Löneprocessen

Löneprocessen i skolan så som jag skulle vilja ha den 1. Fackförbunden har senast i mars bestämt vilken modell som ska gälla under löneperioden (som för oss är april – mars). Detta ska alltså vara bestämt innan löneperioden börjar, inte som det är i nuläget att man strax innan löneperioden är slut får veta vilken modell som ska användas. 2. Alla personalgrupper ska ha tydliga lönekriterier som är relevanta för det jobb var och en är anställd att göra. Det ska alltså finnas olika kriterier för t ex skolledare, lärare, förskollärare, fritidspersonal, vaktmästare etc. Jag vill ha lönekriterier i matrisform där det i varje ruta ges konkreta exempel på vad det innebär att man ligger på den kvalitetsnivån. Ett exempel på kriterier som är framtagna med det perspektivet är de som Ekerö Kommun tagit fram i samarbete med Ann S Pihlgren. Du hittar dem här. Ekerö kommun är generösa och… Läs hela inlägget

Det fria skolvalets okända baksida

Har du hört politiker säga att de satsar mer pengar/resurser på skolan samtidigt som de som jobbar i skolan säger att resurserna inte räcker till? Skulle tro att det är många som delar den bilden och som inte förstår hur det hänger ihop. Är det politikerna som inte berättar sanningen eller är det skolorna som slösar bort pengarna eller hur står det egentligen till? Jag vill börja med att säga att jag är för valfrihet, men jag har svårt för att man inte kan diskutera nackdelarna med ett system eftersom nackdelarna finns där oberoende av om man pratar om dem eller inte. Om man inte pratar om dem så kan man inte göra något åt dem och det förlorar i stort sett alla på (och i det här fallet är det eleverna som förlorar på det). Alla system har för- och nackdelar och om man kan utnyttja fördelarna och kompensera… Läs hela inlägget

Betyg i år 4 – en lösning eller en desperat åtgärd?

Det cirkulerar just nu på sociala medier en artikel i SVD där Jan Björklund skriver om varför det är viktigt med betyg från år 4 istället för år 6. Det är framförallt nedanstående citat som stör mig oerhört mycket: ”Alla länder som ligger högt i Pisa-mätningarna startar med betyg långt före Sverige, flera länder i årskurs ett.” Det skulle ju betyda att de länder som ligger bakom Sverige inför betyg högre upp i åldrarna än Sverige om det vore så att det är vilket läsår man inför betyg som styr vilket resultat man får på PISA (eller är det så att det är en personlig åsikt som man försöker vinkla så det ser ut som den har ett stöd som egentligen inte finns?). Hur ligger det då till?  Jag har gjort en tabell med ranking och medelvärde i matematik i PISA 2012 samt när man börjar med betyg i respektive land… Läs hela inlägget

Betygssättningen är ett symptom, inte grundproblemet

I morse hittade jag två länkar om betyg i mitt twitterflöde. Den ena artikeln är ny och den andra är gammal. I bägge är det Per Måhl som uttalar sig som sakkunnig på betygssättning och bedömning. Som vanligt har jag svårt att låta det passera obemärkt förbi, utan mina tankar började förstås vrida och vända på det jag läste.  http://www.skolvarlden.se/artiklar/nationella-prov-kan-inte-forbattra-betygen 20140821 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2020721-bra-om-fler-i-skolan-blev-battre-pa-bedomning-och-betygsattning 20130911 Ett utdrag från texten i GP: ”I Skolinspektionens granskning 2011 fick 25 procent av lärarna i historia och kemi kritik och som inspektör har jag intervjuat några av dessa lärares förtvivlade elever. Om de till exempel frågade vad de skulle kunna om franska revolutionen kunde läraren svara: ”Jag tänker inte tala om det, för då försöker ni lära er det. Gör så gott ni kan. Sen bestämmer jag hur jag vill rätta och vilka betyg ni får på provet.” Ovanstående beskriver något som är helt galet: Att eleverna… Läs hela inlägget

Gratis skola – en rättighet eller skyldighet?

#185025583 / gettyimages.com Jag brukar ibland använda följande resonemang när elever inte tar vara på den utbildning som de erbjuds i grundskolan: Visste du att utbildningen inte är gratis? Den betalas via skatten. Tänk om din mamma/pappa var tvungen att betala skolpengen kontant (och här fyller jag i hur stor skolpengen är i den kommun som eleven går i skola i) när skolan börjar i augusti för att du ska få tillgång till en plats i din klass (d v s om dina föräldrar inte betalade fick du inte få gå i skolan det läsåret). Vilka krav skulle mamma/pappa ställa på dig och din skolgång då? Skulle de acceptera att du slösar bort den möjlighet som du nu får ”gratis” på det sätt som du gör just nu? Skulle de acceptera att du inte går på lektionerna (eller stör lektionerna eller vad det är som den berörda eleven gör som… Läs hela inlägget

Boktips sommaren 2014

Tänk om alla lärare i Sverige skulle läsa en eller flera av nedanstående böcker i sommar. Vilket uppsving det skulle ge till de pedagogiska diskussionerna nästa läsår! Välj ut minst en bok som du själv läser i sommar och skicka vidare förslagen till dina kollegor så blir nästa läsår ännu bättre! Jag har inte läst alla böckerna själv, men jag har läst en del och de andra är sådana som jag vill läsa. John Hattie Synligt lärande för lärare Boken är en uppföljare till Synligt lärande där John sammanställde den största metaforskning inom pedagogik som någonsin gjorts. Boken Synligt lärande för lärare är lättare att läsa och ta till sig jämfört med hans första bok som bara redovisade forskningen och som var väldigt tung att ta till sig. Det är viktigt att inte bara läsa av tabellerna och dra slutsatser, utan man behöver lite mer bakgrundsinformation kring varför vissa faktorer är framgångsfaktorer… Läs hela inlägget

Det handlar inte om att mäta grisen utan om att veta att vi är på rätt väg!

Jag har skrivit många blogginlägg tidigare om målstyrning i skolan (eller avsaknaden av det i realiteten). Här kommer ett till, men i en annan förpackning där jag funderar lite kring varför många har en negativ bild av att jobba målstyrt i skolan.  #165653542 / gettyimages.com Jag ser många lärare i sociala medier som är negativa till målstyrning och jag ställer mig frågan varför är man negativ? Ofta handlar diskussionen om att ”mäta grisen” och att ”grisen inte blir tjockare för att vi mäter den fler gånger”. Jag har tidigare konstaterat att de som utbildar sig till lärare inte systematiskt får lära sig hur man gör när man jobbar målstyrt, utan det förväntas man lära sig någon annanstans. Kanske finns det ett samband, då vi ofta är lite rädda för det vi inte kan/förstår/behärskar? Att jobba målstyrt är en modell där man själv bestämmer hur ofta något ska mätas. Man ska… Läs hela inlägget

Är skolan viktig i Sverige?

Självklart svarar du säkert på den frågan, men jag menar egentligen inte om skolan är viktig, utan om vi signalerar att skolan är viktig till våra barn och ungdomar?! I dag var jag på skolverket i samband med att rapporten ”Grundskolan i internationella kunskapsmätningar – kunskap, skolmiljö och attityder till lärande” släpptes och Mats Björnsson som skrivit rapporten presenterade huvuddragen i rapporten. Efter det kommenterade en panel bestående av Ulf Fredriksson, Camilo von Greiff, Camilla Beijmo-Samuelsson, Tommy Fabricius och Anna Ekström rapporten och dess innehåll. Slutligen fick seminariedeltagarna ställa frågor. Min första reflektion var att det är väldigt få som kom dit och lyssnade. Visst, eventet sändes live på nätet, så man kunde följa det på distans och det är skolavslutningstider just nu, så många i skolvärlden har fullt upp, men med tanke på hur stort utrymme skolan får i både media och den politiska debatten hade jag förvänta mig att… Läs hela inlägget

Lite framförhållning, tack!

Tänk dig att du är tränare för ett fotbollslag. Vad skulle du tycka om att man ändrade reglerna mitt under en match? Det skulle t e x kunna vara att efter 70 spelade minuter så blir plötsligt varje mål som görs värt två mål istället för ett. Det känns inte rimligt att det skulle vara på det sättet (det skulle kunna vara en del av spelet fotboll, men att det inte är känt innan matchen börjar känns inte rättvist). Det känns inte heller bra om man innan säsongen börjar inte vet vilka regler som gäller när slutspelslagen ska tas ut. Om dessa regler bestäms strax innan slutspelet drar igång skulle även det kännas väldigt orättvist och därför gör man inte det, utan man har bestämt allt innan säsongen/matcherna börjar.  #494329065 / gettyimages.com Det är inte helt ovanligt i skolans värld att det fungerar på det sätt som jag beskriver ovan, d… Läs hela inlägget

Skolforskning del 6

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget