Boktips 2017

Jag har tidigare skrivit ett par inlägg om boktips. Du hittar dem här: (Boktips 2014) och (Boktips 2015). Nu är det dags för ett nytt inlägg om boktips då det den senaste tiden har kommit ut många böcker som är läsvärda och som handlar om områden som är väldigt aktuella just nu. Precis som tidigare handlar det om böcker som jag antingen har läst eller som jag är intresserad av att läsa. Att anpassa undervisningen – till individ och grupp i klassrummet, Sofia Boo, Karin Forslund FrykedaL & Anja Thorsten Boken är en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Boken innehåller metoder, strategier och dilemman och konkreta exempel från den svenska skolan. Ett systematiskt förebyggande arbete är nyckeln till att lyckas i rollen som lärare.   Att leda lärares lärande – formativ bedömning för skolledare, Dylan Wiliam Boken ger konkreta råd för hur man kan stötta… Läs hela inlägget

PISA 2015

Nu har det gått några dagar sedan resultaten på PISA 2015 släpptes. Kul att den svenska nedgången brutits och att de svenska eleverna presterade bättre 2015 jämfört med 2012! Jag har sedan dess med spänning följt media för att ta del av olika förklaringar som dykt upp. På samma sätt som man tidigare gissade vad de försämrade resultaten berodde på gissar man nu vad förbättringarna beror på. Det är väldigt mycket gissning/personliga åsikter och väldigt lite djupgående analyser. Jan Björklund menar att det är den borgerliga skolpolitiken som är förklaringen, men ger även cred till lärare och elever. Enligt honom är dock inte en ökad motivation hos eleverna för PISA en förklaring. Liberala ungdomsförbundet instämmer i att det är Björklunds reformer som är förklaringen.    Gustaf Fridolin menar att lärare och skolledare ska ta åt sig äran och att politiker inte ska ta åt sig äran. Det är hårt arbete… Läs hela inlägget

Skolverkets nya styrning

Jag såg pressmeddelandet om att Skolverket får nya direktiv när det gäller styrningen. Mindre detaljstyrning är det som gäller framöver. I pressmeddelandet kan man bl a läsa följande: ”Statens skolverk ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.” Om jag tittar på de fyra delarna i den formuleringen var för sig: 1. Likvärdigheten Likvärdigheten i den svenska skolan är som bortblåst. Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på likvärdigheten) 2. God kvalitet Den goda kvaliteten finns på en del skolor, men alltför många skolor har inte en god kvalitet som genomsyrar verksamheten. Bl a är det alldeles för många elever som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra när de går ut grundskolan.  Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på kvaliteten) 3…. Läs hela inlägget

Formativ feedback

Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är  Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. I filmen visar han en bild som är väldigt talande för den… Läs hela inlägget

Matematiklyftet

Skolverket fick i mars 2012 i uppdrag av regeringen att genomföra det så kallade Matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare vars syfte är att öka måluppfyllelsen i matematik hos eleverna.  Under hösten 2012 och våren 2013 testades satsningen i en utprövningsomgång där 33 grundskolor deltog.  Matematiklyftets huvudomgång startade sedan i augusti 2013. Då gavs cirka 290 huvudmän med totalt 725 matematikhandledare och knappt 14 000 matematiklärare möjlighet att delta i Matematiklyftet. Efter läsåret 2015/2016 kommer nästan 37 000 av Sveriges alla matematiklärare ha deltagit i Matematiklyftet. Det innebär att 81 procent av alla matematiklärare har deltagit i satsningen. Detta är därmed den största satsningen någonsin både när det gäller fortbildning inom matematik samt när det gäller fortbildning kring kollegialt lärande i Sverige. Nu har alltså en del varit igång i 3 år (de som började när satsningen drog igång på allvar (de som deltog i testomgången började för 4 läsår sedan)), d v s en del… Läs hela inlägget

Bloggtips

Sidan howtobecomeatechnician.com har tagit fram en lista med top 150 teacher blogs of the year 2016. På deras topplista finns många bra bloggar som jag besöker regelbundet, t ex Emerging Ed Tech, Alice Keeler, teach thought, The cool cat teacher, m fl. Som enda svenska blogg har jag fått plats på listan (dessutom i två olika kategorier). Roligt att uppmärksammas (även om de har lite svårt med stavningen på svenska)! De skriver under rubriken Technology Although a Swedish site, JL Solutvekling empowers teachers to become “digital literate” through the provision of articles and lectures that thoroughly combine technology in teaching without sounding too contrive. What’s interesting about the blog is that it does not only focus on presenting instructional strategies, it also presented substantial discussion on assessment, the aspect in teaching that is as important as instruction. och under rubriken Teacher Training This is a Swedish site that helps teachers become digital literate through… Läs hela inlägget

Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

Miraklet

På bara 3 år har man lyckats med ett mirakel i svensk skola, eller? I december 2013 skrev jag ett blogginlägg som handlade om lärarbehörigheten och hur avprofessionaliseringen av läraryrket slagit hårt och att det därför inte är så konstigt att kunskaperna hos svenska elever blir sämre och därmed resultaten på PISA blir sämre. I endast ett ämne på högstadiet (engelska) och i endast ett ämne på gymnasiet (historia) hade över 50 % av lärarna läsåret 2011/2012 tillräcklig formell utbildning (både pedagogik och ämnesutbildning). I alla andra ämnen var det 50% eller fler (oftast mycket mer än 50%) av lärarna som inte hade rätt formell utbildning. Skrämmande statistik som tyvärr inte bara är statistik, utan en beskrivning av verkligheten på skolorna läsåret 2011/2012, något som självklart påverkade eleverna och deras inlärningsmöjligheter. Här är statistiken från 2011/2012 för högstadiet och gymnasiet. Det fanns ingen motsvarande för år 1-3 respektive år 4-6. … Läs hela inlägget

Förbud och fel perspektiv

Mina tankar och reflektioner över några av den senaste tidens frågor som berör skolan. Periscope – detta fasansfulla digitala verktyg som skapat en ohållbar situation för eleverna och lärarna i skolan, eller? Det har skrivits åtskilliga blogginlägg om Periscope av andra, så jag tänker inte skriva om själva verktyget, utan istället om hur många vuxna resonerar. När det blev känt att en del elever gör olika saker om de får ett visst antal likes i Periscope blev det moralpanik hos många vuxna och lösningen är (förstås) att förbjuda användningen av Periscope/mobiltelefoner i skolan. Vad tror de vuxna att ett förbud leder till tänker jag? Att beteendet som är grundproblemet upphör? Att beteendet flyttar, men till ett annat forum? Jag är säker på att grundproblemet INTE upphör genom ett förbud (vilket de vuxna som förespråkar ett förbud verkar tycka/tro), men att det hittar ett annat forum (nya digitala verktyg dyker upp… Läs hela inlägget