One Comment

Varför följer skolverket inte skollagen?

  By

I skolagen står det bl a följande när det gäller betyg i grundskolan: 10 kap Grundskolan Betygssättning 15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. 16 § Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022). Källa: www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Det innebär att betyg inte ska sättas vid några andra tillfällen än i slutet av varje termin. Vad betyder då det i praktiken? Jo, att lärare inte ska betygssätta prov och inlämningsuppgifter mm. Däremot så kan och ska lärare göra en kvalitetsbedömning mot de kunskapskrav (förmågor) i år 6-9 som finns i LGR-11. Där kan läraren säga att när det… Läs hela inlägget

No comments

Systemfel i svensk skola gör att skolan arbetar i uppförsbacke

  By

Det finns åtskilliga exempel på systemfel i den svenska grundskolan. Nedan listar jag några av dem. 1. I läroplanen från 1994 införde man målstyrning i svensk skola. Tyvärr så fortbildade man inte lärarna i hur man jobbar målstyrt, utan det skulle var och en lära sig själva. Jag jobbade inte i svensk skola när läroplanen implementerades, men det är väldigt tydligt att implementeringen inte var i närheten av vad den borde varit. 15 år senare kallades läroplanen från -94 fortfarande för ”den nya läroplanen”. Inget bra betyg för arbetet med att få lärarna att jobba i enlighet med läroplanen. I läroplanen från 2011 fortsätter det målstyrda arbetssättet, men fortfarande kan få lärare jobba målstyrt. 2. När man införde att lärarna skulle jobba i arbetslag gavs lärarna ingen fortbildning (eller möjligtvis väldigt lite fortbildning) i varför man införde förändringen eller vilken tanken med att jobba i arbetslag är. Fortfarande idag finns… Läs hela inlägget

4 Comments

Nationella prov i år 6 och 9 – en hjälp för lärare vid betygssättning, eller…?

  By

Det är snart dags för lärarna att sätta betyg för fjärde (!) gången med det nya betygssystemet. Många lärare har sett fram emot årets nationella prov för att få stöd och hjälp med betygssättningen, både hur man ska tänka när man utvärderar elevernas kvalitet gentemot kunskapskraven samt var nivåerna för de olika betygsstegen E, D, C, B och A ligger. I vissa ämnen finns sedan tidigare konkreta elevuppgifter som till viss del (det är ganska få uppgifter det handlar om) hjälpt till med det sistnämda, men det är många lärare som är osäkra om de är rättvisa i sin bedömning. Det är många värdeord som ska tolkas på samma sätt för att en likvärdig bedömning ska kunna göras. Ett arbetslag på skolan där jag jobbar har nyligen haft diskussioner om en del av värdeorden och de kan intyga att det är svårt att få en samsyn kring dessa även om i det här… Läs hela inlägget

9 Comments

Det största problemet i Svensk skola idag är ett ”osynligt problem”

  By

Två exempel på ordmoln som är skapade med www.wordle.net. Det översta är ämnet fysik och det undre är ämnet historia. Ordmoln skapas genom att man kopierar in texten från läroplanen och så utför hemsidan en beräkning hur många gånger varje ord förekommer och de ord som har högst frekvens visas med störst text. Ovanstående två ordmoln belyser bland annat följande fyra saker: Hur länge måste du titta på ett ordmoln innan du ser vilket ämne det handlar om? Det är inte så enkelt som man skulle kunna tro. Det finns i stort sett inga faktadetaljer i ordmolnen. Det finns vissa förmågor som är gemensamma. I ovanstående exempel ser man att ordet resonemang är ganska stort i bägge ordmolnen. Ordet eleven är stort i alla ämnens ordmoln. Jag har gjort ordmoln för alla ämnen och ordet eleven är i stort sett alltid ett av de tre största orden. Att ett ord… Läs hela inlägget