Skolinspektionen

I serien svensk skola visar jag på brister som finns i dagens svenska skolsystem. Mitt fokus handlar inte om friskolor vs kommunala skolor, utan om styrningen av hela systemet där både friskolor och kommunala skolor ingår. Styrningen av skolsystemet är de spelregler som politiker bestämt att skolorna i Sverige ska ha. Det innebär i sin tur att politikerna kan ändra på reglerna för att skolorna ska bli bättre för både eleverna som går i skolorna och för personalen som jobbar i skolorna. Det gäller dock för politikerna att göra relevanta ändringar om man vill komma till rätta med befintliga problem och att skolorna ska bli bättre i framtiden. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) Del 3 (Lärare – öppnas i en ny flik) I del fyra tänkte jag titta ett par av de förslag… Läs hela inlägget

Larare

Grundskolestatistik kommunala skolor

I del tre i min serie om svensk skola är det fokus på lärarna och vad skolsystemet som skapats i Sverige har för bieffekter för lärarna, t ex i form av läraryrkets status och hur det ser ut med lärarbehörigheten i olika skolämnen. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) I skolans styrdokument är det tydligt att lärare som anställs ska vara behöriga. Skolverket formulerar det på följande sätt: ”Huvudregeln är att alla som undervisar i skolan ska vara legitimerade och behöriga i det ämne de undervisar i. Det betyder att det i första hand ska vara en legitimerad lärare som undervisar. ” Om det inte finns behöriga lärare att få tag i ska man anställa en person som är obehörig ett år i taget, d v s dessa personer ska inte få en fast anställning. Det finns… Läs hela inlägget

Etableringsfrihet

I Sverige råder det etableringsfrihet när det gäller att starta en grundskola. Del två i den här serien granskar varför just etableringsfriheten är ett av de stora problemen med det svenska grundskolesystemet.  Etableringsfrihet innebär att vem som helst får ansöka om att starta en friskola (ansökan granskas innan den godkänns, så i praktiken är det inte säkert att man får starta en skola bara för att man lämnat in en ansökan). Det är skolinspektionen som gör granskningen och som delar ut tillståndet att få starta en skola. Senast 31 januari lämnas ansökan in (gäller både om man vill starta en ny skola och om man vill utöka en befintlig skolverksamhet (t ex med nya stadier)). Om man får grönt ljus av Skolinspektionen kan den nya skolan starta sin verksamhet till höstterminen året efter, d v s ansökningsprocessen tar ett och ett halvt år. Det här tidsperspektivet är viktigt och jag… Läs hela inlägget

Valfrihet

I en serie blogginlägg kommer jag att dyka ner i några olika områden som rör svensk skola, men som kanske inte alltid får så mycket uppmärksamhet, åtminstone inte på djupet. Journalister ställer sällan fördjupande frågor till politiker eller om de gör det så får de sällan några svar på sina frågor. Detta innebär att politiker kommer lindrigt undan oberoende av vad de säger om skolan och att många svenskar inte får så bra koll på svensk grundskola och hur det faktiskt fungerar.  Del 1 kommer att handla om begreppet valfrihet, ett begrepp som ofta används i debatten om svensk skola, men som inte alls är lika vanligt i andra länder när man debatterar grundskola. För några år sedan skrev jag ett inlägg om skolval och varför det är inbyggt i skolvalet att det inte fungerar om alla gör aktiva val (länk) och den här gången tänkte jag göra en djupdykning… Läs hela inlägget

Valfrihet och skoluniform

Är valfrihet viktigt eller inte? Nu har det blossat upp en debatt (igen) om huruvida en skola får ha kläduniform för eleverna eller inte och framförallt vad som händer om en elev bryter mot klädreglerna. En del förespråkare menar att det råder valfrihet och gillar man inte läget kan man välja en annan skola som inte har skoluniform. Det handlar om grundskola och eftersom grundskolan är obligatorisk i Sverige (skolplikt) är det en principiellt viktig fråga; eleverna måste ju gå i grundskolan (i motsats till t ex i Finland där man har läroplikt, d v s föräldrar får hemskola sina barn istället för att de ska gå i grundskolan), d v s det råder ett tvång och därför blir frågan om vad som är okej eller inte under skoltid ännu viktigare.  I media har frågan handlat om allt möjligt (t ex moraliska aspekter, om tjejers klädsel kontra killars klädsel etc)… Läs hela inlägget

Trygghet och Studiero

I partiledardebatten i Agenda i går kväll pratade man om skolan. Nedan har jag har valt ut vad förespråkarna av dagens svenska skolsystem sa om ordning, studiero och trygghet:  Jimmy Åkesson pratade om ”Ordning & reda och trygghet” och att det är viktigt i skolan. Ulf Kristersson: Det stora problemet är bristande kunskap och bristande ordning och reda. Ebba Busch Thor pratade om sin son som går i en kommunal skola och där 60% av eleverna tycker att de blir störda så de inte kan lära sig. Nyamko Sabuni: Pratade om stök och otrygghet i de sämsta skolorna (i debatten pratades det om de 28 sämsta skolorna i Sverige där de flesta på den listan är kommunala skolor) och att friskolor lyckas bättre.  Annie Lööf – pratade bl a om att skapa lugn och ordning  Det är tydligt att när man lyssnade på debatten att partiledarna som förespråkar det nuvarande svensk… Läs hela inlägget

Svensk skola 2021

Svensk skola 2021 – Skolornas utmaningar och vad gör politikerna?  Den svenska skolan har blivit så olik från skola till skola att det knappt finns några politiska beslut (bortsett från revidering av läroplanen) som är relevanta för alla skolor längre. Det som fungerar bra på en skola kan fungera dåligt på en annan skola och vad som därmed behöver göras på olika skolor är därmed helt olika insatser. Skolsystemet är dessutom som en oljetanker – svänger man först lite åt ett håll och sedan lite åt ett annat håll fortsätter oljetankern (och det svenska skolsystemet) rakt fram, d v s i samma riktning som tidigare. Dagens politiker har alltså en större utmaning än någonsin när det gäller att bedriva en bra skolpolitik, vilket innebär att de behöver vara än mer insatta i och pålästa på skolfrågor än politiker någonsin tidigare behövt vara i Sverige. Nedan reflekterar jag över utmaningar som… Läs hela inlägget

TIMSS2019

Varje gång en internationell mätning (PISA; TIMSS etc) publicerar sina resultat blir det diskussioner om skolan och lärarna samt hur bra de lyckas med sitt uppdrag. I går publicerades resultaten för TIMSS 2019. Sveriges resultat visar att eleverna ligger kvar på samma nivå som 2015. Med tanke på att Skolverket genomförde den enorma satsningen Matematiklyftet som drog igång med försöksverksamhet 2012 och i stor omfattning 2013 (81% av alla matematiklärare i Sverige skulle delta i lyftet när det var fullt utbyggt) hoppades nog många att Sverige skulle prestera bättre år 2019 än de svenska eleverna faktiskt gör.  Jag skrev om mina farhågor att detta inte skulle infrias 2016. Nu kan vi konstatera att än så länge har det inte skett något underverk med de svenska elevernas matematikkunskaper tack vara matematiklyftet. Nedan listar jag ett antal aspekter som man behöver reflektera över om man vill förbättra de svenska eleverna kunskaper och… Läs hela inlägget

Digitala presentationer del 2

När lärare undervisar eleverna via digitala verktyg istället för på plats i skolan ska man inte undervisa på exakt samma sätt som man gör i klassrummet. En av de stora orsakerna är att elevernas uppmärksamhet inte har samma uthållighet när man sitter och tittar på en datorskärm. I det här inlägget tänkte jag ge tips på sätt att göra lärares digitala presentationer intressantare för eleverna. Håller du presentationer i digital form behöver de vara kortare än om du håller dem i klassrummet, p g a att eleverna inte kommer att hålla fokus och uppmärksamhet lika länge framför datorskärmen. Korta därför ner längden på dina presentationer och fokusera på det viktigaste. Att som elev sitta och titta på en Powerpoint/Keynote och samtidigt lyssna på sin lärare orkar man inte med särskilt länge innan man som elev zoomar ut. Ett sätt att försöka lösa det här problemet är att tänka mer som… Läs hela inlägget

Digitala presentationer del 1

Har du hört berättelsen om läraren i Sverige som undervisade sina elever i ett klassrum som var helt mörklagt samtidigt som eleverna hade silvertejp för sina munnar? Det har du nog inte, för det har aldrig hänt och det är helt otänkbart att det någonsin skulle hända på en skola i Sverige. Men… …när lärare bedriver sin undervisning via digital verktyg och eleverna pluggar på distans är det oftare norm än undantag att det ser ut på det sättet. Eleverna har ofta kamerorna avstängda (ibland av en god anledning eftersom de kan sitta hemma i en trång lägenhet med andra familjemedlemmar hemma) och eleverna är mutade och de får slå på sina mikrofoner när de ska prata. Jag har därför svårt att förstå att en del tycker att den digitala undervisningen (i den här formen) är en god ersättning för traditionell undervisning i klassrummet. Att lärare inte har fått lära… Läs hela inlägget