9 skulle vara högre än det nationella genomsnittet
  2. Elevernas nöjdhet inklusive trygghet och säkerhet – enkäter (el motsvarande) där elevernas nöjdhet visar på positiva trender och hög nivå i relation till skolans egna mål.
  3. Medarbetarnas nöjdhet – enkäter (el motsvarande) där medarbetarnas nöjdhet visar på positiva trender och hög nivå i relation till skolans egna mål.
  4. Ekonomi i balans över tid.

Noterbart är att SIQ hade svårigheter att få skolledare, forskare och politiker att delta i studien. Man gjorde förför telefonintervjuer med rektorer, men inte ens då fick man tag i alla rektorer som man ville att skulle ingå i studien. 

Man ställde 3 frågor för att få reda på om den intervjuade skolan uppfyller kriterierna (efter att man valt ut skolor som levde upp till kriterie 1 ovan, d v s man hade sorterat bort de skolor som ligger under det nationella genomsnittet enligt punkt 1 ovan).

Om rektorn svarade ja på alla dessa tre frågor gick man vidare med följande fyra frågeställningar:

  1. Vilken är din skolas viktigaste framgångsfaktor?
  2. Beskriv arbetssättet  för svaret på fråga 1
  3. Vilken är din skolas viktigaste förbättringsområde?
  4. Har du några kommentarer eller frågor?

Totalt var det 96 av 134 intervjuade rektorer som man gick vidare med och som besvarade alla frågorna. Alla uppgifter bygger på rektorernas svar, man har inte på något sätt verifierat svaren.

100% av friskolorna uppgav att de hade en ekonomi i balans (”Har jag inte en ekonomi i balans , så finns jag inte” – citat av en friskolerektor)

 

Fråga 1 och rektorernas svar: ”Vilken är din skolas viktigaste framgångsfaktor?” 

Skärmavbild 2014-05-25 kl. 16.23.33

De tre faktorerna ”Kompetenta lärare”, ”elevfokus” och ”delaktighet/gemenskap” står tillsammans för 42 % av svaren. 

I fråga 3 skulle rektorerna lyfta fram skolans viktigaste förbättringsområden. Bedömning, Individuell anpassning, kompetensutveckling (generellt) och systematiskt kvalitetsarbete svarar för 40 % av svaren. 

Skärmavbild 2014-05-25 kl. 16.28.54

Systematiskt kvalitetsarbete hamnar långt ner på listan över framgångsfaktorer, men högt på listan över förbättringsområden.

När rektorerna ska beskriva hur de arbetar med den givna framgångsfaktorn ges en stor mångfald och olikhet. Varje skola är unik och har sina unika förutsättningar. I rapporten ges konkreta exempel på rektorernas svar (se länk till rapporten längst ner i detta blogginlägg). 

När det gäller de skolor som inte passerade ”filtret” har man valt ut ett tiotal skolor för att se vad som skiljer dessa från de framgångsrika skolor som är med i rapporten. Det visar sig då att förmågan att omsätta insikten om vad som är en bra skola i praktisk handling ofta saknades.

Några reflektioner som man gjort i samband med arbetet med rektorerna:

  • Rektorer är händelsestyrda i hög grad
  • Det är hög omsättning på rektorer
  • Överlämningen när rektorer börjar jobba på en skola är ofta bristfällig
  • Det är ett stort avstånd mellan rektorer och huvudmannanivån
  • Resultat av mätningar i form av trender och i relation till uppsatta mål analyseras inte och används inte
  • Få identifierar ”best practise” och har man gjort det är standardisering ovanligt

Källa: www.siq.se/res/Arkiv/Synvaendan_Rapport_final_2014.pdf

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *