Skolforskning del 2

I första delen av skolforskning tittade jag på McKinseyrapporten ”How the worlds best performing schools come out on top” från 2007. Det inlägget har över 8 000 visningar på en vecka, vilket visar att det finns ett stort intresse för ämnet. 

I del 2 tittar jag på den uppföljning som gjordes tre år senare, nämligen McKinseyrapporten ”How the worlds most improve school systems keep getting better”. Precis som i förra inlägget så väljer jag ut vissa delar av rapporten som jag presenterar och vill man fördjupa sig så bifogar jag en länk till var du hittar rapporten för nerladdning. 

Rapporten för nerladdning hittar du här:

www.mckinsey.com/client_service/social_sector/latest_thinking/worlds_most_improved_schools

I rapporten har man tittat på 20 olika skolsystem som utvecklats positivt för att se vad man kan lära sig av dessa. 

En sammanfattning av de viktigaste lärdomarna

1. Ett system kan utvecklas oberoende av vilken nivå det befinner sig på från början och det kan ske på så kort tid som 6 år.

2. Det är för lite fokus på processen i debatten.

3. Varje steg i ett skolsystems utveckling är kopplat till vissa interventioner. Dessa måste vara på rätt nivå (d v s den nivå som det egna skolsystemet befinner sig) för att ge önskad effekt.

4. Ett systems kontext kanske inte bestämmer vad som behöver göras, men det bestämmer hur det ska göras.

5. Sex olika interventioner inträffar vid varje nivå för alla system (building the instructional skills of teachers and management skills of principals, assessing students, improving data systems, facilitating improvement through the introduction of policy documents and education laws, revising standards and curriculum, and ensuring an appropriate reward and remuneration structure for teachers and principals), men de ser olika ut för varje nivå. 

6. System som kommit längre på sin resa upprätthåller förbättringen genom att decentralisera det pedagogiska ansvaret. 

7. Ledare tar hjälp av ändrade omständigheter för att sätta igång ett förändringsarbete.

8. Det är nödvändigt med kontinuitet i ledarskapet. 

De flesta länders skolsystem har genomgått större reformer de senaste 20 åren, men få har lyckats förbättra sitt system. Min egen reflektion: John Hatties forskning visar att de flesta insatser som görs i ett klassrum fungerar, men McKinsleyrapporten visar att de flesta reformer som genomförs inte fungerar.

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 19.37.34

De 20 länder/skolsystem McKinsey tittat på som alla utvecklats positivt.

Klicka på bilden för att se en större version. 

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 20.33.08

Klicka på bilden för att se en större version. 

Hur man delat in skolsystem utifrån deras kvalitet (poor, fair, good, great, excellent).

Man har tittat på stora och små skolsystem, rika och fattiga system och skolsystem som börjat med en låg, medel eller hög nivå från början. 

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 19.39.15

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 19.39.25

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 19.39.00

Klicka på bilderna för att se en större version. 

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 19.42.56

Klicka på bilden för att se en större version. 

Att spendera mer pengar ger inte automatiskt ett bättre skolsystem.

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 19.45.46

Klicka på bilden för att se en större version. 

Det behöver inte ta mer än 6 år att få en avsevärd resultatförbättring. 

En faktor som varit ett hinder i arbetet med att förbättra ett skolsystem i ett land är att man inte insett att de insatser som krävs beror på vilken nivå skolsystemet befinner sig just nu, vilken kontext skolsystemet befinner sig i och vilka förväntningar som finns på skolsystemet. Detta avsaknad av insikt har lett till att även experter inom området givit dåliga råd. För ofta har de råd som givits haft som utgångspunkt att skolsystemet presterar på en annan nivå än det faktiskt gör. Det gäller att identifiera på vilken kvalitetsnivå man befinner sig idag och ta lärdom av andra som utvecklats från den nivån.

De tre viktigaste faktorerna att ta hänsyn till för ett framgångsrikt arbete med att höja kvaliteten i ett skolsystem:

1. Identifiera på vilken nivå (kvalitetsmässigt) skolsystemet befinner sig i dag.

2. Välj rätt reformer/förändringar utifrån punkt 1 ovan.

3. Ta hänsyn till den kontext som skolsystemet befinner sig i när reformer/förändringar i punkt 2 ovan genomförs.

Faktorer som startat förändringsprocessen:

1. en politisk eller ekonomisk kris

2. en kritisk rapport om skolsystemets resultat

3. en ny politisk eller strategisk ledare

I 15 av de 20 skolsystem man tittat på har två av ovanstående tre kriterier uppfyllts. Den viktigaste är en ny politisk eller strategisk ledare.

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 20.05.12

Klicka på bilden för att se en större version. 

Det finns en korrelation mellan ett systems prestationsnivå och hur centralstyrt systemet är. De system som presterar sämre behöver en högre grad av centralstyrning.

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 20.01.55

Klicka på bilden för att se en större version. 

Ledaren för ett skolsystem måste integrera tre dimensioner när man skapar och implementerar en förbättringsresa för ett skolsystem. 1. Utvärdera var man befinner sig idag. 2. Bestäm vilka insatser/reformer som är verkningsfulla på den nivån. 3. Anpassa arbetet till den kontext som skolsystemet befinner sig i. 

Olika insatser ger önskad effekt beroende på skolsystemets nuvarande nivå. T ex ska de skolsystem som presterar sämst fokusera på de grundläggande färdigheterna: läsa, skriva och räkna. De skolsystem som är högpresterande ska satsa på helt andra åtgärder för att utvecklas, t ex att lära av varandra eftersom det finns många skickliga lärare i systemet och ge mer ansvar till lärarna (d v s mindre central styrning). 

Ett exempel på hur Minas Gerais (i Brasilien) utvecklade elevernas läsförståelse under 4 år (2006 till 2010) genom att göra insatser på ”rätt” nivå, d v s utifrån den kvalitet som man uppvisade 2006. 

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 20.11.35

Klicka på bilden för att se en större version. 

Under samma tidsperiod (2006-2010) sjönk procenten elever som var svagpresterande i skolan från 31 % till 6 %.

I Boston ökade antalet elever som klarade de standardiserade proven i matematik från 23 % år 1998 till 84 % år 2008 och antalet elever som klarade proven i läsning ökade från 43 % år 1998 till 91 % år 2008.

De system som utvecklas från ”fair” till ”good” fokuserar på att lägga grunderna i systemet

.Skärmavbild 2014-04-25 kl. 20.17.55

Klicka på bilden för att se en större version. 

De system som utvecklas från ”good” till ”great” fokuserar på att stärka professionalismen

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 20.19.14

Klicka på bilden för att se en större version. 

De system som utvecklas från ”great” till ”excellent” fokuserar på att kollaborativt lärande och innovation

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 20.20.51

Klicka på bilden för att se en större version. 

Alla de system som undersökts använder data över elevernas resultat för att se vilka skolor/elever som faller efter, vilka skolor/elever som presterar bra och om de reformer som genomförs får önskat resultat vad gäller elevernas resultat. 

Bookmark the permalink.

One Comment

  1. Pingback: Skolforskning del 2 | Camillas samlade pedagogi...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *