Svensk skola 2021

Svensk skola 2021 – Skolornas utmaningar och vad gör politikerna?  Den svenska skolan har blivit så olik från skola till skola att det knappt finns några politiska beslut (bortsett från revidering av läroplanen) som är relevanta för alla skolor längre. Det som fungerar bra på en skola kan fungera dåligt på en annan skola och vad som därmed behöver göras på olika skolor är därmed helt olika insatser. Skolsystemet är dessutom som en oljetanker – svänger man först lite åt ett håll och sedan lite åt ett annat håll fortsätter oljetankern (och det svenska skolsystemet) rakt fram, d v s i samma riktning som tidigare. Dagens politiker har alltså en större utmaning än någonsin när det gäller att bedriva en bra skolpolitik, vilket innebär att de behöver vara än mer insatta i och pålästa på skolfrågor än politiker någonsin tidigare behövt vara i Sverige. Nedan reflekterar jag över utmaningar som… Läs hela inlägget

TIMSS2019

Varje gång en internationell mätning (PISA; TIMSS etc) publicerar sina resultat blir det diskussioner om skolan och lärarna samt hur bra de lyckas med sitt uppdrag. I går publicerades resultaten för TIMSS 2019. Sveriges resultat visar att eleverna ligger kvar på samma nivå som 2015. Med tanke på att Skolverket genomförde den enorma satsningen Matematiklyftet som drog igång med försöksverksamhet 2012 och i stor omfattning 2013 (81% av alla matematiklärare i Sverige skulle delta i lyftet när det var fullt utbyggt) hoppades nog många att Sverige skulle prestera bättre år 2019 än de svenska eleverna faktiskt gör.  Jag skrev om mina farhågor att detta inte skulle infrias 2016. Nu kan vi konstatera att än så länge har det inte skett något underverk med de svenska elevernas matematikkunskaper tack vara matematiklyftet. Nedan listar jag ett antal aspekter som man behöver reflektera över om man vill förbättra de svenska eleverna kunskaper och… Läs hela inlägget

Digitala presentationer del 2

När lärare undervisar eleverna via digitala verktyg istället för på plats i skolan ska man inte undervisa på exakt samma sätt som man gör i klassrummet. En av de stora orsakerna är att elevernas uppmärksamhet inte har samma uthållighet när man sitter och tittar på en datorskärm. I det här inlägget tänkte jag ge tips på sätt att göra lärares digitala presentationer intressantare för eleverna. Håller du presentationer i digital form behöver de vara kortare än om du håller dem i klassrummet, p g a att eleverna inte kommer att hålla fokus och uppmärksamhet lika länge framför datorskärmen. Korta därför ner längden på dina presentationer och fokusera på det viktigaste. Att som elev sitta och titta på en Powerpoint/Keynote och samtidigt lyssna på sin lärare orkar man inte med särskilt länge innan man som elev zoomar ut. Ett sätt att försöka lösa det här problemet är att tänka mer som… Läs hela inlägget

Digitala presentationer del 1

Har du hört berättelsen om läraren i Sverige som undervisade sina elever i ett klassrum som var helt mörklagt samtidigt som eleverna hade silvertejp för sina munnar? Det har du nog inte, för det har aldrig hänt och det är helt otänkbart att det någonsin skulle hända på en skola i Sverige. Men… …när lärare bedriver sin undervisning via digital verktyg och eleverna pluggar på distans är det oftare norm än undantag att det ser ut på det sättet. Eleverna har ofta kamerorna avstängda (ibland av en god anledning eftersom de kan sitta hemma i en trång lägenhet med andra familjemedlemmar hemma) och eleverna är mutade och de får slå på sina mikrofoner när de ska prata. Jag har därför svårt att förstå att en del tycker att den digitala undervisningen (i den här formen) är en god ersättning för traditionell undervisning i klassrummet. Att lärare inte har fått lära… Läs hela inlägget

Läxor & fusk

I Sverige pågår för tillfället en debatt i sociala medier om läxor. Den handlar bl a om att elever betalar för arbeten som andra skrivit/gjort (det finns gott om sajter på nätet där man kan köpa skolarbeten och uppsatser) som de sedan lämnar in och blir bedömda/betygssatta på. Debatten handlar även om en person som tydligen är anställd som lärare och som ger intrycket av att hen säljer skolarbeten (eller delar av skolarbeten) som eleverna kan köpa och lämna in till sin lärare (den infon kommer från Facebookgruppen ”Läxhjälp för alla” (en grupp med 6300 medlemmar) som jag inte är med i, men jag har sett skärmdumpar därifrån som tyder på detta). En annan lärare (som förespråkar en läxfri skola) svarade på detta genom att vända perspektivet till att det handlar om hur lärarna designar uppgifterna och att det är där som felet/problemet finns. Jag menar att alla har fel… Läs hela inlägget

Corona & skolan

Här kommer några anekdotiska berättelser från några olika länder och vad Corona haft för inverkan på deras skolor/skolsystem. Då detta är anekdoter är det inte på något sätt en heltäckande beskrivning av allt som händer i respektive land. Runt en och en halv miljard elever/studenter i världen har påverkats av skolstängningar i samband med Corona. Tillgången till undervisningsresurser i olika länder och även i olika delar inom länderna varierar, både i form av kvantitet och kvalitet.  I Finland hade lärarna mindre än två dygn på sig att ställa om sig från normal undervisning till distansundervisning. Skolorna är helt stängda förutom för barn i år 1-3 med föräldrar som har samhällskritiska yrken. Dagis (det heter så i Finland) har öppet, men då många skolelever är hemma är det färre barn än vanligt i dagisverksamheterna. Den 14 maj öppnar skolorna igen.   I Sverige har skolorna haft öppet, men tidvis har många lärare… Läs hela inlägget

Lararbehörighet

Jag har skrivit två blogginlägg om lärarbehörigheten i Sverige tidigare. Det första skrev jag 2013 och det andra 2016. Här kommer en uppföljning som tittar på vad som har hänt sedan 2013, d v s för 7 år sedan. Har Sverige lyckats lösa problemet med att majoriteten av lärarna inte var behöriga, varken på högstadiet eller gymnasiet? 2013 var det ju i bara ett ämne (!) på högstadiet och ett ämne (!) på gymnasiet som mer än 50% av lärarna var formellt behöriga. Skolverket rapporterar nu att lärarbehörigheten i gymnasiet ökat från 80,6% till 81,4 % och att lärarbehörigheten minskat i grundskolan från 71,4% till 70,5% (se  bilden nedan).  Tittar jag på statistiken för läsåret 19/20 ser jag direkt att statistiken inte är så positiv som den utmålas som. Läsåret 06/07 hade 77 % (av lärarna i samtliga skolformer) en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 19/20 har den siffran sjunkit till 64,7% (se… Läs hela inlägget

Distansundervisning

Fler och fler börjar förbereda sig på scenariot att grundskolorna kan stängas förr eller senare även i Sverige. Jag tänkte ge några tips på saker som är bra att tänka på om det blir aktuellt med distansundervisning.  Olika skolor har olika förutsättningar, så jag kommer inte att ge detaljtips om olika digitala lösningar etc, utan snarare generella tips som kan vara värda att beakta. Det är svårt att ge tips som passar alla lärare i alla olika stadier, så känner du att dessa tips inte är relevanta för dig så gör du så som du tänkt göra. Skolverkets förslag på definition av distansundervisning: ”Distansundervisning definieras som en interaktiv undervisningsmetod där elev och undervisande lärare är fysiskt åtskilda.” Det handlar snarare om ett maraton än ett 100-meterslopp, så gå inte ut för hårt, du ska orka (i första hand) fram till sommaren! Sådant som är enkelt och pålitligt stiger i värde…. Läs hela inlägget

Årets skolkommun

Sedan år 2002 har Lärarförbundet släppt sin rankinglista över årets bästa skolkommun, där man rankar kommunerna från plats 1-290 utifrån att antal kriterier. Det övergripande målet för rankingen har varit att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Hur tycker du det har gått med det målet? Har likvärdigheten ökat sedan år 2002? Har kvaliteten blivit bättre sedan år 2002? Jag vet vad jag svarar på bägge frågorna: likvärdigheten har blivit mycket sämre och kvaliteten har sjunkit när det gäller elevernas kunskapsresultat (men betygen har däremot gått åt andra hållet, d v s stigit trots försämrade kunskaper). Nu har man släppt rankingen för år 2019. Man har tagit bort några kriterier man använt tidigare, vilket har gjort att en del kommuner rankas annorlunda nu jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är att Vellinge som toppat rankinglistan hela 6 gånger nu återfinns på plats 33. Här har skolsverige gått omkring och… Läs hela inlägget

Skolans styrning

Skolans styrning i Sverige lämnar en hel del att önska och så har det varit under en väldigt lång tid. Det är alltså inte (bara) enskilda personer, utan systemet med styrningen av den svenska skolan, som är problemet.   Jag skulle vilja lyfta ut en specifik del som verkar vara ett genomgående tema i bristerna – konsekvensanalyserna. Det finns tre tänkbara scenarier: Antingen görs ingen konsekvensanalys alls innan ett beslut/en reform tas/genomförs. Man gör en konsekvensanalys, men man är antingen väldigt dålig på att göra detta eller så färgas analysen av det utfall man vill få igenom, d v s man överdriver fördelarna och minskar riskerna. Man gör adekvata konsekvensanalyser, men man struntar i vad de visar och tar beslut/genomför reformer i alla fall, troligen av politiska orsaker. Är man ansvarig för det svenska skolsystemet är det dels rimligt att man förstår att skolsystemet fungerar som en oljetanker, d v… Läs hela inlägget