Skolforskning del 4

I skolforskning del 1 och 2  skrev jag om McKinseyrapporterna från 2007 och 2010 där man tittat på vad som gör ett skolsystem framgångsrikt och hur framgångsrika skolsystem fortsätter utvecklas. I del 4 fortsätter kopplingen till McKinseyrapporterna, men med fokus på var Sverige befinner sig och vad Sverige behöver göra. Tack till @niclas80 för tipset!

Skärmavbild 2014-05-02 kl. 11.41.07

När man gör om olika tester (TIMMS, PISA, SISS, PRILS) till samma skala (skalan består av poor, fair, good, great, excellent) så att man kan jämföra dem med varandra visar det sig att Sverige har legat i kategorin ”Good” hela tiden från 1985 till 2009. Det som har hänt är att många andra länder förbättrat sina resultat, t ex på PISA, vilket gör att Sverige rasat på rankinglistorna när man jämför och rangordnar de länder som deltar.

Skärmavbild 2014-05-02 kl. 10.43.41

En beskrivning av var de olika nivåerna befinner sig i en normalfördelningskurva. Sverige befinner sig på den övre halvan och inom en standardavvikelse från mitten på normalfördelningskurvan. 

Skillnaden mellan elevers resultat på olika skolor har ökat mycket mer i Sverige mellan år 2000 och 2009 (+155%) än i andra länder (OECD genomsnittet är +41,7%). 

Skärmavbild 2014-05-02 kl. 10.52.06

Gapet mellan elever som har låg- respektive högutbildade föräldrar ökar från år 3 till år 9. Man har tittat på elever som inte klarar de nationella proven i matematik i år 3 resp 9. 

Singapore och Hong Kong hade skolsystem som var ”fair” i mitten av 1980-talet och som förbättrat sina system så att de sedan år 2000 är ”great”. Singapore har dessutom minskat gapet mellan olika etniska grupper från ca 20 % till ca 5 % när det gäller elever som är behöriga att söka vidare från primary school till secondary school.

Skärmavbild 2014-05-02 kl. 11.04.30

Kollaborativt arbete pratas det mycket om i Sverige idag. Det visar sig i den resa som andra länder gjort från ”Good” till ”Great” att det är rätt väg att gå.

Skärmavbild 2014-05-02 kl. 11.05.20

De flesta reformer som genomförts i Sverige från 1990 till 2010 har inte haft med de processer som sker i klassrummet att göra och därför får de inte önskad effekt när det gäller att få skolsystemet från ”Good” till ”Great”.

Skärmavbild 2014-05-02 kl. 11.06.45

Det finns ett natal områden som måste förbättras om Sverige ska ta sig från ”Good” till ”Great”!

Sverige har få sökande till lärarutbildningarna och yrket har låg status (i en undersökning från 2006 rankades gymnasielärare som nr 44 och grundskolelärare som nr 52 när det gällde yrkets attraktionskraft). Som jämförelse lyfter man fram England där läraryrket i slutat av 90-talet rankades som det 92:a mest populära bland de som är 25-35 år och 2005 var läraryrket det mest populära. 

Lärarfortbildning sker sällan i klassrummet och baseras sällan på data (d v s mycket fortbildning handlar om fel saker). 

Lektionsplanering sker ofta ensam och utan feedback från andra. 

Lärare får sällan lektionsbesök och därmed sällan feedback på sin undervisning. 

Lärares möjligheter till karriär är begränsad.  

Data används sällan för att identifiera vad som är ”best practise”. 

Källa: www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/01/swedish_education_110413_pdf_12605.pdf

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *