Skolforskning del 5

Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling. Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen.  Syfte med studien som SIQ genomfört: Att definiera kriterierna för begreppet bra skola Identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna Sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt Man kom via rundabordssamtal fram till fyra huvudområden som var de viktigaste för att definiera begreppet bra skola: Kunskapsinhämtning – Andel elever som når målet i alla ämnen i år 9 skulle vara högre än det nationella genomsnittet Elevernas… Läs hela inlägget

Skolforskning del 4

I skolforskning del 1 och 2  skrev jag om McKinseyrapporterna från 2007 och 2010 där man tittat på vad som gör ett skolsystem framgångsrikt och hur framgångsrika skolsystem fortsätter utvecklas. I del 4 fortsätter kopplingen till McKinseyrapporterna, men med fokus på var Sverige befinner sig och vad Sverige behöver göra. Tack till @niclas80 för tipset! När man gör om olika tester (TIMMS, PISA, SISS, PRILS) till samma skala (skalan består av poor, fair, good, great, excellent) så att man kan jämföra dem med varandra visar det sig att Sverige har legat i kategorin ”Good” hela tiden från 1985 till 2009. Det som har hänt är att många andra länder förbättrat sina resultat, t ex på PISA, vilket gör att Sverige rasat på rankinglistorna när man jämför och rangordnar de länder som deltar. En beskrivning av var de olika nivåerna befinner sig i en normalfördelningskurva. Sverige befinner sig på den övre halvan… Läs hela inlägget

Skolforskning

Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/   Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (”better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. Ett skolsystem kan aldrig vara bättre än kvaliteten på dess lärare 2. Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen i klassrummen 3. För att ha en bra skola måste alla elever lyckas… Läs hela inlägget

Lärarbehörighet och sjunkande elevresultat

OBS! Nedanstående är ett Ironiskt blogginlägg om lärarbehörighet och sjunkande matematikkunskaper som är kryddat med ett stort mått av seriositet! Lärarbehörighet och sjunkande elevresultat – kan det finnas ett samband? Om alla siffror och uträkningar i texten är besvärande kan du hoppa över dem och läsa det som står längst ner. Vi har ju sjunkande matematikkunskaper i Sverige, så jag förstår att en del är obekväma med att det är så mycket siffror och uträkningar i texten. Hoppa i så fall över det som står mellan linjerna nedan.   ——————————————————————————————————————————— 84,5% av de drygt 88 000 som tjänstgjorde (d v s de som inte är tjänstlediga; totalt är det nästan 94 000 anställda varav nästan 6 000 är tjänstlediga) som pedagogisk personal i grundskolan hade läsåret 2013/2014 en pedagogisk högskoleexamen. Från 2005 och framåt har siffran varit ganska konstant. Som lägst har den varit 81,9% och som högst 85,2%. Andelen… Läs hela inlägget

Det är inte lärarnas fel!

Det finns många som i skoldebatten lyfter fram att det är lärarnas fel att de svenska skolresultaten försämrats. Att Björklund inte tagit något ansvar efter sina åtta år som ytterst ansvarig vet alla som följt debatten. Han skyller istället ifrån sig på bl a socialdemokraterna, lärarna och lärarutbildningarna. Nyligen lyfte skolinspektionen fram lärarnas ansvar för elevernas resultat: www.expressen.se/nyheter/skolinspektionen-brister-hos-lararna Det är självklart att det är det som sker i klassrummet (eller där undervisning bedrivs, vilket kan vara utomhus, på bibliotek, studiebesök, på museer, på nätet etc) som ytterst avgör vilka kunskaper som eleverna får med sig från grundskolan. Om så inte vore fallet kunde vi lägga ner skolorna och spara massor med pengar.   Nedan presenterar jag fem viktiga ”bevis” som lägger ansvaret för dagens skolresultat någon annanstans än hos de enskilda lärarna i klassrummet. Som jag ser det handlar det om systemfel och systemfel kan endast åtgärdas på systemnivå. Lärarna… Läs hela inlägget

Den bästa möjliga skolan

Det finns ett stort engagemang när det gäller den svenska skolan, både från de som jobbar i skolan och från de som inte jobbar i skolan. Det blev väldigt tydligt när jag följde twitterflödet från #afkvarberg, men det syns även i mitt twitterflöde dagligen. Många av de som hörs och syns mest i debatten har enskilda saker som de brinner för och som de förespråkar som lösningen på de problem som finns i skolan. Som jag ser det så är det en sak som vi som jobbar i skolan ska göra, nämligen leva upp till våra styrdokument. Gör vi det så gör vi ”rätt” och gör vi inte det så gör vi ”fel”. Så långt är det svart eller vitt. Tycker man att styrdokumenten inte är optimala så finns det bara två saker man kan göra, antingen påverka de som bestämmer eller själv bli en av de som är med… Läs hela inlägget