TIMSS2019

Varje gång en internationell mätning (PISA; TIMSS etc) publicerar sina resultat blir det diskussioner om skolan och lärarna samt hur bra de lyckas med sitt uppdrag. I går publicerades resultaten för TIMSS 2019. Sveriges resultat visar att eleverna ligger kvar på samma nivå som 2015. Med tanke på att Skolverket genomförde den enorma satsningen Matematiklyftet som drog igång med försöksverksamhet 2012 och i stor omfattning 2013 (81% av alla matematiklärare i Sverige skulle delta i lyftet när det var fullt utbyggt) hoppades nog många att Sverige skulle prestera bättre år 2019 än de svenska eleverna faktiskt gör.  Jag skrev om mina farhågor att detta inte skulle infrias 2016. Nu kan vi konstatera att än så länge har det inte skett något underverk med de svenska elevernas matematikkunskaper tack vara matematiklyftet.

Nedan listar jag ett antal aspekter som man behöver reflektera över om man vill förbättra de svenska eleverna kunskaper och resultat i matematik. Slutsatsen är att detta är en komplex fråga som inte har någon quick-fix!

Den viktiga grunden

På lågstadiet bygger man grunden i matematikämnet. Utan en bra grund är det svårt att nå goda resultat senare och grundläggande brister är svårt att kompensera för högre upp i åldrarna. Således vore det inte dumt om de ”bästa” matematiklärarna undervisade de yngsta eleverna för att skapa en bra grund. Så ser verkligheten dock inte (alltid) ut eftersom det ofta anses vara mer statusfyllt att jobba med äldre elever. På lågstadiet har eleverna oftast en lärare i (nästan) alla ämnen, så en hel del elever i Sverige har en lärare i matematik som är utbildad i Svenska/SO; men som undervisar eleverna i matematik trots att man inte besitter den kompetensen – det är inte lärarnas fel, utan ett systemfel, men det ger ofta de eleverna en instabil grund att bygga vidare på när de några år senare får en behörig lärare i matematik (om de får det – vissa elever kan gå genom grundskolan utan att ha haft en behörig matematiklärare).

Lärarnas formella kompetens (behörighet)

I grundskolan var det år 2013 bara 49% av lärarna i matematik på högstadiet som var behöriga formellt sett. 2019 är siffran 76,7% (då ingår de som fått lärarlegitimation för att de jobbat länge som lärare). Det är bara i svenska som behörigheten på högstadiet är högre, men det är fortfarande så att i stort sett var fjärde lärare i matematik på högstadiet är obehörig. Som jämförelse är lärarbehörigheten i Finland (i genomsnitt i alla ämnen) 95% bland de finsktalande lärarna. En av 20 som inte är behörig i Finland alltså jämfört med en av fyra i Sverige.

Nyanställningar

Ungefär 35 % av de ca 10 000 nyanställningar som gjorts det senaste året är behöriga. Det är inte bara en fråga om huruvida det finns behöriga lärare, utan även om att det är billigare att anställa outbildade lärare, så det har även blivit ett verktyg för kommunerna för att få en budget i balans.

Specialister eller generell lärarkompetens

Jag undervisade själv i matematik, fysik, kemi, biologi, teknik samt idrott & hälsa på högstadiet under 10 år. Det är självklart att jag inte hade någon möjlighet att vara expert på djupet när det gäller hur man undervisar alla olika matematikmoment på bästa möjliga sätt. Den tiden fanns inte i varje ämne. Många lärare i matematik undervisar i fler ämnen, varav Ma/NO är en vanlig kombination.

Undervisningstid

Undervisningstid för lärarna har långsamt ökat i Sverige efter att USK:en togs bort. Högkvalitativ undervisning tar tid att planera och ju fler lektioner en lärare har per vecka, desto mindre tid finns det till planering och utvärdering av lektionerna. I en del av de asiatiska länder som toppar internationella kunskapsmätningar har lärarna MYCKET mindre undervisningstid än vad svenska lärare har. De har istället gott om schemalagd tid att tillsammans utveckla de bästa lektionerna inom varje område.

Läromedel

Läromedlen i många skolämnen har blivit sämre under lång tid. I SO har Mikael Bruer gjort en analys som du kan läsa här. I matematik har jag ingen undersökning som verifierar det jag nu skriver, men många matematiklärare har genom åren förmedlat att läromedlen sakta men säkert sänkt nivån och över tid blir det en stor skillnad på utfallet. Låga krav/förväntningar ger sämre kunskaper och resultat.

Betygsinflation

Diskrepansen mellan Nationella prov och betyg i år 9: på 429 av de 1433 skolor som rapporterat in resultat för år 9 har minst 50% (!) av eleverna ett högre betyg i matematik än resultat på de nationella proven. Eftersom de nationella proven ligger sent på våren i år 9 är det extremt anmärkningsvärt! Om det finns ett hemligt recept på skolorna för att snabbt höja elevernas kunskaper i matematik (vilket det ser ut som eftersom de vid betygssättningen är värda ett högre betyg än vad de visat på de nationella proven) skulle skolorna förstås använda den strategin hela tiden – tänk vilka resultat Sverige skulle få då! Men så är det förstås inte. Det handlar i stor omfattning om glädjebetyg.

Elevernas olika förkunskaper

I en vanlig klass i år 7 eller 8 i en storstad kan det vara upp mot 30 elever i klassen. Dessa elever ligger kunskapsmässigt troligen på en nivå som motsvarar år 3 i grundskolan till år 1 på gymnasiet. En hyfsad utmaning för en lärare som knappt har tid att planera sina lektioner att göra något bra för alla 30 elever med det utgångsläget.

Matematiklyftet

När man utvärderade matematiklyftet utvärderade man först om lärarna var nöjda med fortbildningen. I steg två utvärderade man i vilken utsträckning matematiklyftet bidragit till en bestående undervisningskultur samt en bestående fortbildningskultur? Man har inte alls varit intresserad av hur matematiklyftet påverkat elevernas lärande/resultat i matematik. Inget resultatfokus alltså, vilket också syns i resultaten. Alla är glada och nöjda, men inte för att resultaten blivit bra, utan av andra orsaker. Att diskutera matematik med kollegorna var trevligt.

Skolval och skolpeng

Hela skolvalssystemet och en skolpeng som följer med individen har gjort att en fin yta är viktigare än att faktiskt ha en bra verksamhet. Det är troligen det som syns i glädjebetygen och diskrepansen mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen. Det syns även när det gäller lärarbehörigheten – obehöriga lärare är billigare än behöriga.

Teoretiska spetsutbildningar

I Sverige är det känsligt att prata om de som är duktiga i olika teoretiska ämnen. I praktisk-estetiska ämnen är det inte lika känsligt, så där finns spetsutbildningar, men i teoretiska ämnen har det anses fult och något som man inte ska prata om och än mindre göra spetsutbildningar för de eleverna. De senaste 10 åren har detta börjat svänga i och med ett ökat fokus på särbegåvade elever och hur skolorna kan möta de elevernas behov. Tävlingar som kan sporra duktiga elever är vi också försiktiga med.

I de asiatiska länder som toppar de internationella mätningarna är det tvärtom – där lyfter man fram de som är starka i teoretiska ämnen och tävlar gärna i skololympiader och liknande. Eleverna drillas stenhårt för att prestera så bra som möjligt i dessa tävlingar. I olympiaden i biologi för 10 år sedan drillades elever från Singapore som tävlade 40 timmar/vecka utöver tiden i skolan. Inte så konstigt att de la beslag på alla topplatserna i tävlingen.

Skolan axla samhällets ansvar

I Sverige förväntas skolan och lärarna ta ansvar för allt möjligt som samhället inte klarar av. Det innebär ett minskat fokus på kunskapsuppdraget och värdefull tid ägnas åt en massa andar saker (som kan vara viktiga eller mindre viktiga), vilket innebär att tid, kraft och energi läggs på annat än att förbättra resultaten i matematik.

Skolan som reglermedel för kommunens ekonomi

Under lång tid har skolorna haft effektiviseringskrav på sig. Någon procent ska sparas in varje läsår. Detta får effekter på kvaliteten. Det är svårt att effektivisera människor.

Föräldrar

Om föräldrar till svenska elever förmedlar till sina barn att matematik är svårt (och det gör en hel del föräldrar i Sverige) får läraren i matematik uppförsbacke. I de asiatiska länderna som toppar undersökningarna förmedlar föräldrarna istället att eleverna behöver jobba mer och hårdare för att lära sig. Det gör stor skillnad i utfallet för den enskilde individen.

Skolans status

Skolans status i samhället har sjunkit under lång tid i Sverige. Det är lätt att tro att läraren är den avgörande förklaringen för hur bra det går för eleverna, men sanningen är att det finns andra faktorer som väger ännu tyngre (med det sagt; en duktig lärare gör skillnad, men läraren har svårt att kompensera för annat som den inte kan påverka). Två exempel på faktorer som man tittat på i TIMSS 2019 som gör stor skillnad och som läraren inte kan påverka:

1. Elever som har föräldrar som i stor grad aktiverar barnen med språk och matematikaktiviteter när barnen är små (d v s innan de börjar skolan) når i genomsnitt (för alla länder) 60 poäng bättre resultat i matematik och 86 poäng bättre i science än de föräldrar som aldrig eller nästan aldrig gör det.

2. Elevernas hemförhållanden påverkar resultatet i år 8 (i genomsnitt för alla länder) med 113 poäng i matematik och 118 poäng i science. Hem med goda resurser är alltså en faktor som ger mer än 100 poäng mer än att komma från ett hem med bristfälliga resurser. I Sverige har det varit känt länge att elever med lågutbildade föräldrar får i storleksordningen 70 meritpoäng mindre i genomsnitt än elever med högutbildade föräldrar när eleven går ut år 9.

Elevernas inställning till skola och utbildning påverkas förstås av skolans status i samhället. Med hög status är det fler som lägger mer tid/kraft och energi på sina studier och med låg status på skolan är det fler som lägger mindre tid/kraft och energi på sina studier.

 

Det finns säkert fler aspekter att lyfta fram, men jag hoppas att alla förstår att det är ett komplext samspel mellan många faktorer och att det finns många faktorer som läraren inte kan påverka. Därför är det extra viktigt när man föreslår reformer att politikerna är kunniga och att de tänker till ett varv extra – kommer dessa reformer verkligen att ge önskad effekt eller är det ett önsketänkande?

Kommentera gärna nedan om du har fler intressanta perspektiv som jag missat i min text!

 

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *