Målstyrning i skolan – Hur gör man del 2

Photo 2013-08-15 17 11 46

En bild säger mer än 1000 ord. Bilden ovan beskriver skolan från många olika perspektiv för mig. (illustration Kajsa Gemvall)

1. Det är en illustration över hela grundskolan. Eleven börjar i förskolan eller år 1 och långt därborta i horisonten går eleven i ”mål”, d v s går ut år 9.

2. Det är en illustration över varje stadie (år 1-3, 4-6 respektive 7-9). Varje stadie avslutas med mål som eleven ska uppnå och det finns både delmål och hinder på vägen.

3. Det är en illustration över ett läsår eller en termin. Ett läsår/en termin är en lång tid för en elev och därför är det bra med tydliga mål och delmål samt att man ser till att eleverna är på rätt väg mot dessa.

4. Det är en illustration över ett delområde i ett (eller flera om man ämnesintegrerar) ämne.

5. Det kan även vara en illustration över en enskild lektion. Alla lektioner har inte så tydliga delmål och mål, men en del har det.

Utöver ovanstående sätt att tolka illustrationen så är det en modell som kan belysa vad som fungerar i skolan/undervisningen och vad som inte fungerar. Kan eleverna svara på frågor som:

– Var befinner du dig?

– Vart är du på väg?

– Vad är nästa steg för att komma närmare målet?

Kan eleverna svara på dessa frågor så har man en bra grund för inlärning och kan eleverna inte svara på dessa frågor så har man ett förbättringsområde!

Använd bilden för att förklara för eleverna hur målstyrning fungerar. Om de har en sådan bild att hänga upp tankesättet på så tror jag att det är mycket lättare för dem att bli delaktiga i sitt eget lärande och sin egen utveckling (mot nästa delmål!…)

Med hjälp av bilden och frågorna synliggör man lärandet som sker och man garanterar att man inte är fast i ett ”faktatänk” (d v s att skolan huvudsakligen handlar om att eleverna ska lära sig fakta utantill). Om man har en faktasyn blir bilden istället en illustration över hur varje nytt ämnes(fakta)område blir en ny hinderbana full med hinder och fallgropar för eleverna!

Observera skillnaden mellan VAR? och VART?

Var = en plats där jag befinner mig just nu. I det här sammanhanget beskriver det den kunskapsnivå eleven befinner sig på.

Vart = Den riktning som eleven ska färdas mot. I det här sammanhanget handlar det om vad eleven behöver utveckla för att ta sig till målet.

Hur kommer olika skolbegrepp in i bilden?

  • Summativ bedömning: Vid målet och delmålen krävs en summativ bedömning för att se om man nått fram.
  • Formativ bedömning: En bedömning som är framåtsyftande, d v s vad är nästa steg för eleven för att komma närmare nästa delmål/mål utifrån där läraren bedömer att eleven befinner sig nu
  • Summativ feedback: Den feedback som eleven får om den nått mål/delmål. En summering av om eleven visat den kvalitet som målet kräver för att uppnås.
  • Formativ feedback: Den feedback som eleven får för att kunna veta vad är nästa steg för att komma närmare målet.
  • Kunskapskrav: De delmål och mål som eleven ska ta sig till.
  • Betyg: Delmålen/målen blir ett redskap för att höja kvaliteten och därmed nå högre betygssteg. Utan delmål och mål är det svårt att veta riktningen, d v s vart är eleven på väg? De bedömningar som elev och lärare gör under resans gång är underlag för betyg.
  • Centralt innehåll: Vägen mot mål och delmål läggs med ”stenar” som består av ämnets centrala innehåll på samma sätt som en kullerstensgata. Det centrala innehållet används för att träna de saker som ska visas när eleven är framme vid delmål och mål.
  • Flipped classroom, katederundervisning, gupparbeten mm: Olika metoder som kan användas för att eleverna ska ta sig från nuläget till delmål/mål. En duktig lärare har många metoder att välja mellan. Det finns ingen enskild metod som är bäst för alla elever/vid alla situationer. Använd istället elevernas nuläge och nästa delmål som underlag för att bestämma vad som är den bästa metoden just nu för den eleven/de eleverna.
  • Lärare: Den som är ytterst ansvarig för att välja de metoder som används för att på bästa sätt nå delmål och mål
  • Elev: Den som ska genomföra resan mot delmålen/målen.
  • Klassrum: Kan vara en plats där eleverna rör sig framåt mot mål/delmål.

Det är resan som är det viktiga! Det är lätt att tro att slutmålet är det viktigaste. Slutmålet fyller till stor del syftet att veta om vi är på väg åt rätt håll eller inte (vart ska vi). Eleverna är väldigt kort tid vid ”målet”, ty då sätter man upp nya mål och påbörjar nästa resa. Därför är det viktigt att ”fira framgången”, så att eleven får positiv feedback då den klara ett uppsatt mål. Det viktigaste är istället hur långt längs vägen som eleverna färdas. De som har bättre förkunskaper kommer att ha en kortare resa för att nå  målet! Eleverna kommer att vara utspridda på samma sätt som de är i illustrationen. Därför är det viktigt att eleverna lär sig ta eget ansvar för sin inlärning, för det är en oerhört komplex uppgift om läraren ska ta allt ansvar för detta själv. En annan viktig uppgift för läraren är att riktningskorrigera de som är på väg åt något annat håll än ”vägen mot målen”.

För mer info om målstyrning i skolan, se tidigare blogginlägg: http://bit.ly/11W04CN

Bookmark the permalink.

2 Comments

  1. Pingback: Kritik och formativ feedback i undervisningen del 2 | En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

  2. Pingback: Bedömning för lärande | En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *