Den bästa möjliga skolan

Det finns ett stort engagemang när det gäller den svenska skolan, både från de som jobbar i skolan och från de som inte jobbar i skolan. Det blev väldigt tydligt när jag följde twitterflödet från #afkvarberg, men det syns även i mitt twitterflöde dagligen. Många av de som hörs och syns mest i debatten har enskilda saker som de brinner för och som de förespråkar som lösningen på de problem som finns i skolan.

Som jag ser det så är det en sak som vi som jobbar i skolan ska göra, nämligen leva upp till våra styrdokument. Gör vi det så gör vi ”rätt” och gör vi inte det så gör vi ”fel”. Så långt är det svart eller vitt. Tycker man att styrdokumenten inte är optimala så finns det bara två saker man kan göra, antingen påverka de som bestämmer eller själv bli en av de som är med och bestämmer hur skolans styrdokument ska se ut.

Det finns oändligt många olika sätt att försöka leva upp till styrdokumenten, men rent teoretiskt måste det finnas ett ”sätt” som är bästa möjliga när det gäller att nå så bra resultat som möjligt i skolan (OBS! Detta är ett teoretiskt resonemang som inte fungerar i praktiken; notera att jag klumpar ihop alla mindre delar/beslut/alternativ till en helhet). Detta sätt är då den ”heliga skolgraal” som vi borde leta efter. Nu är det inte så att det finns ett sätt som alltid är det bästa, då det är människor som det handlar om och det som är bra för en person behöver inte vara bra för en annan person, men det fungerar som en tankemodell. Varför ska vi nöja oss med något som är sämre än det bästa tänkbara?

Jag är övertygad om att det går att identifiera ett antal ledtrådar i jakten på ”skolgraalen”. Jag listar några nedan så får du gärna fylla på med vad du anser är ledtrådar till det bästa sättet i kommentarsfältet.

Mina förslag till ledtrådar (utan inbördes rangordning) i jakten på ”den heliga skolgraalen”:

– Satsa stort på implementeringen när en läroplan införs (gäller även andra nyheter som införs i skolan). Om inte lärarna och skolledarna förstår hur de ska tolka läroplanen kan de inte leva upp till den (och det borde då egentligen klassas som tjänstefel, det gör det i andra yrken om man inte följer de styrdokument som finns). Kan man inte leva upp till läroplanen är det ungefär som en polis som bötfäller dig när du kör 50 på en 50-väg för att polisen själv anser att det är 30 som gäller på den vägsträckan. Det är inte okej med egna tolkningar! Här blir det bekymmersamt i skolan när alla skolor gör sina egna tolkningar och efteråt (vid inspektion) får man veta om man tolkat rätt eller fel…

– Renodla systemet så att det är ett tydligt styrsystem, inte flera olika som delvis är motstridiga (jag tänker på målstyrningen kontra timplanen).

– Skolan borde knytas ihop med den senaste hjärnforskningen. Så snart det kommer nya rön över hur hjärnan fungerar ska lärarna få ta del av den nya forskningen. Med tanke på hur komplex hjärnan är så finns det otroligt mycket kvar att forska på, särskilt när det gäller hur hjärnan lär sig på bästa sätt. Ett konkret exempel är t ex hur man på bästa sätt gör för att rätt nervbanor ska myeliniseras så att nervsignalerna fungerar optimalt i de situationer som är önskvärda (Myeliniseringen är när nervbanorna får ett lager fett runt sig. Fettet gör bl a att nervsignalerna mångfaldigt ökar sin hastighet och i större grad håller sig till rätt nervbana). På samma sätt borde den senaste forskningen inom t ex idrott och musik kopplas till skolan. Kan ny forskning hjälpa till att förbättra resultaten ska den göra det! (Däremot är det viktigt att filtrera bort dålig forskning! En del som är involverade i forskning har starka ekonomiska incitament som påverkar deras omdöme och en del vill att en faktor ska vara framgångsrik, så de letar efter tecken på att så är fallet och bortser från tecken som tyder på motsatsen).

– Vi inom skolan ska ta till oss den senaste pedagogiska forskningen. Människor och utbildning är ett svårt område att forska på då det är så många olika faktorer som spelar in och det går inte att isolera en i taget, men forskningen ger ändå en bra indikation på vilka faktorer som är framgångsrika och vilka som inte är det. De framgångsrika ska vi använda oss av och de som inte är framgångsrika ska vi undvika.

– Alla som jobbar i skolan måste lära sig att jobba målstyrt (då vi har en målstyrd läroplan).

– En stor satsning på IKT behövs. Elevernas skoldag kan inte vara analog när deras vardag är digital om vi ska få engagerade elever som når bra resultat.

– Lärarutbildningen är kanske den viktigaste ledtråden, då all forskning visar att läraren är den viktigaste faktorn för en framgångsrik skola. Satsa stort på att förbättra lärarutbildningen. Anställ de bästa tänkbara personerna att jobba med att utbilda nästa generations lärare!

– Alla som på något sätt är involverade i skolan (personal på skolan, skolchefer, politiker m fl) måste dra åt samma håll. De stödprocesser som finns ska alla hjälpa till att nå bästa möjliga resultat. Pedagogiken måste styra när beslut om/i skolan tas.

– De som jobbar i skolan behöver ett gemensamt språk, så att det finns en professionalitet. Det går inte att nå bästa möjliga resultat när alla tolkar begreppen olika. Det finns massor av ord som används dagligen i skolan som inte är definierade.

– Vi behöver hitta bra sätt att motivera eleverna. ”Motivation slår klass” brukar man prata om inom idrotten.

– Lyft fram det som är bra inom skolan. Framgång föder framgång! (d v s inte det som media gör, lyfta fram det som inte är bra). Skapa en kultur där lärare och skolor delar med sig till varandra av sådant som är framgångsrikt.

– Vara skeptisk till nya ”mirakelmedel” i skolan. Många metoder som tidigare lyfts fram som rena mirakelmedlet har visat sig vara motsatsen eller neutrala när det gäller elevernas resultat.

Bookmark the permalink.

One Comment

  1. Några kommentarer till ”ledtrådarna” i den ordning de är skrivna
    # Bekymret med att var gör sin tolkning. Det är tom värre än du beskriver. Inte ens skolverk och skolinspektion är ense om hur tolka styrdokumenten. Sannolikt är även utfallet av inspektioner beroende på vilka som inspekterat; detta i sin tur beroende på att även inspektörerna – tror jag – toklar olika. Varför tror jag det? Jo det finns i Läroplanen en vid möjlighet till tolkning inbyggd, och så måste det nogf.ö. vara. Jag vill faktiskt påstå att ”målstyrning” innefattar en bredare möjlihghet till tolkning och genomförande än vad jag utläser av dina formuleringar. (mer om det nedan)
    # Målstyrming är en metod, timplan är ett arbetsredskap varför motsättningen delvis är konstlad. Det finns en motsättning men den är mer en fråga om, enkelt uttryckt, hur översätta en modell till praktiskt handlande. (En tydlig jämförelse är en skolas/skollednings strävan att få bästa pedagogiska tjänstefördelning utifrån givna resurser.)
    # De två följande punkterna avhandlar egentligen samma sak, betydelsen av forskning och implementeringen av dess resultat i praktisk handling. ”Fällor och fel” här är mångahanda. Bla finns en motsättning eller som jag menar en birst på insikt i och ett försummande av läraryrket som hantverk (Vad skiljer en habil musiker från en med ”groove”? Den ene kan vara hur duktig som helst men det svänger inte. Eller hur kan en idrottsman vara bättre än hon eller han ”egentligen borde vara” – eller för den delen. Vad gör att ett lag lyfter med en viss tränare och hur kommer det sig att vissa tränare kan plocka fram det bästa ur just vissa lag). Inget av detta går att ”evidensbasera” och därför tenderar det att lämnas därhän eller så försöker man finna en annan slags ”evidens” (modeuttryck, därför mina citationstecken). ”Vi försöker hela tiden hitta guruar med svaret på allt” uttryckte en deltagare i en paneldiskussion i UR. Den senaste i raden är John Hattie och jag ska ta ett exempel på hur han krånglar sig ur det icke mätbara – känslan. Han, hur evidensbaserat som helst lyckas vaska fram en skillnad mellan erfarna lärare och vad han benämner ”expertlärare”. Jag har läst det avsnitte flera gånger utan att ha blivit särskilt mycket klokare. I sammanfattning tycks han mena att de förra har mer av tur och kanske lite talang men de fattar inte vad de gör när de senare tagit tills sig forskningens rön och använder det minutförminut i sin vetenskapligt genomförda undervisning. Mamma. Hur gör du dina fantastiska köttbullar? Jaa, det är ju mormors recept. Men mamma de var goda, mormors, men dina smakar annorlunda och jag tycker de är ännu bättre. Får jag receptet nu. (Några år senare: goda köttbullar pappa, men desmakar inte riktigt som farmor, fastän de är goda ändå)
    # ”En stor satsning på IKT behövs”. Som en av forskarna i ovan nämnda debatt uttryckte det: vi lever i världens mest datortäta land och vi har elever som går i världens mest datortäta skola. Ändå har resultaten sjunkit allteftersom datortätheten ökat. enligt ert resonemang borde det rimligen varit tvärtom. Kanske är det andra saker som är mer avgörande … ? Återigenalltså sökandet efter gurun, modellen, tekniken som ger lösningen och svaret på livet, universum och allting. (Douglas Adams visste vad han gjorde när han skrev Liftarens guide till galaxen. Svaret var vill jag minnas, 42.)
    # Lärarutbildningen är på rätt väg. Äntligen. Och igen får vi exempel på jädransocksåparametrar. Ingen blir högstadielärare. Här krävs tre ämnen istället för gymnasielärarens två nämligen. En klok kandidat läser alltså sina två ämnen till gymnasiet istället för att splittra sig på tre vara ett kanske är henne tämligen ointressant. Och hur får du någon att tex läsa till musiklärare när det krävs ytterligare två ämnen? Sen kan man ha sina dubier om AT-året. Har man inte lyckats avföra olämpliga under fem års utbildning är det utbildningen det är fel på.
    # De sista punkterna är av mer allmän karaktär varför jag inte berör dem närmare, dessutom faller de till stor del in under de mer utförliga tidigare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *