Skolinspektionen

I serien svensk skola visar jag på brister som finns i dagens svenska skolsystem. Mitt fokus handlar inte om friskolor vs kommunala skolor, utan om styrningen av hela systemet där både friskolor och kommunala skolor ingår. Styrningen av skolsystemet är de spelregler som politiker bestämt att skolorna i Sverige ska ha. Det innebär i sin tur att politikerna kan ändra på reglerna för att skolorna ska bli bättre för både eleverna som går i skolorna och för personalen som jobbar i skolorna. Det gäller dock för politikerna att göra relevanta ändringar om man vill komma till rätta med befintliga problem och att skolorna ska bli bättre i framtiden. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) Del 3 (Lärare – öppnas i en ny flik) I del fyra tänkte jag titta ett par av de förslag… Läs hela inlägget

Etableringsfrihet

I Sverige råder det etableringsfrihet när det gäller att starta en grundskola. Del två i den här serien granskar varför just etableringsfriheten är ett av de stora problemen med det svenska grundskolesystemet.  Etableringsfrihet innebär att vem som helst får ansöka om att starta en friskola (ansökan granskas innan den godkänns, så i praktiken är det inte säkert att man får starta en skola bara för att man lämnat in en ansökan). Det är skolinspektionen som gör granskningen och som delar ut tillståndet att få starta en skola. Senast 31 januari lämnas ansökan in (gäller både om man vill starta en ny skola och om man vill utöka en befintlig skolverksamhet (t ex med nya stadier)). Om man får grönt ljus av Skolinspektionen kan den nya skolan starta sin verksamhet till höstterminen året efter, d v s ansökningsprocessen tar ett och ett halvt år. Det här tidsperspektivet är viktigt och jag… Läs hela inlägget

Skolans ansvar

Det är många som inte jobbar i skolan som tycker en hel del när det gäller vad skolsystemet ska ta ansvar för. Jag har nedan gjort en sammanställning av en del saker som varit på tapeten under läsåret 2018-2019. Var och en av sakerna som finns med i listan kan vara nog så viktiga, men om vi tror att skolsystemet ska kunna sköta allt detta (och dessutom kunskapsuppdraget) med hög kvalitet lurar vi oss själva. Under 9 år i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid som är 6890 timmar, vilket motsvara i genomsnitt ungefär 765 timmar per läsår. Majoriteten av den garanterade undervisningstiden används till de 17 skolämnen som finns i grundskolan. Nedan listar jag ett 60-tal olika saker som skolsystemet måste förhålla sig till. Listan  är sorterad i alfabetisk ordning. Listan är inte på något sätt heltäckande, men ger en bra illustration om komplexiteten i det uppdrag som skolsystemet… Läs hela inlägget