Svensk skola 2021

Svensk skola 2021 – Skolornas utmaningar och vad gör politikerna?  Den svenska skolan har blivit så olik från skola till skola att det knappt finns några politiska beslut (bortsett från revidering av läroplanen) som är relevanta för alla skolor längre. Det som fungerar bra på en skola kan fungera dåligt på en annan skola och vad som därmed behöver göras på olika skolor är därmed helt olika insatser. Skolsystemet är dessutom som en oljetanker – svänger man först lite åt ett håll och sedan lite åt ett annat håll fortsätter oljetankern (och det svenska skolsystemet) rakt fram, d v s i samma riktning som tidigare. Dagens politiker har alltså en större utmaning än någonsin när det gäller att bedriva en bra skolpolitik, vilket innebär att de behöver vara än mer insatta i och pålästa på skolfrågor än politiker någonsin tidigare behövt vara i Sverige. Nedan reflekterar jag över utmaningar som… Läs hela inlägget

Lararbehörighet

Jag har skrivit två blogginlägg om lärarbehörigheten i Sverige tidigare. Det första skrev jag 2013 och det andra 2016. Här kommer en uppföljning som tittar på vad som har hänt sedan 2013, d v s för 7 år sedan. Har Sverige lyckats lösa problemet med att majoriteten av lärarna inte var behöriga, varken på högstadiet eller gymnasiet? 2013 var det ju i bara ett ämne (!) på högstadiet och ett ämne (!) på gymnasiet som mer än 50% av lärarna var formellt behöriga. Skolverket rapporterar nu att lärarbehörigheten i gymnasiet ökat från 80,6% till 81,4 % och att lärarbehörigheten minskat i grundskolan från 71,4% till 70,5% (se  bilden nedan).  Tittar jag på statistiken för läsåret 19/20 ser jag direkt att statistiken inte är så positiv som den utmålas som. Läsåret 06/07 hade 77 % (av lärarna i samtliga skolformer) en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 19/20 har den siffran sjunkit till 64,7% (se… Läs hela inlägget

Årets skolkommun

Sedan år 2002 har Lärarförbundet släppt sin rankinglista över årets bästa skolkommun, där man rankar kommunerna från plats 1-290 utifrån att antal kriterier. Det övergripande målet för rankingen har varit att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Hur tycker du det har gått med det målet? Har likvärdigheten ökat sedan år 2002? Har kvaliteten blivit bättre sedan år 2002? Jag vet vad jag svarar på bägge frågorna: likvärdigheten har blivit mycket sämre och kvaliteten har sjunkit när det gäller elevernas kunskapsresultat (men betygen har däremot gått åt andra hållet, d v s stigit trots försämrade kunskaper). Nu har man släppt rankingen för år 2019. Man har tagit bort några kriterier man använt tidigare, vilket har gjort att en del kommuner rankas annorlunda nu jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är att Vellinge som toppat rankinglistan hela 6 gånger nu återfinns på plats 33. Här har skolsverige gått omkring och… Läs hela inlägget

Skolval

Jag åker ofta färjorna till/från Åland. Förr i tiden hade de (åtminstone ett av rederierna) en service för de bilpassagerare som hade svårt att gå, nämligen att de fick åka ombord i bil och parkera bredvid hissen på båten. En värdefull service för de som hade behov av detta jämfört med att behöva gå genom alla de långa gångar som gående passagerare gör för att komma ombord på båten. Så vitt jag vet var detta gratis för de som hade behovet. I dag finns det (på ett annat av rederierna) möjlighet till något som kallas för ”pole position” och ”sen incheckning”. Bägge är tilläggstjänster som du kan betala extra för för att få till gång till.  Pole Position: Bilresenärer som har köpt Pole position är garanterade att få köra av färjan bland de första fordonen. Genom att boka Pole position kan du även vara säker på att inte behöva köra… Läs hela inlägget

Digitalisering i eller av skolan

Jag skrev nyligen ett blogginlägg som belyser hur onyanserad debatten om digitalisering (liksom annan skoldebatt) i skolan ofta är i Sverige. I det här blogginlägget ska jag lyfta resonemanget om digitalisering och skola till ett annat plan, då vi behöver fundera på vad som görs i skolsverige och vad som borde göras).           Visste du att Sverige har det politiska målet: och att vi har haft det målet i ett par år nu. Jag vill lyfta diskussionen och använda följande perspektiv: digitalisering i skolan eller digitalisering av skolan för att se om vi är på väg mot det politiska målet eller inte. Man behöver hela tiden fundera på vilket problem det är som vi försöker lösa, d v s vad som är syfte och mål med det som görs. Jag skulle önska att ansvariga politiker lyfte fram vad de vill med den svenska skolan på 10-20 års perspektiv,… Läs hela inlägget

Är det bra för eleverna?

När det skrivs något om skolan bildas genast ett ”skyttegravskrig” i kommentarsfältet på sociala medier. Dagens exempel är artikeln i DI. Bägge sidor på facebook är övertygade om att deras sätt att se på saken är rätt och att den andra sidan har helt fel i sitt sätt att se på saken. Jag tänker genast ”fram med popcorn och bänka dig: nu börjar det…” ;o) Skämt åsido, jag tänker att det är intressant att olika perspektiv beskrivs i textform, ty när jag läser en text om skolan påbörjas en tankeprocess som inte skulle skett om jag inte läst texten. Däremot tror jag att det är dödfött att försöka övertyga någon annan att denne har fel i kommentarsfältet; hur ofta har du ändrat åsikt för att någon annan beskrivit en annan syn på saken i en specifik fråga i ett kommentarsfält? Jag skulle tro att det i stort sett aldrig sker,… Läs hela inlägget

Det fria skolvalets okända baksida

Har du hört politiker säga att de satsar mer pengar/resurser på skolan samtidigt som de som jobbar i skolan säger att resurserna inte räcker till? Skulle tro att det är många som delar den bilden och som inte förstår hur det hänger ihop. Är det politikerna som inte berättar sanningen eller är det skolorna som slösar bort pengarna eller hur står det egentligen till? Jag vill börja med att säga att jag är för valfrihet, men jag har svårt för att man inte kan diskutera nackdelarna med ett system eftersom nackdelarna finns där oberoende av om man pratar om dem eller inte. Om man inte pratar om dem så kan man inte göra något åt dem och det förlorar i stort sett alla på (och i det här fallet är det eleverna som förlorar på det). Alla system har för- och nackdelar och om man kan utnyttja fördelarna och kompensera… Läs hela inlägget

Det är inte lärarnas fel!

Det finns många som i skoldebatten lyfter fram att det är lärarnas fel att de svenska skolresultaten försämrats. Att Björklund inte tagit något ansvar efter sina åtta år som ytterst ansvarig vet alla som följt debatten. Han skyller istället ifrån sig på bl a socialdemokraterna, lärarna och lärarutbildningarna. Nyligen lyfte skolinspektionen fram lärarnas ansvar för elevernas resultat: www.expressen.se/nyheter/skolinspektionen-brister-hos-lararna Det är självklart att det är det som sker i klassrummet (eller där undervisning bedrivs, vilket kan vara utomhus, på bibliotek, studiebesök, på museer, på nätet etc) som ytterst avgör vilka kunskaper som eleverna får med sig från grundskolan. Om så inte vore fallet kunde vi lägga ner skolorna och spara massor med pengar.   Nedan presenterar jag fem viktiga ”bevis” som lägger ansvaret för dagens skolresultat någon annanstans än hos de enskilda lärarna i klassrummet. Som jag ser det handlar det om systemfel och systemfel kan endast åtgärdas på systemnivå. Lärarna… Läs hela inlägget