Årets skolkommun

Sedan år 2002 har Lärarförbundet släppt sin rankinglista över årets bästa skolkommun, där man rankar kommunerna från plats 1-290 utifrån att antal kriterier. Det övergripande målet för rankingen har varit att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Hur tycker du det har gått med det målet? Har likvärdigheten ökat sedan år 2002? Har kvaliteten blivit bättre sedan år 2002? Jag vet vad jag svarar på bägge frågorna: likvärdigheten har blivit mycket sämre och kvaliteten har sjunkit när det gäller elevernas kunskapsresultat (men betygen har däremot gått åt andra hållet, d v s stigit trots försämrade kunskaper).

Nu har man släppt rankingen för år 2019. Man har tagit bort några kriterier man använt tidigare, vilket har gjort att en del kommuner rankas annorlunda nu jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är att Vellinge som toppat rankinglistan hela 6 gånger nu återfinns på plats 33. Här har skolsverige gått omkring och trott att Vellinge är bäst i Sverige på att bedriva kommunal skola och så visar det sig att det finns 32 andra kommuner som är bättre…jag raljerar förstås, men det visar på svårigheterna med att visa vad som är en bra skolkommun och därför måste man vara ytterst försiktig med att tolka resultaten, men så blir inte fallet när

media får tag i rankingen!

Jag tänkte visa på två exempel som synliggör hur skolsverige har blivit genom att titta på kommunerna som rankas som nummer ett och två:

Exempel 1:

Torsby är rankade som nummer 1, d v s Sveriges bästa skolkommun.

Tittar man i skolverkets databas hur det ser ut i Torsby får man den här bilden:

Här är statistiken på riksnivå som jämförelse:

Att dra slutsatser utifrån betygen är vanskligt, då vi har både betygsinflation och glädjebetyg i skolsverige. Om Torsby är en förebild eller inte är svårt att svara på då det inte finns någon bra data som mäter elvers kunskapsutveckling över tid (betygen är ju inte något särkilt bra jämförelseverktyg).

Exempel 2:  

Storfors har rankats som näst bästa skolkommun i årets ranking.

Man ligger i topp när det gäller elevernas betyg (meritvärde år 9 och andelen godkända elever), men man ligger i botten (plats 290 av 290) när det gäller lärarnas hälsa (friska lärare). Varför är just detta då så intressant? Vi vet att vi har ett system med betygsinflation och glädjebetyg, så betyg är överlag en dålig indikator på om en skola/skolkommun är bra eller inte. De senaste åren har lärarlönerna ökat, men arbetsmiljön har samtidigt försämrats kraftigt. Att en kommun som tydligen är sämst i landet när det gäller friska lärare lyfts fram som Sveriges näst bästa skolkommun skickar tyvärr signalerna att lärarnas hälsa är inget kommunerna behöver bry sig om. Detta i ett läge då vi inom något år har en lärarbrist på 60-70 000 lärare är anmärkningsvärt, ty Sverige har inte råd med lärare som blir sjuka!

En annan signal som går att utläsa är att man är extremt bra på grundskola, men att eleverna inte är motiverade att genomföra en gymnasieutbildning. Orsakerna till detta kan vara många, men vi vet samtidigt att ska man bli anställningsbar kommer man inte långt om man bara har avklarad grundskola  på sin CV. Ska man ligga topp 3 på listan över Sveriges bästa skolkommuner borde man få fler elever som går klart gymnasiet, särskilt som de har bra förutsättningar med sig efter avklarad grundskola…

Rankingen fokuserar på det som är lätt att mäta, så elevernas kunskapsutveckling från år 1-9 (d v s att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt på de 9 år de går i grundskolan), vilket är vad som borde vara ett tecken på bra skola/skolkommun tittar man inte på, för att det är svårt att mäta.

Betyder detta att rankingen är värdelös? Det gör det inte, men man måste analysera siffrorna mycket mer än vad som görs när media får tag i dem, annars är risken stor att de kommuner som vill höja sig i rankinglistan väljer den lätta vägen, vilket t ex har varit att sätta press på lärarna att sätta högre betyg (trots att eleverna inte presterar bättre kunskapsmässigt). Det är nämligen en billig insats jämför med många andra insatser som skulle göra att man klättrar på rankinglistorna.

Avslutningsvis skulle jag vilja påstå att en bra skolkommun tar hand om sina lärare och ser till att de har en bra arbetsmiljö så att de inte blir sjuka (och detta är extra viktigt nu när det är lärarbrist). Det verkar dock inte vara viktigt i Lärarförbundets ranking och de menar att de inte kan göra något åt att så är fallet. Inte sant. Eftersom de dubbelviktar ett par kriterier skulle de kunna dubbelvikta kriteriet ”Friska lärare” och hade de gjort det hade rankinglistan sett annorlunda ut! Det är

dessutom så att vissa kommuner p g a geografiskt läge har svårt att rekrytera behöriga lärare, men lärarnas arbetsmiljö är något som alla kommuner kan påverka!

Från Lärarförbundets frågor och svar: 

 

Jag har gjor

t en sammanställning (när det gäller lärares sjukskrivningar) över de 10 kommuner som toppar Lärarförbundets rankinglista 2019:

Tittar man på de 10 bästa kommunerna i rankingen så ligger de i genomsnitt på plats 145 när det gäller lärares sjukskrivningar, d v s det man kan förvänta sig om man väljer ut 10 slumpmässigt valda kommuner (eftersom det finns 290 kommuner i Sverige). Nu gäller det de som är topp-10 i rankingen, inte 10 slumpmässigt utvalda kommuner. Tittar man på topp-5 blir det sämre, de ligger i genomsnitt på plats 190 (!) och tittar man på topp-3 blir genomsnittsrankingen ännu sämre; 235 (!). Mycket anmärkningsvärt!

Att rankinglistan efter 17 års publicering inte lyckats med de två övergripande målen (att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan) är ett annat tecken på att den måste ifrågasättas, men den ger lärarförbundet mycket uppmärksamhet och därför kommer den oberoende av om den når sina mål eller inte att fortsätta komma ut varje år och media kommer att titta på siffrorna utan att analysera dem och så fortsätter allt som vanligt. Det ska dock bli intressant att se om de förändringar som man gjort till årets lista (indexering för att kunna jämföra om enskilda kommuner blivit bättre eller sämre över tid) får önskad effekt. Det vet vi dock först om ett eller ett par år.

Snart kommer en annan rankinglista (som någon annan än Lärarförbundet gjort) där man delvis  använder andra kriterier och då får man en annan topplista. Det enda vi kan vara helt säkra på är att vi faktiskt inte vet vilken kommun som faktiskt är bäst på att bedriva skolverksamhet.

Länk till rankingen för år 2019: Årets bästa skolkommun 2019

 

 

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *