Skolforskning del 2

I första delen av skolforskning tittade jag på McKinseyrapporten ”How the worlds best performing schools come out on top” från 2007. Det inlägget har över 8 000 visningar på en vecka, vilket visar att det finns ett stort intresse för ämnet.  I del 2 tittar jag på den uppföljning som gjordes tre år senare, nämligen McKinseyrapporten ”How the worlds most improve school systems keep getting better”. Precis som i förra inlägget så väljer jag ut vissa delar av rapporten som jag presenterar och vill man fördjupa sig så bifogar jag en länk till var du hittar rapporten för nerladdning.  Rapporten för nerladdning hittar du här: www.mckinsey.com/client_service/social_sector/latest_thinking/worlds_most_improved_schools I rapporten har man tittat på 20 olika skolsystem som utvecklats positivt för att se vad man kan lära sig av dessa.  En sammanfattning av de viktigaste lärdomarna 1. Ett system kan utvecklas oberoende av vilken nivå det befinner sig på från början och… Läs hela inlägget

Skolforskning

Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/   Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (”better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. Ett skolsystem kan aldrig vara bättre än kvaliteten på dess lärare 2. Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen i klassrummen 3. För att ha en bra skola måste alla elever lyckas… Läs hela inlägget

Dags för en ny pedagogik?

Pedagogik kan man beskriva som ”läran om utbildning” och eftersom jag tänker på grundskola blir det i det här sammanhanget ”läran om barns utbildning”. Finns  det en pedagogik som är 100% ”rätt” för att alla barna ska få bästa möjliga utbildning? Tänk om vi visste hur ”facit” såg ut, d v s hur vi bäst lär ut och lär in saker. Tänk vilket försprång vi skulle ha jämfört med de som inte har den kompetensen. Om man tittar på några av de som influerat dagens skola så är nog de flesta överens om att ingen sitter på ett ”facit”, d v s att ingen har lyckats hitta det som är svaret på frågan jag beskrev ovan, men att alla har delar som är intressanta ur ett pedagogiskt perspektiv i letandet efter den optimala pedagogiken.  Exempel på några pedagogiska inriktningar som influerat dagens skola: John Dewey (1859-1952) myntade uttrycket ”learning by doing” som… Läs hela inlägget

Lärarbehörighet och sjunkande elevresultat

OBS! Nedanstående är ett Ironiskt blogginlägg om lärarbehörighet och sjunkande matematikkunskaper som är kryddat med ett stort mått av seriositet! Lärarbehörighet och sjunkande elevresultat – kan det finnas ett samband? Om alla siffror och uträkningar i texten är besvärande kan du hoppa över dem och läsa det som står längst ner. Vi har ju sjunkande matematikkunskaper i Sverige, så jag förstår att en del är obekväma med att det är så mycket siffror och uträkningar i texten. Hoppa i så fall över det som står mellan linjerna nedan.   ——————————————————————————————————————————— 84,5% av de drygt 88 000 som tjänstgjorde (d v s de som inte är tjänstlediga; totalt är det nästan 94 000 anställda varav nästan 6 000 är tjänstlediga) som pedagogisk personal i grundskolan hade läsåret 2013/2014 en pedagogisk högskoleexamen. Från 2005 och framåt har siffran varit ganska konstant. Som lägst har den varit 81,9% och som högst 85,2%. Andelen… Läs hela inlägget

Det är inte lärarnas fel!

Det finns många som i skoldebatten lyfter fram att det är lärarnas fel att de svenska skolresultaten försämrats. Att Björklund inte tagit något ansvar efter sina åtta år som ytterst ansvarig vet alla som följt debatten. Han skyller istället ifrån sig på bl a socialdemokraterna, lärarna och lärarutbildningarna. Nyligen lyfte skolinspektionen fram lärarnas ansvar för elevernas resultat: www.expressen.se/nyheter/skolinspektionen-brister-hos-lararna Det är självklart att det är det som sker i klassrummet (eller där undervisning bedrivs, vilket kan vara utomhus, på bibliotek, studiebesök, på museer, på nätet etc) som ytterst avgör vilka kunskaper som eleverna får med sig från grundskolan. Om så inte vore fallet kunde vi lägga ner skolorna och spara massor med pengar.   Nedan presenterar jag fem viktiga ”bevis” som lägger ansvaret för dagens skolresultat någon annanstans än hos de enskilda lärarna i klassrummet. Som jag ser det handlar det om systemfel och systemfel kan endast åtgärdas på systemnivå. Lärarna… Läs hela inlägget

Tips på pedagogiska bloggar

Det finns ett delat Googledokument som innehåller tips på pedagogiska bloggar. Den som har en pedagogisk blogg kan själv lägga in uppgifter om vad bloggen heter, var man hittar den, vem som driver bloggen, vad den handlar om etc. För den som är intresserad av något särskilt (t ex IKT) är det lätt att se vilka bloggar som skriver om IKT. I dag (28/1 2014) finns det 51 bloggar med i dokumentet (kommentar: sedan jag publicerade inlägget för 5 dagar sedan har antalet bloggar i dokumentet växt till 81 stycken 🙂 ), så du hittar garanterat några som du tycker är intressanta att följa och om du har en egen pedagogisk blogg, lägg in den i dokumentet!   Klicka på bilden nedan för att komma till Googledokumentet! Hoppas du hittar intressanta bloggar att följa!   Det finns även ett delat Googledokument som innehåller länkar till olika skolrelaterade grupper på Facebook…. Läs hela inlägget

En skola i obalans

Fotografi av winnifredxoxo från photopin cc   I stort sett alla har synpunkter på den svenska skolan och skolan är en av de stora punkterna inför kommande val. Jag ska nedan försöka belysa den svenska skolan och skolans problem ur ett annat perspektiv än de flest gör.    Tittar man på olika modeller (t ex Blooms taxonomi, SAMR el liknande) så säger många att ju högre upp i modellen man når, desto bättre är det. Jag håller inte med. Problemet är obalans. Om man hela tiden ligger på de nedersta nivåerna blir det ensidig undervisning och därför behöver vi just nu sträva mer mot de högre nivåerna, eftersom en del lärare sällan bedriver undervisning på dessa nivåer. Det betyder inte att vi hela tiden ska ligga på de högsta nivåerna (då blir det obalans åt andra hållet). Skulle de högsta nivåerna vara ”bättre” skulle vi sträva efter att hela tiden befinna oss där. Så… Läs hela inlägget

På läktaren är alla experter – en hyllning till alla lärare

Alla är experter på den svenska skolan. Alla vet hur det ser ut i ett klassrum, hur undervisning går till och att när undersökningar visar på dåliga resultat så vet alla att den svenska skolan är dålig. Jag skulle vilja jämföra med alla de som sitter på läktaren och tittar på när ett fotbollslag spelar. Alla är experter och har sina idéer om vilka spelare som ska spela, vilket spelsystem laget borde ha och varför det går dåligt när laget förlorar (noterbart är att ”vi” vinner, men ”de” förlorar när man pratar med de som sitter på läktaren). #480585601 / gettyimages.com   Min fråga till alla som sitter på ”skolläktaren” är: När var du i ett klassrum senast och hur många klassrum har du varit i sedan läroplanen (för grundskolan) kom 2011?   Om jag tittar på en fotbollsmatch, kan jag dra slutsatser om all fotboll i Sverige? Om jag… Läs hela inlägget

PISA-resultaten

Som vanligt när det kommit en undersökning så haglar analyser och gissningar om vad som är orsaken till resultaten. De som är ytterst ansvariga letar efter syndabockar som de kan skylla på och media spär på bilden av det som säljer och genererar intresse, oberoende om det finns substans eller inte bakom ytan. Jag tänker inte skriva någon lång text som beskriver tänkbara orsaker, utan jag låter datamaterialet tala för sig självt. Om vi inte gör något åt det problem som beskrivs i nedanstående bild så tror jag att alla andra insatser som görs inte får någon större effekt. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det är i bara ett ämne som över 50% har tillräcklig utbildning i ämnet i år 7-9. I teknik visste jag att det var ett problem, men jag trodde nog att övriga ämnen skulle ligga över 50%.     Om du tror… Läs hela inlägget

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande (bfl) baseras på 5 nyckelstrategier som Dylan Wiliams tagit fram: Tydliggöra mål och kriterier för framgång Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Återkoppling som för lärandet framåt Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av sin egen kunskap Mycket av det här tycker jag är väldigt bra. Jag är således inte någon motståndare av bfl, men jag tycker att det finns två saker som man behöver lyfta fram i det här sammanhanget som jag inte har sett så mycket diskussioner kring.   Den första saken jag vill lyfta fram är att modellen som beskrivs och som kallas bfl är egentligen en modell (nästan i a f) för hur man gör när man jobbar målstyrt, men använder inte de ord och begrepp som man egentligen borde göra. När det gäller det professionella språket i yrket och hur viktigt det är kommer jag att skriva ett eget… Läs hela inlägget