Tänk utanför ramen!

Som vanligt svämmas sociala medier över av länkar till artiklar om läxor så snart det skrivits en ny artikel om ämnet. I förrgår var det DN som skrev om ”Stor brist på kunskap om läxor” där man försöker reda ut vad forskningen om läxor egentligen säger. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det står ingenting om läxor i läroplanen (LGR-11). Att förbättra skolan i Sverige handlar om att med högsta möjliga kvalitet leva upp till det som står i läroplanen, inte om att leva upp till allt möjligt som inte står i läroplanen. Ju mer kraft och energi som läggs på annat, desto mindre kraft och energi finns kvar till det som är uppdraget. Jag skulle istället vilja använda rubriken ”Stor brist på kunskap om hjärnan” och fokusera på det istället för läxor. Man ser ofta begreppet ”att befästa sina kunskaper”, både i diskussioner om skolan… Läs hela inlägget

Perspektiv

När jag studerade till lärare genomförde jag min sista praktik i Tanzania. Tanzania var då ett av världens tio fattigaste länder och skolkulturen skiljde sig otroligt mycket från den vi var vana vid i Sverige. Vi bodde under de fyra veckor som vi praktiserade i lokaler som tillhörde en lärarutbildning i närheten av Kilimanjaro. Vi var självklart väldigt intresserade av att diskutera med de som gick lärarutbildningen i Tanzania för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan Sverige och Tanzania. En av många saker som skiljde var att när vi ville veta vad den enskilda individen tyckte om en viss fråga fick vi ofta svaret: ”Vänta lite, jag ska bara titta i mina anteckningar” (fritt översatt; vi kommunicerade på engelska). Det visade sig att det som man lärde ut på universitetet (som på den tiden hade väldigt få platser jämfört med universiteten i Sverige) antecknade studenterna ord för… Läs hela inlägget

Lönesystemet

Lönesystemet i många skolor fungerar inte som det borde Nuvarande lönemodell skapar inte det engagemang och utvecklar inte verksamheten i den positiva riktning vi skulle önska, vilket är ett hinder när vi försöker utveckla och förbättra skolan. De flesta jag pratar med som jobbar i skolan har aldrig sett löneprocessen ur perspektivet jag beskriver nedan och är inte medvetna om alla de konsekvenser som det leder till. Därför ska jag försöka beskriva ett antal förbättringsområden och konkreta förslag på lösningar som alla hör ihop med löneprocessen i skolan. View image | gettyimages.com Förbättringsområde 1 Fackförbunden måste redan innan löneperioden börjar (vilket är i april) bestämma om man vill ha central förhandling eller dialogmodell. Detta ska vara känt innan löneperioden börjar! I nuläget bestäms detta ofta någon månad innan löneperioden är slut och ibland senare än så. Förra veckan hörde jag om en verksamhet där man ännu inte bestämt om man… Läs hela inlägget

Klassrumsstrategier

Det finns exempel på klassrumsstrategier som andra gjort tidigare, men jag tycker att det behövs en motsvarande med lite mer färg. Därför har jag gjort två olika layouter varav den ena i några olika färgkombinationer. Om du gillar dem får du använda dem fritt och sprida dem till kollegor. Längst ner finns samma bild på andra språk (norsk, english & suomeksi). Klicka på bilden för att öppna den i full storlek. . . . . Norsk Klikk på bildet for å åpne bildet i full størrelse . . English . . Suomeksi . . Lycka till!   Läs hela inlägget

Är det bra för eleverna?

När det skrivs något om skolan bildas genast ett ”skyttegravskrig” i kommentarsfältet på sociala medier. Dagens exempel är artikeln i DI. Bägge sidor på facebook är övertygade om att deras sätt att se på saken är rätt och att den andra sidan har helt fel i sitt sätt att se på saken. Jag tänker genast ”fram med popcorn och bänka dig: nu börjar det…” ;o) Skämt åsido, jag tänker att det är intressant att olika perspektiv beskrivs i textform, ty när jag läser en text om skolan påbörjas en tankeprocess som inte skulle skett om jag inte läst texten. Däremot tror jag att det är dödfött att försöka övertyga någon annan att denne har fel i kommentarsfältet; hur ofta har du ändrat åsikt för att någon annan beskrivit en annan syn på saken i en specifik fråga i ett kommentarsfält? Jag skulle tro att det i stort sett aldrig sker,… Läs hela inlägget

Att förändra matematikundervisningen

Just nu håller man på förändrar matematikundervisningen på en grundskola i Sverige som jag har insyn i. Bakgrunden är att många elever inte får med sig tillräckliga kunskaper i matematik och det syns på resultaten de nationella proven i år 9. På de nationella proven är det många elever som inte når samma resultat som det betyg de har i matematik (på riksnivå är det drygt 30% av eleverna i år 9 i Sverige som har ett högre betyg i matematik än det betyg de får på de nationella proven; målet är inte att resultaten ska vara identiska, men 30% är väldigt många elever). Målet är förstås att eleverna ska ha med sig de kunskaper de behöver när de går ut år 9 (vilket borde visa sig i deras resultat på de nationella proven) för att de ska klara gymnasiematematiken.   Utdrag ur Skolverkets ”Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg… Läs hela inlägget

Skoldebatten och några saker vi kan göra bättre

Jag har de senaste åren med stort intresse följt skoldebatten i Sverige. Många gånger har jag blivit arg över förslag som lagts fram, men ofta har jag blivit glad över de kloka åsikter som finns och som dessa kloka personer delar med sig av. Det finns några saker som jag ofta ser i skoldebatten som jag tycker att vi kan bli mycket bättre på. 1. Vi i skolvärlden är dåliga på att definiera vad ord och begrepp betyder. Istället använder vi dem slentrianmässigt och tror att alla förstår vad vi menar.  Du kan testa dig själv genom att förklara (vad är din definition av) följande tre ord/begrepp: betyg entreprenöriellt lärande biträdande rektor Ett exempel på den otydlighet som finns synliggjordes när frågan ”Vad skiljer BFL från formativ bedömning?” ställdes i en facebookgrupp nyligen. Det är en utmärkt fråga och jag tycker att det är klockrent att man frågar när man… Läs hela inlägget

Behov av systematisk fortbildning

Jag har sedan sommaren 2013 varit aktiv i sociala medier (främst twitter, facebookgrupper och genom att blogga) i frågor som rör skolan, skolutveckling, IKT och målstyrning. Det finns ett antal personer som är väldigt kunniga som gärna delar med sig av sina kloka tankar, vilket gör detta till fantastiska forum för att hämta inspiration samt ta del av goda tips och idéer eller för att dela med sig av tips och idéer till andra. Trots detta har jag haft en känsla som gnagt inom mig att i samma takt som antalet personer ökat i dessa forum är det fler och fler som anammar ett koncept, men där resultatet inte blir så bra som önskat när det genomförs i den egna undervisningen. Jag gillar att hitta modeller som man kan använda som hjälp och därför har jag tagit fram en sådan modell som beskriver det jag upplever. Bilden ovan beskriver 4… Läs hela inlägget

Time to level up the use of ICT in your classroom?

Most schools and teachers make the same journey when the move from an analogue classroom to a more digital one. ITL Teacher Survey from 2011 contains a chart (page 20) showing this journey in one picture: http://www.itlresearch.com/research-a-reports/10-reports/40-2011-itl-research-findings-and-implications   Most teachers that are new to using computers in the classroom starts by using Internet as a source of information, using the computer to share content (from teacher to student, the other way around or both ways) and as a substitute for pen and paper, just as is shown in the chart above. There is nothing wrong with using computers this way, but this is not what computers excel at. Todays computers are really, really good at calculating huge amounts of data almost instantly as well as creating simulations, animations and multimedia. The next level for using computers in the classroom should be to start using tools for these ”higher level use… Läs hela inlägget

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. För att störa eleverna så lite som möjligt (och därmed få uppleva hur eleverna verkligen har det) satte jag mig längst bak i klassrummet under alla lektioner. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra… Läs hela inlägget