Lararbehörighet

Jag har skrivit två blogginlägg om lärarbehörigheten i Sverige tidigare. Det första skrev jag 2013 och det andra 2016.

Här kommer en uppföljning som tittar på vad som har hänt sedan 2013, d v s för 7 år sedan. Har Sverige lyckats lösa problemet med att majoriteten av lärarna inte var behöriga, varken på högstadiet eller gymnasiet? 2013 var det ju i bara ett ämne (!) på högstadiet och ett ämne (!) på gymnasiet som mer än 50% av lärarna var formellt behöriga.

Skolverket rapporterar nu att lärarbehörigheten i gymnasiet ökat från 80,6% till 81,4 % och att lärarbehörigheten minskat i grundskolan från 71,4% till 70,5% (se  bilden nedan). 

Tittar jag på statistiken för läsåret 19/20 ser jag direkt att statistiken inte är så positiv som den utmålas som. Läsåret 06/07 hade 77 % (av lärarna i samtliga skolformer) en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 19/20 har den siffran sjunkit till 64,7% (se kolumnen i rött i tabellen nedan). Orsaken är förstås att det jobbar många fler lärare i skolan nu jämfört med för då (drygt 230 000 läsåret 19/20 mot knappt 178 000 läsåret 06/07). Eftersom få lärare utexamineras varje år är det svårt att fylla på med behöriga lärare.

Går jag in och tittar på lärarbehörighet per ämne i Grundskolan ser det ut på följande sätt, se röd kolumn för antalet lärare i % som är behöriga att undervisa i det ämnet.

I bild, hem- och konsumentkunskap, musik, svenska som andraspråk och teknik är det fortfarande färre än 50% av lärarna som är formellt behöriga. I engelska, geografi, idrott & hälsa, moderna språk spanska och slöjd är det färre än 60% som är formellt behöriga. Det är bara i två ämnen som det är över 70% som är formellt behöriga och det är matematik med 76,7% och svenska med 78,8%. I dessa siffror (jämfört med 22013 när jag skrev mitt första bloggginlägg är nu de som fått en lärarbehörighet för att man jobbat länge som obehörig lärare inkluderade). Det intressanta för eleverna (och föräldrarna) är ju inte om en lärare har en lärarutbildning, utan om den kan utbilda i det ämne/de ämnen som läraren undervisar i. En lärare som är behörig i svenska behöver inte vara en duktig matematiklärare och en behörig matematiklärare behöver inte vara duktig på att undervisa i svenska.

Tittar jag på motsvarande statistik för gymnasiet ser det bättre ut (bortsett från i svenska som andraspråk och teknik). Ett par tänkbara förklaringar kan vara att det är betydligt färre lärare som jobbar på gymnasiet jämfört med i grundskolan (och därmed färre som behöver rekryteras) och/eller att det anses vara högre status att jobba på gymnasiet jämfört med i grundskolan och att man därför har lättare att rekrytera behöriga lärare. Självklart kan det finnas andra förklaringar också.

Totalt sett så ser det ganska bra ut på gymnasiet, men inte så bra ut för grundskolans del nu när det gått 7 år sedan jag skrev det första blogginlägget om lärarbehörighet. Det finns alltså mycket kvar att göra inom området. Det ska bli intressant att se vilken effekt Coronaviruset får när det gäller status mm för läraryrket. Blir det en statushöjning eller går vi tillbaka till det gamla läget när Coronavirusets effekter dämpat sig?

Källor:

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-03-12-lararbehorigheten-minskar-i-grundskolan-men-okar-i-gymnasiet

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Personal&lasar=2019/20&run=1

https://www.jlsu.se/pisa-resultaten/

https://www.jlsu.se/miraklet/

 

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *