Det fria skolvalets okända baksida

Har du hört politiker säga att de satsar mer pengar/resurser på skolan samtidigt som de som jobbar i skolan säger att resurserna inte räcker till? Skulle tro att det är många som delar den bilden och som inte förstår hur det hänger ihop. Är det politikerna som inte berättar sanningen eller är det skolorna som slösar bort pengarna eller hur står det egentligen till?

Jag vill börja med att säga att jag är för valfrihet, men jag har svårt för att man inte kan diskutera nackdelarna med ett system eftersom nackdelarna finns där oberoende av om man pratar om dem eller inte. Om man inte pratar om dem så kan man inte göra något åt dem och det förlorar i stort sett alla på (och i det här fallet är det eleverna som förlorar på det). Alla system har för- och nackdelar och om man kan utnyttja fördelarna och kompensera för nackdelarna blir det oftast ett bra resultat och lyckas man inte med det blir resultatet sämre. 

Jag ska illustrera vad jag menar genom ett par tankeexperiment:

Tankeexperiment 1:

Tänk dig en kommun där man har 10 grundskolor och på varje skola finns det i genomsnitt 300 elever. Det går alltså totalt 3 000 elever i grundskolan i vår fiktiva kommun. I kommunens skolor finns det 10 skolbibliotek, 10 hem- och konsumentkunskapssalar, minst 10 NO-labbsalar, 10 idrottshallar, 10-20 slöjdsalar osv. Det ska dessutom finnas skolledare, lärare, skolsköterskor, kuratorer, SYV, städare, matsalspersonal, speciallärare, assistenter, bibliotekarier, fritidspersonal, vaktmästare, DTS osv för alla elever. 

Tänk dig nu att man inför ett fritt skolval och att det öppnar 3 st friskolor i kommunen. 

Det finns nu 3 000 grundskoleelever i kommunen som 13 skolor ska dela på. Det blir i genomsnitt 230 elever per skola. 

Eftersom alla skolor ska ha alla de olika lokaler jag beskrev innan behövs det nu 30 % fler av alla olika salar som krävs för att leva upp till läroplanens mål. Det behövs dessutom fler av de olika personalkategorierna för att samma antal elever ska få sin skolgång och det som de har rätt till. Varje skola blir därför väldigt mycket dyrare att driva än den var innan det fria skolvalet infördes. Både kommunala skolor och friskolor drabbas av den här effekten, så det är inget vi och dom-perspektiv det handlar om, utan en nackdel med systemet man skapat.

Man har nu skapat ett system där populära skolor som har fullt med elever i klasserna klarar sig bra ekonomiskt (eftersom skolpengen multipliceras med antalet elever skolan har) och de skolor som inte har det inte får ekonomin att gå ihop och då är risken stor att det blir sämre kvalitet på skolan och skolan hamnar i en negativ spiral som är svår att ta sig ur. Risken är då att skolor (medvetet eller omedvetet) sätter höga betyg för att få ett bra rykte som i sin tur ger många elever och därmed en god ekonomi. I en marknadsekonomi skulle dessa skolor med sämre kvalitet slås ut, men skolsystem fungerar inte på det sättet, utan det vi har fått är skolor med högre och lägre kvalitet (det finns både friskolor och kommunala skolor i bägge grupperna).  

Här finns en stor del av förklaringen till varför politikerna säger att de satsar mer på skolan idag jämfört med tidigare samtidigt som de flesta skolor upplever att resurserna är knappare än tidigare och man tvingas effektivisera hela tiden. De extrakostnader som detta innebär i hela Sverige (det är svårt att veta exakt hur mycket pengar det handlar om, men någon med god insikt i frågan får gärna göra en uträkning) bör vara väldigt mycket högre än de vinster som några få koncerner tar ut från friskolorna, men ändå är det ingen (så vitt jag vet) som pratar om detta (det ”sticker i ögonen” att några företag tar ut vinster från skolorna som är skattefinansierade och det pratas det därför mycket om). 

Eftersom eleverna kan byta skola från en dag till nästa blir det väldigt svårt för enskilda skolor att göra en långsiktig planering. Skulle det vara så att de (i genomsnitt) 70 elever som varje skola tappat var 3 hela klasser skulle det finnas en möjlighet att få verksamheten att gå runt ekonomiskt, men så ser inte verkligheten ut. Det mest troliga är att det är några elever i varje klass som försvunnit och då har skolan fortfarande kvar samma utgifter som tidigare (d v s man behöver lika mycket personal och salar som tidigare), men intäkterna har minskat med ca 5 miljoner/år. En ekvation som inte går ihop!

Tankeexperiment 2:

Tänk dig att du är förälder till ett bara som ska börja skolan i Uppsala (du som inte vill sätta dig in i hur man kan tänka när man ska välja skola kan tänka dig att du ska välja bästa mobiltelefonavtal, elavtal eller bästa pensionsplacering istället så förstår du ungefär vad jag syftar på).  Hur gör du för att veta vilken skola som är bäst för ditt barn? Ska du kunna använda valfriheten så krävs det att du tar fram ett faktaunderlag så du kan göra ett rationellt beslut. Skolverket har en databas med i stort sett all information du behöver. 

Här hittar du informationen om alla skolor i Uppsala:

http://korta.nu/skolvaluppsala

Det finns i stort sett hur mycket information som helst, men du ska ha väldigt goda kunskaper om hur skolor fungerar om du ska kunna utläsa vilken skola som är bäst (och framförallt vilken skola som är bäst för ditt barn). Precis som jag skrev tidigare så finns det skolor som ger eleverna högre betyg än de är värda, så att bara läsa av betygsstatistiken fungerar inte för att utläsa vilka skolor som är bra. Dessutom är betygen helt och hållet beroende av föräldrarnas utbildningsbakgrund (det skiljer över 70 meritpoäng mellan barn med hög- resp lågutbildade föräldrar), så skolor med lägre meritvärde kan utveckla eleverna mer under 9 år än vad skolor med högre meritvärde gör. De allra flesta som försöker göra ett rationellt val kommer att ge upp eftersom arbetsinsatsen är väldigt hög och osäkerheten kring om man gör ett bra val eller inte likaså. På de 9 år som ens barn ska gå i skolan kan det hända mycket på en skola (d v s en bra skola kan bli en dålig skola och en dålig skola kan bli en bra skola).  

För dig som funderar på att göra ett rationellt val kan jag meddela att sist och slutligen handlar det om vilka enskilda lärare dina barn får som är avgörande (och de kan få bra eller dåliga lärare på en bra skola och bra eller dåliga lärare på en dålig skola), så hur du än gör så finns det ingen garanti för att det blir bra för ditt barn (men de flesta föräldrar tycker att deras barns skola och lärare är bra, så tro inte på den mediabild som målas upp). Än så länge kan inte en förälder välja vilken lärare ens barn ska få (och det går troligen aldrig att få till ett sådant system), så det är faktiskt inte rationella val som avgör om ditt barns skolgång blir bra eller inte.  

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *