Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

Topp 5

När det närmar sig nyår är det dags för ”bästa-” listor. Jag vill inte vara sämre, utan har gjort en sammanställning över de mest lästa blogginläggen jag skrivit (på min gamla blogg och/eller min nuvarande blogg): På femte plats kommer Boktips sommaren 2014 som jag skrev 22 juni 2014. Det finns en stor efterfrågan på tips när det gäller bra pedagogisk litteratur.  På fjärde plats kommer Dynamiskt tankesätt  som jag skrev 20 juni 2015. Jag skapade några posters som beskriver statiskt och dynamiskt tankesätt. Jag tror på tanken om att ha visuella stöd för eleverna (även användbart för vuxna) att hänga upp resonemang kring. Då kan man senare påminna om bilden istället för att bara verbalt påminna om innehållet (vilket lätt kan upplevas som att läraren tjatar).  På tredje plats kommer 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv som jag skrev 15 november 2014. Jag beskriver två heldagar då jag skuggade eleverna i två olika klasser… Läs hela inlägget

Bättre förr?

Skolan i Sverige får mycket kritik för att elevernas resultat (på t e x PISA sjunker) och begreppet kris/skolkris används ofta. Nästan alltid får vi höra att det var bättre förr och att vi ska gå tillbaka till det som var (så bra) förr. Jag roar mig ibland med att reflektera över hur vuxna i Sverige beter sig. De vuxna gick ju i skolan förr i tiden, d v s det som många vill tillbaka till. Jag konstaterar att många vuxna skulle bli underkända om de gick i grundskolan och blev bedömda enligt kunskapskraven i år 9. Nu tänker jag inte på att en del har svårt för matematik eller att man glömt en (hel del) faktakunskaper i olika ämnen, utan på de förmågor som finns i kunskapskraven. Nedan kommer några exempel på vad jag menar (jag har tagit bort de värdeord som graderar kvaliteten i kunskapskraven): Källkritik Ur kunskapskraven… Läs hela inlägget

Överraskad igen

Den svenska grundskolan har sedan läroplanen 1994 varit mål- och resultatstyrd. Jag har skrivit många blogginlägg om målstyrning tidigare så det här inlägget kommer att ha en lite annan vinkling än de tidigare jag skrivit.   Idag släpptes ett pressmeddelande som härstammar från OECD och PISA-undersökningen 2012 som Skolverket lagt ut på sin hemsida. Det som slår mig varje gång som det presenteras resultat från en undersökning är att vi i Sverige har ingen aning om vad våra elever kan eller inte kan och vi vet inte inom vilka områden skolan är framgångsrik. Däremot så är det många som anser sig veta vad den svenska skolan inte är bra på. En del anser t o m att den svenska skolan är dålig på allting.     Jag frågar mig hur det är möjligt när vi har en mål- och resultatstyrd skola att vi är så okunniga kring dessa frågor. Vi… Läs hela inlägget

Boktips 2015

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med boktips. Det fick bra respons, men några hade svårt för att jag uppmanade dem att läsa när de var lediga. För mig blir det lite konstigt då det är ungefär som att säga: du kan inte jobba som chaufför om du tänker köra bil på fritiden eller du kan inte jobba med datorer om du tänker hålla på med datorer på fritiden… Däremot är det självklart att det du gör på din fritid bestämmer du själv över och det är inget som arbetsgivaren ska styra över, men om du vill läsa böcker på din fritid så är det självklart att du får göra det, men det är också okej att du väljer att inte läsa böcker som har med skola/inlärning etc att göra på din fritid. Även den här gången tipsar jag om böcker som jag antingen läst och vet att är… Läs hela inlägget

Tänk utanför ramen!

Som vanligt svämmas sociala medier över av länkar till artiklar om läxor så snart det skrivits en ny artikel om ämnet. I förrgår var det DN som skrev om ”Stor brist på kunskap om läxor” där man försöker reda ut vad forskningen om läxor egentligen säger. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det står ingenting om läxor i läroplanen (LGR-11). Att förbättra skolan i Sverige handlar om att med högsta möjliga kvalitet leva upp till det som står i läroplanen, inte om att leva upp till allt möjligt som inte står i läroplanen. Ju mer kraft och energi som läggs på annat, desto mindre kraft och energi finns kvar till det som är uppdraget. Jag skulle istället vilja använda rubriken ”Stor brist på kunskap om hjärnan” och fokusera på det istället för läxor. Man ser ofta begreppet ”att befästa sina kunskaper”, både i diskussioner om skolan… Läs hela inlägget

Perspektiv

När jag studerade till lärare genomförde jag min sista praktik i Tanzania. Tanzania var då ett av världens tio fattigaste länder och skolkulturen skiljde sig otroligt mycket från den vi var vana vid i Sverige. Vi bodde under de fyra veckor som vi praktiserade i lokaler som tillhörde en lärarutbildning i närheten av Kilimanjaro. Vi var självklart väldigt intresserade av att diskutera med de som gick lärarutbildningen i Tanzania för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan Sverige och Tanzania. En av många saker som skiljde var att när vi ville veta vad den enskilda individen tyckte om en viss fråga fick vi ofta svaret: ”Vänta lite, jag ska bara titta i mina anteckningar” (fritt översatt; vi kommunicerade på engelska). Det visade sig att det som man lärde ut på universitetet (som på den tiden hade väldigt få platser jämfört med universiteten i Sverige) antecknade studenterna ord för… Läs hela inlägget

Skoldebatten och några saker vi kan göra bättre

Jag har de senaste åren med stort intresse följt skoldebatten i Sverige. Många gånger har jag blivit arg över förslag som lagts fram, men ofta har jag blivit glad över de kloka åsikter som finns och som dessa kloka personer delar med sig av. Det finns några saker som jag ofta ser i skoldebatten som jag tycker att vi kan bli mycket bättre på. 1. Vi i skolvärlden är dåliga på att definiera vad ord och begrepp betyder. Istället använder vi dem slentrianmässigt och tror att alla förstår vad vi menar.  Du kan testa dig själv genom att förklara (vad är din definition av) följande tre ord/begrepp: betyg entreprenöriellt lärande biträdande rektor Ett exempel på den otydlighet som finns synliggjordes när frågan ”Vad skiljer BFL från formativ bedömning?” ställdes i en facebookgrupp nyligen. Det är en utmärkt fråga och jag tycker att det är klockrent att man frågar när man… Läs hela inlägget

Läroplanen som ordmoln

Hela läroplanen för grundskolan i en enda bild:   När LGR-11 var ny gjorde jag ordmoln av olika skolämnen för att visualisera vad som faktiskt står i läroplanen. De är ett bra diskussionsunderlag i kollegiet. Vad står det egentligen i läroplanen om de ämnen som du undervisar i? Nedan hittar du de olika ordmolnen i alfabetisk ordning. De är skapade m h a Wordle. Bild: Biologi: Engelska: Fysik: Geografi: Historia: Hem- och konsumentkunskap: Idrott och hälsa: Kemi: Matematik: Moderna språk: Musik: Religion: Samhällskunskap: Slöjd: Svenska: Teknik:   Länk till del 4 i serien IKT i skolan där jag tipsar om andra verktyg för att skapa ordmoln.   Läs hela inlägget