Varför följer skolverket inte skollagen?

I skolagen står det bl a följande när det gäller betyg i grundskolan:

10 kap Grundskolan

Betygssättning

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022).

Källa: www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/

Det innebär att betyg inte ska sättas vid några andra tillfällen än i slutet av varje termin.

Vad betyder då det i praktiken? Jo, att lärare inte ska betygssätta prov och inlämningsuppgifter mm. Däremot så kan och ska lärare göra en kvalitetsbedömning mot de kunskapskrav (förmågor) i år 6-9 som finns i LGR-11. Där kan läraren säga att när det gäller det här kunskapskravet (förmågan) har du visat på en kvalitet som är på C-nivå (eller E- resp A-nivå). Det finns inga kriterier på D- och B-nivå, så dessa nivåer kan eleverna aldrig visa upp (de används bara när betyg sätts i slutet av terminen). Orsaken till att man gjort på detta sätt i den nya skollagen och i LGR-11 är att när man sätter betyg så ska alla (eller i alla fall de flesta) kunskapskraven (förmågorna) finnas bedömda och utgöra underlag för betygssättningen. Man ska alltså inte sätta betyg på enstaka kunskapskrav (förmågor). Rent praktiskt görs detta genom att läraren kontinuerligt under terminen fyller i vilka kvaliteter som eleven uppvisat i den ämnesmatris som finns i LGR-11 . När betyg sätts i slutet av terminen görs en avläsning av matrisen enligt följande:

Når eleven alla E-kriterier så får eleven betyget E.

När det gäller betyget D så ska eleven ha nått alla E-kriterier och ”till övervägande del” C-kriterierna.

Når eleven alla C-kriterier så får eleven betyget C

När det gäller betyget B så ska eleven ha nått alla C-kriterier och ”till övervägande del” A-kriterierna.

Når eleven alla A-kriterier så får eleven betyget A.

Jag vill trycka på de två viktigaste aspekterna av betygssättningen:

  1. Betyg sätts bara i slutet av höst- och vårterminen
  2. Betygssättning görs genom att man fyllt i och sedan gör en avläsning av matrisen i LGR-11.

Nu blir det lite bekymmersamt när man tänker på ovanstående och tittar på de Nationella Proven (NP) i grundskolan (jag refererar till de nationella proven i år 6 och 9 då det är i de årskurserna i grundskolan som det finns både nationella prov och betygssättning).

–       De nationella proven är obligatoriska att genomföra

–       Skolverket har infört begreppet ”delprovsbetyg” i samband med de nationella proven (används t ex i NP i svenska i år 9 där eleven får ett betyg på varje delprov och de tre delprovens betyg omvandlas enligt en tabell till ett betyg för hela provet)

–       Skolverket använder begreppet ”provbetyg” på de nationella proven

–       Måste alla delprov vara godkända för att eleven ska få ett godkänt provbetyg i årskurs 6 och 9?

Skolverkets svar: Olika regler gäller för olika prov. Proven kan ha en sammanvägningsmodell som utgår från resultaten på delproven och som genererar ett provbetyg.

–       Varför kan man få godkänt resultat på hela provet trots att resultatet på ett av delproven inte är godkänt?

Skolverkets svar: Resultatet på ett delprov som inte når upp till godkänt kan kompenseras av goda resultat på övriga delprov. Anledningen är att de enskilda provdelarna inte ger lika mycket information om elevens kunskaper som provet i sin helhet.

–       Läraren kan inte sätta betyg enbart utifrån resultatet på provet, eftersom provet inte prövar elevens kunskaper mot hela kunskapskravet

– Många delprov och prov bygger på att eleverna får poäng som sedan omvandlas till ett betyg.

Källa: www.skolverket.se/prov-och-bedomning/nationella-prov/fragor-om-nationella-prov/obligatoriska-prov-och-undantag-1.161485

Ordet delprovsbetyg och ordet provbetyg finns inte med i varken skollagen eller i LGR-11. Det är alltså begrepp som skolverket infört i samband med de nationella proven. En NO-lärare som kontaktat PRIM-gruppen (de som konstruerat NP i matematik) fick svaret att Skolverket givit direktiven att man skulle ha en poänggräns för de olika betygen, alltså ett helt annat tänk än kunskapskraven i matrisform i LGR-11.

Det finns alltså ingenting i de två tunga styrdokument som styr den svenska grundskolan som säger att man varken ska eller får sätta betyg vid andra tillfällen än i slutet av terminen. Själva betygssättningen får inte heller gå till på något annat sätt än i punkt två som jag beskrev tidigare i texten. Att eleverna kan få betyget B eller D på en del av NP i svenska i år 9 övergår mitt förstånd. Det finns inga kriterier för detta, så det måste vara en omöjlighet.

Min fråga blir därför: Bryter skolverket mot skolagen? Eftersom de nationella proven är obligatoriska: tvingar skolverket alla grundskolor/undervisande lärare i år 6 och 9 (i de ämnen som har nationella prov) att bryta mot skollagen?

För andra brister som finns i de nationella proven hänvisar jag till mitt tidigare blogginlägg:

http://johan1111.wordpress.com/2013/05/12/nationella-prov-i-ar-6-och-9-en-hjalp-for-larare-vid-betygssattning-eller/

Bookmark the permalink.

One Comment

  1. Hej Johan!

    Precis som du skriver har de nationella proven två syften. Det första syftet är främst att ge läraren stöd vid bedömning och betygssättning av den enskilda eleven. Det sker genom uppgifterna i proven som i sig är en form av konkretisering av kursplanen. Det sker också genom de autentiska elevexempel och de utförliga bedömningsanvisningarna i provet. Det andra syftet är att ge underlag för analyser av gruppresultat i form av betyg. Det sker genom anvisningar om hur provresultaten sammanställs till ett provbetyg. Hur man rent praktiskt möjliggör detta kan förstås diskuteras men för att på ett enkelt sätt kunna jämföra resultat på det nationella provet på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå tar Skolverket fram ett provbetyg.

    I skollagen är det inte reglerat hur betygsbeteckningar kan användas på enskilda prov eller uppgifter. Det är förstås skillnad på den process som föregår betygssättningen på en kurs eller i slutet av en termin och det betyg (egentligen den betygsbeteckning) som tas fram inom ramen för det nationella provet.

    Med vänliga hälsningar Skolverket

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *