”Om du inte vet vart du är på väg, hur ska du veta när du är framme?” beskriver varför jag tror stenhårt på målstyrning. Ända sedan läroplanen 1994 har grundskolan i Sverige varit målstyrd. Då det är många (både lärare och elever) i skolan som inte är vana att jobba målstyrt tänkte jag försöka hjälpa till genom att beskriva hur jag ser på målstyrning i skolan. I läroplanen från 1994 hade man ”mål att uppnå” och ”mål att sträva mot”. Detta var en olycklig uppdelning, då den både försvårade målstyrningen samt skapade en förvirring över vad som egentligen menades och hur man skulle tolka läroplanen. ”Mål att sträva mot” var egentligen inte mål i det mening som målstyrning innebär, då de var formulerade på ett sådant sätt att man inte kunde avgöra om man nådde dem eller inte, vilket är själva kärnan i målstyrning. Läroplanen 2011 övergav dessa formuleringar och… Läs hela inlägget

Här är texten från min sommarpod (sommarpod.se).   Jag tänkte prata  om framtidens skola. Det finns många olika begrepp som man skulle kunna fördjupa sig i, t ex BFL, STL, IKT, 1-1, Synligt lärande, matematiklyftet, förmågor, utveckling, Samverkan, 21st century skills, entreprenörskap, gamification etc Istället för att fördjupa mig i dessa vill jag zooma ut och titta på helheten, d v s det system som skolan är.   Både elever och lärare behöver en känsla av sammanhang, d v s i det här fallet att man förstår hur skolan fungerar som system.  Gör man inte det är det svårt att förstå sin egen roll.   Om man vill veta något om framtiden är det bra att börja med att titta i backspegeln och se vad man kan lära sig från det som varit. Jag tänkte börja med läroplanen och backar tillbaks till LPO-94. I svensk skola infördes plötsligt målstyrning som… Läs hela inlägget

Det finns åtskilliga exempel på systemfel i den svenska grundskolan. Nedan listar jag några av dem. 1. I läroplanen från 1994 införde man målstyrning i svensk skola. Tyvärr så fortbildade man inte lärarna i hur man jobbar målstyrt, utan det skulle var och en lära sig själva. Jag jobbade inte i svensk skola när läroplanen implementerades, men det är väldigt tydligt att implementeringen inte var i närheten av vad den borde varit. 15 år senare kallades läroplanen från -94 fortfarande för ”den nya läroplanen”. Inget bra betyg för arbetet med att få lärarna att jobba i enlighet med läroplanen. I läroplanen från 2011 fortsätter det målstyrda arbetssättet, men fortfarande kan få lärare jobba målstyrt. 2. När man införde att lärarna skulle jobba i arbetslag gavs lärarna ingen fortbildning (eller möjligtvis väldigt lite fortbildning) i varför man införde förändringen eller vilken tanken med att jobba i arbetslag är. Fortfarande idag finns… Läs hela inlägget