Matematiklyftet

Skolverket fick i mars 2012 i uppdrag av regeringen att genomföra det så kallade Matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare vars syfte är att öka måluppfyllelsen i matematik hos eleverna.  Under hösten 2012 och våren 2013 testades satsningen i en utprövningsomgång där 33 grundskolor deltog.  Matematiklyftets huvudomgång startade sedan i augusti 2013. Då gavs cirka 290 huvudmän med totalt 725 matematikhandledare och knappt 14 000 matematiklärare möjlighet att delta i Matematiklyftet. Efter läsåret 2015/2016 kommer nästan 37 000 av Sveriges alla matematiklärare ha deltagit i Matematiklyftet. Det innebär att 81 procent av alla matematiklärare har deltagit i satsningen. Detta är därmed den största satsningen någonsin både när det gäller fortbildning inom matematik samt när det gäller fortbildning kring kollegialt lärande i Sverige. Nu har alltså en del varit igång i 3 år (de som började när satsningen drog igång på allvar (de som deltog i testomgången började för 4 läsår sedan)), d v s en del… Läs hela inlägget

Bloggtips

Sidan howtobecomeatechnician.com har tagit fram en lista med top 150 teacher blogs of the year 2016. På deras topplista finns många bra bloggar som jag besöker regelbundet, t ex Emerging Ed Tech, Alice Keeler, teach thought, The cool cat teacher, m fl. Som enda svenska blogg har jag fått plats på listan (dessutom i två olika kategorier). Roligt att uppmärksammas (även om de har lite svårt med stavningen på svenska)! De skriver under rubriken Technology Although a Swedish site, JL Solutvekling empowers teachers to become “digital literate” through the provision of articles and lectures that thoroughly combine technology in teaching without sounding too contrive. What’s interesting about the blog is that it does not only focus on presenting instructional strategies, it also presented substantial discussion on assessment, the aspect in teaching that is as important as instruction. och under rubriken Teacher Training This is a Swedish site that helps teachers become digital literate through… Läs hela inlägget

Skolverket

Personligen tror jag att det går att ha en bra skola i Sverige oberoende av om den är kommunalt eller statligt styrd. Bägge styrningarna har sin möjligheter och utmaningar och det handlar till stor del om att utnyttja styrkorna maximalt och kompensera för svagheterna. De senaste 6 veckorna har Skolverket agerat på ett sätt som dock gör att jag börjar undra om statlig styrning är en så bra lösning som förespråkarna tycker?! Det jag särskilt tänker på är att Skolverket den 2 maj släppte en utvärdering: ”Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning”. Texten i kursiv stil nedan är utdrag ur den utvärderingen. Ett syfte när man tog fram nya läroplaner var att kunskapskraven skulle bli tydliga (då man misslyckats totalt med detta i LGR-94). I utvärderingen från 2 maj framgår att mindre än hälften av lärarna tycker att kunskapskraven är tydliga. Ett rejält misslyckande alltså. Det är i sin tur inte så konstigt… Läs hela inlägget

Minne

I dag kom en nyhet som basunerar ut att det är bättre att skriva med papper och penna om man vill minnas bättre.  Forskare i Norge har undersökt 36 kvinnor i åldern 19-54 år som fått skriva en lista med ord för hand med papper och penna, med en surfplatta samt med tangentbord på dator för att se vilken av de tre metoderna som är bäst för att komma ihåg orden. Deras slutsats är att det är bäst att skriva med papper och penna. Jag vet inte vem som bekostar den här typen av forskning, men som jag ser det så är den här forskningen helt onödig. Vi använder papper och penna för att anteckna för att vi ska SLIPPA memorera det vi skriver ner (annars hade vi inte behövt anteckna – vi hade memorerat det direkt istället). Det innebär i sin tur att det är irrelevant vad de kommer fram till (åtminstone… Läs hela inlägget

Hur är det möjligt?

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

Bedömning och betygssättning för dummies

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

Olika betyg för samma uppgift

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget

Miraklet

På bara 3 år har man lyckats med ett mirakel i svensk skola, eller? I december 2013 skrev jag ett blogginlägg som handlade om lärarbehörigheten och hur avprofessionaliseringen av läraryrket slagit hårt och att det därför inte är så konstigt att kunskaperna hos svenska elever blir sämre och därmed resultaten på PISA blir sämre. I endast ett ämne på högstadiet (engelska) och i endast ett ämne på gymnasiet (historia) hade över 50 % av lärarna läsåret 2011/2012 tillräcklig formell utbildning (både pedagogik och ämnesutbildning). I alla andra ämnen var det 50% eller fler (oftast mycket mer än 50%) av lärarna som inte hade rätt formell utbildning. Skrämmande statistik som tyvärr inte bara är statistik, utan en beskrivning av verkligheten på skolorna läsåret 2011/2012, något som självklart påverkade eleverna och deras inlärningsmöjligheter. Här är statistiken från 2011/2012 för högstadiet och gymnasiet. Det fanns ingen motsvarande för år 1-3 respektive år 4-6. … Läs hela inlägget

Förbud och fel perspektiv

Mina tankar och reflektioner över några av den senaste tidens frågor som berör skolan. Periscope – detta fasansfulla digitala verktyg som skapat en ohållbar situation för eleverna och lärarna i skolan, eller? Det har skrivits åtskilliga blogginlägg om Periscope av andra, så jag tänker inte skriva om själva verktyget, utan istället om hur många vuxna resonerar. När det blev känt att en del elever gör olika saker om de får ett visst antal likes i Periscope blev det moralpanik hos många vuxna och lösningen är (förstås) att förbjuda användningen av Periscope/mobiltelefoner i skolan. Vad tror de vuxna att ett förbud leder till tänker jag? Att beteendet som är grundproblemet upphör? Att beteendet flyttar, men till ett annat forum? Jag är säker på att grundproblemet INTE upphör genom ett förbud (vilket de vuxna som förespråkar ett förbud verkar tycka/tro), men att det hittar ett annat forum (nya digitala verktyg dyker upp… Läs hela inlägget

Topp 5

När det närmar sig nyår är det dags för ”bästa-” listor. Jag vill inte vara sämre, utan har gjort en sammanställning över de mest lästa blogginläggen jag skrivit (på min gamla blogg och/eller min nuvarande blogg): På femte plats kommer Boktips sommaren 2014 som jag skrev 22 juni 2014. Det finns en stor efterfrågan på tips när det gäller bra pedagogisk litteratur.  På fjärde plats kommer Dynamiskt tankesätt  som jag skrev 20 juni 2015. Jag skapade några posters som beskriver statiskt och dynamiskt tankesätt. Jag tror på tanken om att ha visuella stöd för eleverna (även användbart för vuxna) att hänga upp resonemang kring. Då kan man senare påminna om bilden istället för att bara verbalt påminna om innehållet (vilket lätt kan upplevas som att läraren tjatar).  På tredje plats kommer 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv som jag skrev 15 november 2014. Jag beskriver två heldagar då jag skuggade eleverna i två olika klasser… Läs hela inlägget