TIMSS2019

Varje gång en internationell mätning (PISA; TIMSS etc) publicerar sina resultat blir det diskussioner om skolan och lärarna samt hur bra de lyckas med sitt uppdrag. I går publicerades resultaten för TIMSS 2019. Sveriges resultat visar att eleverna ligger kvar på samma nivå som 2015. Med tanke på att Skolverket genomförde den enorma satsningen Matematiklyftet som drog igång med försöksverksamhet 2012 och i stor omfattning 2013 (81% av alla matematiklärare i Sverige skulle delta i lyftet när det var fullt utbyggt) hoppades nog många att Sverige skulle prestera bättre år 2019 än de svenska eleverna faktiskt gör.  Jag skrev om mina farhågor att detta inte skulle infrias 2016. Nu kan vi konstatera att än så länge har det inte skett något underverk med de svenska elevernas matematikkunskaper tack vara matematiklyftet. Nedan listar jag ett antal aspekter som man behöver reflektera över om man vill förbättra de svenska eleverna kunskaper och… Läs hela inlägget

Digitala presentationer del 1

Har du hört berättelsen om läraren i Sverige som undervisade sina elever i ett klassrum som var helt mörklagt samtidigt som eleverna hade silvertejp för sina munnar? Det har du nog inte, för det har aldrig hänt och det är helt otänkbart att det någonsin skulle hända på en skola i Sverige. Men… …när lärare bedriver sin undervisning via digital verktyg och eleverna pluggar på distans är det oftare norm än undantag att det ser ut på det sättet. Eleverna har ofta kamerorna avstängda (ibland av en god anledning eftersom de kan sitta hemma i en trång lägenhet med andra familjemedlemmar hemma) och eleverna är mutade och de får slå på sina mikrofoner när de ska prata. Jag har därför svårt att förstå att en del tycker att den digitala undervisningen (i den här formen) är en god ersättning för traditionell undervisning i klassrummet. Att lärare inte har fått lära… Läs hela inlägget

Läxor & fusk

I Sverige pågår för tillfället en debatt i sociala medier om läxor. Den handlar bl a om att elever betalar för arbeten som andra skrivit/gjort (det finns gott om sajter på nätet där man kan köpa skolarbeten och uppsatser) som de sedan lämnar in och blir bedömda/betygssatta på. Debatten handlar även om en person som tydligen är anställd som lärare och som ger intrycket av att hen säljer skolarbeten (eller delar av skolarbeten) som eleverna kan köpa och lämna in till sin lärare (den infon kommer från Facebookgruppen ”Läxhjälp för alla” (en grupp med 6300 medlemmar) som jag inte är med i, men jag har sett skärmdumpar därifrån som tyder på detta). En annan lärare (som förespråkar en läxfri skola) svarade på detta genom att vända perspektivet till att det handlar om hur lärarna designar uppgifterna och att det är där som felet/problemet finns. Jag menar att alla har fel… Läs hela inlägget

Årets skolkommun

Sedan år 2002 har Lärarförbundet släppt sin rankinglista över årets bästa skolkommun, där man rankar kommunerna från plats 1-290 utifrån att antal kriterier. Det övergripande målet för rankingen har varit att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Hur tycker du det har gått med det målet? Har likvärdigheten ökat sedan år 2002? Har kvaliteten blivit bättre sedan år 2002? Jag vet vad jag svarar på bägge frågorna: likvärdigheten har blivit mycket sämre och kvaliteten har sjunkit när det gäller elevernas kunskapsresultat (men betygen har däremot gått åt andra hållet, d v s stigit trots försämrade kunskaper). Nu har man släppt rankingen för år 2019. Man har tagit bort några kriterier man använt tidigare, vilket har gjort att en del kommuner rankas annorlunda nu jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är att Vellinge som toppat rankinglistan hela 6 gånger nu återfinns på plats 33. Här har skolsverige gått omkring och… Läs hela inlägget

Skolans styrning

Skolans styrning i Sverige lämnar en hel del att önska och så har det varit under en väldigt lång tid. Det är alltså inte (bara) enskilda personer, utan systemet med styrningen av den svenska skolan, som är problemet.   Jag skulle vilja lyfta ut en specifik del som verkar vara ett genomgående tema i bristerna – konsekvensanalyserna. Det finns tre tänkbara scenarier: Antingen görs ingen konsekvensanalys alls innan ett beslut/en reform tas/genomförs. Man gör en konsekvensanalys, men man är antingen väldigt dålig på att göra detta eller så färgas analysen av det utfall man vill få igenom, d v s man överdriver fördelarna och minskar riskerna. Man gör adekvata konsekvensanalyser, men man struntar i vad de visar och tar beslut/genomför reformer i alla fall, troligen av politiska orsaker. Är man ansvarig för det svenska skolsystemet är det dels rimligt att man förstår att skolsystemet fungerar som en oljetanker, d v… Läs hela inlägget

Skolans ansvar del 2

Jag skrev nyligen ett blogginlägg om ett 60-tal olika saker som läsåret 18-19 kommit upp i media och som helt eller delvis är skolans ansvar. Min poäng med inlägget var att om skolan ska fokusera på (minst) 60 olika saker är det stor risk att det blir pannkaka av allting och att det är dags att renodla skolans uppdrag. Här kommer en fortsättning på det blogginlägget som tittar på hur mycket tid det handlar om under de nio åren som grundskolan pågår (jag räknar inte med förskoleklass i min uträkning då timplanen är gjord för år 1-9). Jag börjar med lite matematik; en elev som börjar år 1 i augusti kommer att gå ut år 9 i juni 106 månader senare (9 år minus 2 månader senare). 1 år motsvarar 365 dygn eller 365×24 timmar. Det blir 8 760 timmar. 9 år motsvarar 9 X 8 760 timmar = 78… Läs hela inlägget

Skolans ansvar

Det är många som inte jobbar i skolan som tycker en hel del när det gäller vad skolsystemet ska ta ansvar för. Jag har nedan gjort en sammanställning av en del saker som varit på tapeten under läsåret 2018-2019. Var och en av sakerna som finns med i listan kan vara nog så viktiga, men om vi tror att skolsystemet ska kunna sköta allt detta (och dessutom kunskapsuppdraget) med hög kvalitet lurar vi oss själva. Under 9 år i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid som är 6890 timmar, vilket motsvara i genomsnitt ungefär 765 timmar per läsår. Majoriteten av den garanterade undervisningstiden används till de 17 skolämnen som finns i grundskolan. Nedan listar jag ett 60-tal olika saker som skolsystemet måste förhålla sig till. Listan  är sorterad i alfabetisk ordning. Listan är inte på något sätt heltäckande, men ger en bra illustration om komplexiteten i det uppdrag som skolsystemet… Läs hela inlägget

OECD

I mitten av mars skrev jag ett blogginlägg där det tydligt framkommer att svensk skola inte är så dålig som sitt rykte. När man kopplar resultaten i PISA-undersökningen (i det här fallet från år 2015) till tiden per vecka som eleverna lägger på studier presterar Sverige bland de sex bästa länderna i alla 3 områden (Matematik, Naturvetenskap och läsförståelse) som mäts. Detta (att det är olika förutsättningar tidsmässigt i olika länder) pratas det i stort sett aldrig om, men om man ska utvärdera hur bra ett skolsystem faktiskt är borde man isolera lärandet som sker i skolan respektive lärandet som sker utanför skoltid (i form av läxläsning, tutoring etc). I och med att man i vissa länder lägger mycket tid och pengar på professionell läxläsning blir det konstigt om man ska jämföra dessa länder med länder som inte gör det. Det blir även konstigt att skolan får cred för det… Läs hela inlägget

Upprättelse

Jag har länge önskat ett underlag där man tar hänsyn till undervisningstid när man jämför olika länders resultat i internationella kunskapsmätningar. Jag har funderat på att göra en sådan sammanställning själv, men det var för svårt att hitta all information som krävdes. Nu finns det en sådan jämförelse från PISA 2015, så jag slipper fundera på hur man ska göra det själv. På samma sätt som man inte låter tungviktsboxare boxas mot lättviktsboxare (utan man jämför de som har liknande förutsättningar (i boxning baseras det på boxarens vikt)) borde man jämföra länder som har liknande undervisningstid i olika skolämnen när man jämför länderna och deras resultat med varandra, något man inte gjort tidigare, men nu finns det alltså en sådan jämförelse som OECD sammanställt från resultaten i PISA 2015. Det finns några saker som är klart anmärkningsvärda med den jämförelsen. Det första och mest uppenbara är att rangordningen blir en… Läs hela inlägget

Betygsinflation

Den senaste månaden har debatten om betygsinflation blossat upp (igen). Jonas Vlachos, Nationalekonom, publicerade 24 maj 2018 en rapport som visade att två av friskolekoncernerna är minst sagt generösa i sin betygssättning. Det tog inte länge innan försvarstalen kom, men det visade sig i de flesta fall att de inte förstått multipel regressionsanalys och ekonometri som Jonas använt sig av, vilket fick Johan Ernestam, Utredare på Lärarförbundet, att gå ut och skriva en förenklad förklaring av det Jonas skrivit i sin rapport. Det har skrivits mycket om detta redan, så jag ska inte skriva mer om det, utan istället titta på en annan vinkling av betygsinflationen. Nu när läsåret precis slutat och eleverna i år 9 fått sina slutbetyg har jag sett flera kommuner som med stolthet gått ut med information om att deras genomsnittliga meritvärde ökar (ibland skriver de även ”för x:e året i rad”) och hur stolta de är över… Läs hela inlägget