Etikett: kvalitet

No comments

PISA bortom rubrikerna del 4

  By

I del 1, 2 och 3 har jag titta på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört Sveriges resultat med andra länders och  konstaterat att Sverige lyckas väldigt dåligt med elever som inte har minst en förälder som är född i Sverige, men att allt i det svenska skolsystemet inte är dåligt (vilket man lätt tror när man ser medias bild av skolsverige). Nedan kommer jag att fortsätta titta på ett antal olika faktorer och om de har någon betydelse om Sverige vill förbättra sitt skolsystem eller om de inte har det. 2. Pengar som satsas på skolsystemet på nationell nivå I samband med PISA-undersökningen samlar man in data om hur mycket länder satsar på sina skolsystem för att se om det finns någon tydlig korrelation mellan satsade pengar och elevernas kunskapsresultat. I bilden ovan är Sverige markerat med en röd pil. X-axeln är genomsnittskostnaden för en elevs hela skolgång i… Läs hela inlägget

No comments

PISA bortom rubrikerna del 3

  By

I del 1 och 2 har jag tittat på mediarubriker samt jämfört Sveriges PISA-resultat med andra länders resultat. Del 3, 4 och 5 kommer att gå lite djupare in på ett antal olika delområden. Den första ledtråden är att svensk skola levererar bra resultat för vissa elever och dåligt för andra elever! Ska vi förbättra det svenska skolsystemet är det här en av de viktigaste ledtrådarna över vad som behöver förändras respektive inte har samma behov av förändringar! 1.  Elever med minst en förälder som är född i Sverige Kvartal har en bra text som belyser att delar av det svenska skolsystemet fungerar bra och delar fungerar dåligt. Där har Gabriel Heller Sahlgren tittat på hur elever med minst en förälder som är född i Sverige presterar i PISA 2022 och då visar det sig att den gruppen elever klarar sig bra i det svenska skolsystemet, medan elever som inte… Läs hela inlägget

2 Comments

PISA bortom rubrikerna del 1

  By

I media kunde man nyligen läsa rubriker som tex Pisaresultatet rasade – då fick svenska elever högre betyg Svensk elever rasar i Pisamätningen Stort ras i nya Pisaundersökningen – lägsta nivån i matte på 10 år och i en av texterna ovan kan man läsa: Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson kallar resultatet för en ”kunskapskollaps”. Innan jag kommer in på mina tankar om Pisa 2022 vill jag påminna om att Svensk skola inte varit ”bäst” och blivit ”sämst”, vilket man lätt kan tro i skoldebatterna. McKinsey & co gjorde för länge sedan en sammanställning där resultaten i olika internationella undersökningar gjordes om till en universell skala så att resultaten kunde jämföras med varandra. Från år 1985 till år 2009 låg Sverige hela tiden i intervallet ”Good”, vilket är steg tre på en femgradig skala. Med tanke på att värdet för 2007 (489) låg i ”Good”, så misstänker jag att även… Läs hela inlägget

No comments

Skolinspektionen

  By

I serien svensk skola visar jag på brister som finns i dagens svenska skolsystem. Mitt fokus handlar inte om friskolor vs kommunala skolor, utan om styrningen av hela systemet där både friskolor och kommunala skolor ingår. Styrningen av skolsystemet är de spelregler som politiker bestämt att skolorna i Sverige ska ha. Det innebär i sin tur att politikerna kan ändra på reglerna för att skolorna ska bli bättre för både eleverna som går i skolorna och för personalen som jobbar i skolorna. Det gäller dock för politikerna att göra relevanta ändringar om man vill komma till rätta med befintliga problem och att skolorna ska bli bättre i framtiden. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) Del 3 (Lärare – öppnas i en ny flik) I del fyra tänkte jag titta ett par av de förslag… Läs hela inlägget

No comments

Larare

  By
Grundskolestatistik kommunala skolor

I del tre i min serie om svensk skola är det fokus på lärarna och vad skolsystemet som skapats i Sverige har för bieffekter för lärarna, t ex i form av läraryrkets status och hur det ser ut med lärarbehörigheten i olika skolämnen. Tidigare delar i serien: Del 1 (Valfrihet – öppnas i en ny flik) Del 2 (Etableringsfrihet – öppnas i en ny flik) I skolans styrdokument är det tydligt att lärare som anställs ska vara behöriga. Skolverket formulerar det på följande sätt: ”Huvudregeln är att alla som undervisar i skolan ska vara legitimerade och behöriga i det ämne de undervisar i. Det betyder att det i första hand ska vara en legitimerad lärare som undervisar. ” Om det inte finns behöriga lärare att få tag i ska man anställa en person som är obehörig ett år i taget, d v s dessa personer ska inte få en fast anställning. Det finns… Läs hela inlägget

No comments

Trygghet och Studiero

  By

I partiledardebatten i Agenda i går kväll pratade man om skolan. Nedan har jag har valt ut vad förespråkarna av dagens svenska skolsystem sa om ordning, studiero och trygghet:  Jimmy Åkesson pratade om ”Ordning & reda och trygghet” och att det är viktigt i skolan. Ulf Kristersson: Det stora problemet är bristande kunskap och bristande ordning och reda. Ebba Busch Thor pratade om sin son som går i en kommunal skola och där 60% av eleverna tycker att de blir störda så de inte kan lära sig. Nyamko Sabuni: Pratade om stök och otrygghet i de sämsta skolorna (i debatten pratades det om de 28 sämsta skolorna i Sverige där de flesta på den listan är kommunala skolor) och att friskolor lyckas bättre.  Annie Lööf – pratade bl a om att skapa lugn och ordning  Det är tydligt att när man lyssnade på debatten att partiledarna som förespråkar det nuvarande svensk… Läs hela inlägget

No comments

Svensk skola 2021

  By

Svensk skola 2021 – Skolornas utmaningar och vad gör politikerna?  Den svenska skolan har blivit så olik från skola till skola att det knappt finns några politiska beslut (bortsett från revidering av läroplanen) som är relevanta för alla skolor längre. Det som fungerar bra på en skola kan fungera dåligt på en annan skola och vad som därmed behöver göras på olika skolor är därmed helt olika insatser. Skolsystemet är dessutom som en oljetanker – svänger man först lite åt ett håll och sedan lite åt ett annat håll fortsätter oljetankern (och det svenska skolsystemet) rakt fram, d v s i samma riktning som tidigare. Dagens politiker har alltså en större utmaning än någonsin när det gäller att bedriva en bra skolpolitik, vilket innebär att de behöver vara än mer insatta i och pålästa på skolfrågor än politiker någonsin tidigare behövt vara i Sverige. Nedan reflekterar jag över utmaningar som… Läs hela inlägget

No comments

Digitala presentationer del 2

  By

När lärare undervisar eleverna via digitala verktyg istället för på plats i skolan ska man inte undervisa på exakt samma sätt som man gör i klassrummet. En av de stora orsakerna är att elevernas uppmärksamhet inte har samma uthållighet när man sitter och tittar på en datorskärm. I det här inlägget tänkte jag ge tips på sätt att göra lärares digitala presentationer intressantare för eleverna. Håller du presentationer i digital form behöver de vara kortare än om du håller dem i klassrummet, p g a att eleverna inte kommer att hålla fokus och uppmärksamhet lika länge framför datorskärmen. Korta därför ner längden på dina presentationer och fokusera på det viktigaste. Att som elev sitta och titta på en Powerpoint/Keynote och samtidigt lyssna på sin lärare orkar man inte med särskilt länge innan man som elev zoomar ut. Ett sätt att försöka lösa det här problemet är att tänka mer som… Läs hela inlägget

No comments

Lararbehörighet

  By

Jag har skrivit två blogginlägg om lärarbehörigheten i Sverige tidigare. Det första skrev jag 2013 och det andra 2016. Här kommer en uppföljning som tittar på vad som har hänt sedan 2013, d v s för 7 år sedan. Har Sverige lyckats lösa problemet med att majoriteten av lärarna inte var behöriga, varken på högstadiet eller gymnasiet? 2013 var det ju i bara ett ämne (!) på högstadiet och ett ämne (!) på gymnasiet som mer än 50% av lärarna var formellt behöriga. Skolverket rapporterar nu att lärarbehörigheten i gymnasiet ökat från 80,6% till 81,4 % och att lärarbehörigheten minskat i grundskolan från 71,4% till 70,5% (se  bilden nedan).  Tittar jag på statistiken för läsåret 19/20 ser jag direkt att statistiken inte är så positiv som den utmålas som. Läsåret 06/07 hade 77 % (av lärarna i samtliga skolformer) en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 19/20 har den siffran sjunkit till 64,7% (se… Läs hela inlägget

No comments

Årets skolkommun

  By

Sedan år 2002 har Lärarförbundet släppt sin rankinglista över årets bästa skolkommun, där man rankar kommunerna från plats 1-290 utifrån att antal kriterier. Det övergripande målet för rankingen har varit att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Hur tycker du det har gått med det målet? Har likvärdigheten ökat sedan år 2002? Har kvaliteten blivit bättre sedan år 2002? Jag vet vad jag svarar på bägge frågorna: likvärdigheten har blivit mycket sämre och kvaliteten har sjunkit när det gäller elevernas kunskapsresultat (men betygen har däremot gått åt andra hållet, d v s stigit trots försämrade kunskaper). Nu har man släppt rankingen för år 2019. Man har tagit bort några kriterier man använt tidigare, vilket har gjort att en del kommuner rankas annorlunda nu jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är att Vellinge som toppat rankinglistan hela 6 gånger nu återfinns på plats 33. Här har skolsverige gått omkring och… Läs hela inlägget