Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

Särredovisa betygsstatistik?

Jag läste i morse i mitt twitterflöde om en artikel i DN där man skriver att Stockholms stad ska börja redovisa betygsstatistik utan nyanlända elevers resultat. Som vanligt leder det till en massa tankar och här kommer mina tankar kring detta. Jag är övertygad om att de flesta håller med om att vi lever i en globaliserad värld i dag. Både möjligheten att resa till andra delar av världen och tillgången till Internet och bredband har ökat kraftigt jämfört med för 20 eller 30 år sedan. I Sverige bor det strax under 10 miljoner människor idag och i världen bor det snart 7,4 miljarder människor. Det innebär att Sveriges befolkning motsvarar ca 0,14% av världens befolkning. Enligt en källa (jag har inte kollat hur pålitlig statistiken är, men den verkar rimlig) så är svenska språket världens 91:a största språk. Enligt samma källa är följande språk de 10 största i världen (alla… Läs hela inlägget

BFL

En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett… Läs hela inlägget

Boktips 2015

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med boktips. Det fick bra respons, men några hade svårt för att jag uppmanade dem att läsa när de var lediga. För mig blir det lite konstigt då det är ungefär som att säga: du kan inte jobba som chaufför om du tänker köra bil på fritiden eller du kan inte jobba med datorer om du tänker hålla på med datorer på fritiden… Däremot är det självklart att det du gör på din fritid bestämmer du själv över och det är inget som arbetsgivaren ska styra över, men om du vill läsa böcker på din fritid så är det självklart att du får göra det, men det är också okej att du väljer att inte läsa böcker som har med skola/inlärning etc att göra på din fritid. Även den här gången tipsar jag om böcker som jag antingen läst och vet att är… Läs hela inlägget

Betygssättningen är ett symptom, inte grundproblemet

I morse hittade jag två länkar om betyg i mitt twitterflöde. Den ena artikeln är ny och den andra är gammal. I bägge är det Per Måhl som uttalar sig som sakkunnig på betygssättning och bedömning. Som vanligt har jag svårt att låta det passera obemärkt förbi, utan mina tankar började förstås vrida och vända på det jag läste.  http://www.skolvarlden.se/artiklar/nationella-prov-kan-inte-forbattra-betygen 20140821 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2020721-bra-om-fler-i-skolan-blev-battre-pa-bedomning-och-betygsattning 20130911 Ett utdrag från texten i GP: ”I Skolinspektionens granskning 2011 fick 25 procent av lärarna i historia och kemi kritik och som inspektör har jag intervjuat några av dessa lärares förtvivlade elever. Om de till exempel frågade vad de skulle kunna om franska revolutionen kunde läraren svara: ”Jag tänker inte tala om det, för då försöker ni lära er det. Gör så gott ni kan. Sen bestämmer jag hur jag vill rätta och vilka betyg ni får på provet.” Ovanstående beskriver något som är helt galet: Att eleverna… Läs hela inlägget

Skolforskning del 6

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget

Är ordet summativ det mest missförstådda begreppet i skolan?

Idag är det väldigt populärt att lyfta fram begreppet formativ i skolan som något väldigt ”fint”/bra och samtidigt förmedlas ofta bilden av att summativ är något ”fult”/dåligt. Begreppet summativ (i skolan) används i sammanhanget summativ bedömning och betyder då: ”En form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle”. Många jämställer summativ bedömning med betyg. Betygen är en summativ bedömning, men summativ bedömning är mycket mer än bara betyg.                                                  Illustration: Kajsa Gemvall När man jobbar målstyrt finns det några ”steg” som upprepas om och om igen (jag beskriver här ett målstyrt tankesätt i skolan). Steg 1 är en kartläggning av elevens nuläge. Kartläggningen är en summativ bedömning. Steg 2 är att bestämma lämpliga mål för eleven/eleverna utifrån läroplanen. Målen ska vara mätbara och… Läs hela inlägget

Några konkreta förslag på hur Skolverket kan förändra de nationella proven

De nationella proven ska leva upp till två huvudsyften: –       Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning –       ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå varav det första syftet kan delas upp i två olika delar (bedömning respektive betygssättning).   Nedan kommer mina förslag på hur man kan förändra upplägget för de nationella proven för att bättre leva upp till syftet.   1. Nationella provet som stöd för bedömning Uppgifterna på de nationella proven (som i många fall är genomtänkta och bra) ska hjälpa lärarna genom att de konkretiserar kursplanen och visar på E-, C- respektive A-kvalitet (år 6 och 9). De autentiska elevexempel och de utförliga bedömningsanvisningar som finns i anslutning till provet underlättar för lärarna. Här är skolverket och jag i stort sett överens, men jag anser att lärarna skulle få mycket större hjälp i… Läs hela inlägget