Är skolan viktig i Sverige?

Självklart svarar du säkert på den frågan, men jag menar egentligen inte om skolan är viktig, utan om vi signalerar att skolan är viktig till våra barn och ungdomar?! I dag var jag på skolverket i samband med att rapporten ”Grundskolan i internationella kunskapsmätningar – kunskap, skolmiljö och attityder till lärande” släpptes och Mats Björnsson som skrivit rapporten presenterade huvuddragen i rapporten. Efter det kommenterade en panel bestående av Ulf Fredriksson, Camilo von Greiff, Camilla Beijmo-Samuelsson, Tommy Fabricius och Anna Ekström rapporten och dess innehåll. Slutligen fick seminariedeltagarna ställa frågor. Min första reflektion var att det är väldigt få som kom dit och lyssnade. Visst, eventet sändes live på nätet, så man kunde följa det på distans och det är skolavslutningstider just nu, så många i skolvärlden har fullt upp, men med tanke på hur stort utrymme skolan får i både media och den politiska debatten hade jag förvänta mig att… Läs hela inlägget

Lite framförhållning, tack!

Tänk dig att du är tränare för ett fotbollslag. Vad skulle du tycka om att man ändrade reglerna mitt under en match? Det skulle t e x kunna vara att efter 70 spelade minuter så blir plötsligt varje mål som görs värt två mål istället för ett. Det känns inte rimligt att det skulle vara på det sättet (det skulle kunna vara en del av spelet fotboll, men att det inte är känt innan matchen börjar känns inte rättvist). Det känns inte heller bra om man innan säsongen börjar inte vet vilka regler som gäller när slutspelslagen ska tas ut. Om dessa regler bestäms strax innan slutspelet drar igång skulle även det kännas väldigt orättvist och därför gör man inte det, utan man har bestämt allt innan säsongen/matcherna börjar.  #494329065 / gettyimages.com Det är inte helt ovanligt i skolans värld att det fungerar på det sätt som jag beskriver ovan, d… Läs hela inlägget

Skolforskning del 6

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget

Skolforskning del 5

Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling. Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen.  Syfte med studien som SIQ genomfört: Att definiera kriterierna för begreppet bra skola Identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna Sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt Man kom via rundabordssamtal fram till fyra huvudområden som var de viktigaste för att definiera begreppet bra skola: Kunskapsinhämtning – Andel elever som når målet i alla ämnen i år 9 skulle vara högre än det nationella genomsnittet Elevernas… Läs hela inlägget

Skolforskning del 4

I skolforskning del 1 och 2  skrev jag om McKinseyrapporterna från 2007 och 2010 där man tittat på vad som gör ett skolsystem framgångsrikt och hur framgångsrika skolsystem fortsätter utvecklas. I del 4 fortsätter kopplingen till McKinseyrapporterna, men med fokus på var Sverige befinner sig och vad Sverige behöver göra. Tack till @niclas80 för tipset! När man gör om olika tester (TIMMS, PISA, SISS, PRILS) till samma skala (skalan består av poor, fair, good, great, excellent) så att man kan jämföra dem med varandra visar det sig att Sverige har legat i kategorin ”Good” hela tiden från 1985 till 2009. Det som har hänt är att många andra länder förbättrat sina resultat, t ex på PISA, vilket gör att Sverige rasat på rankinglistorna när man jämför och rangordnar de länder som deltar. En beskrivning av var de olika nivåerna befinner sig i en normalfördelningskurva. Sverige befinner sig på den övre halvan… Läs hela inlägget

Skolforskning del 3

Den svenska skolforskningen är väldigt begränsad. Som ett mått på hur framgångsrik forskning är brukar man ofta använda omfattningen av andra forskningsrapporter som citerar (hänvisar) till din forskning. Många citat (hänvisningar) betyder att det är många andra som tycker att din forskning håller hög kvalitet och därför hänvisar de till den. Om man tittar på en sammanställning över svensk forskning under perioden år 2000- 2009 får man följande bild (socialstyrelsens sammanställning) vad gäller antal citeringar i internationella vetenskapliga publikationer: Omvårdnad: 324 st Folkhälsovetenskap: 259 st Psykologi: 177 st Sociologi: 35 st Socialt arbete: 12 st Pedagogik: 7 st   Eftersom det finns väldigt lite svensk pedagogisk forskning som håller hög kvalitet (och av skolforskningen var det endast en tredjedel som hade gjorts på ett sådant sätt att de kan uttala sig om effekter) så finns det dels ett stort behov av att genomföra kvalitativ svensk forskning i klassrummen och dels… Läs hela inlägget

Skolforskning del 2

I första delen av skolforskning tittade jag på McKinseyrapporten ”How the worlds best performing schools come out on top” från 2007. Det inlägget har över 8 000 visningar på en vecka, vilket visar att det finns ett stort intresse för ämnet.  I del 2 tittar jag på den uppföljning som gjordes tre år senare, nämligen McKinseyrapporten ”How the worlds most improve school systems keep getting better”. Precis som i förra inlägget så väljer jag ut vissa delar av rapporten som jag presenterar och vill man fördjupa sig så bifogar jag en länk till var du hittar rapporten för nerladdning.  Rapporten för nerladdning hittar du här: www.mckinsey.com/client_service/social_sector/latest_thinking/worlds_most_improved_schools I rapporten har man tittat på 20 olika skolsystem som utvecklats positivt för att se vad man kan lära sig av dessa.  En sammanfattning av de viktigaste lärdomarna 1. Ett system kan utvecklas oberoende av vilken nivå det befinner sig på från början och… Läs hela inlägget

Skolforskning

Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/   Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (”better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. Ett skolsystem kan aldrig vara bättre än kvaliteten på dess lärare 2. Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen i klassrummen 3. För att ha en bra skola måste alla elever lyckas… Läs hela inlägget

Dags för en ny pedagogik?

Pedagogik kan man beskriva som ”läran om utbildning” och eftersom jag tänker på grundskola blir det i det här sammanhanget ”läran om barns utbildning”. Finns  det en pedagogik som är 100% ”rätt” för att alla barna ska få bästa möjliga utbildning? Tänk om vi visste hur ”facit” såg ut, d v s hur vi bäst lär ut och lär in saker. Tänk vilket försprång vi skulle ha jämfört med de som inte har den kompetensen. Om man tittar på några av de som influerat dagens skola så är nog de flesta överens om att ingen sitter på ett ”facit”, d v s att ingen har lyckats hitta det som är svaret på frågan jag beskrev ovan, men att alla har delar som är intressanta ur ett pedagogiskt perspektiv i letandet efter den optimala pedagogiken.  Exempel på några pedagogiska inriktningar som influerat dagens skola: John Dewey (1859-1952) myntade uttrycket ”learning by doing” som… Läs hela inlägget

Lärarbehörighet och sjunkande elevresultat

OBS! Nedanstående är ett Ironiskt blogginlägg om lärarbehörighet och sjunkande matematikkunskaper som är kryddat med ett stort mått av seriositet! Lärarbehörighet och sjunkande elevresultat – kan det finnas ett samband? Om alla siffror och uträkningar i texten är besvärande kan du hoppa över dem och läsa det som står längst ner. Vi har ju sjunkande matematikkunskaper i Sverige, så jag förstår att en del är obekväma med att det är så mycket siffror och uträkningar i texten. Hoppa i så fall över det som står mellan linjerna nedan.   ——————————————————————————————————————————— 84,5% av de drygt 88 000 som tjänstgjorde (d v s de som inte är tjänstlediga; totalt är det nästan 94 000 anställda varav nästan 6 000 är tjänstlediga) som pedagogisk personal i grundskolan hade läsåret 2013/2014 en pedagogisk högskoleexamen. Från 2005 och framåt har siffran varit ganska konstant. Som lägst har den varit 81,9% och som högst 85,2%. Andelen… Läs hela inlägget