Att förändra matematikundervisningen

Just nu håller man på förändrar matematikundervisningen på en grundskola i Sverige som jag har insyn i. Bakgrunden är att många elever inte får med sig tillräckliga kunskaper i matematik och det syns på resultaten de nationella proven i år 9. På de nationella proven är det många elever som inte når samma resultat som det betyg de har i matematik (på riksnivå är det drygt 30% av eleverna i år 9 i Sverige som har ett högre betyg i matematik än det betyg de får på de nationella proven; målet är inte att resultaten ska vara identiska, men 30% är väldigt många elever). Målet är förstås att eleverna ska ha med sig de kunskaper de behöver när de går ut år 9 (vilket borde visa sig i deras resultat på de nationella proven) för att de ska klara gymnasiematematiken.   Utdrag ur Skolverkets ”Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg… Läs hela inlägget

Skoldebatten och några saker vi kan göra bättre

Jag har de senaste åren med stort intresse följt skoldebatten i Sverige. Många gånger har jag blivit arg över förslag som lagts fram, men ofta har jag blivit glad över de kloka åsikter som finns och som dessa kloka personer delar med sig av. Det finns några saker som jag ofta ser i skoldebatten som jag tycker att vi kan bli mycket bättre på. 1. Vi i skolvärlden är dåliga på att definiera vad ord och begrepp betyder. Istället använder vi dem slentrianmässigt och tror att alla förstår vad vi menar.  Du kan testa dig själv genom att förklara (vad är din definition av) följande tre ord/begrepp: betyg entreprenöriellt lärande biträdande rektor Ett exempel på den otydlighet som finns synliggjordes när frågan ”Vad skiljer BFL från formativ bedömning?” ställdes i en facebookgrupp nyligen. Det är en utmärkt fråga och jag tycker att det är klockrent att man frågar när man… Läs hela inlägget

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. För att störa eleverna så lite som möjligt (och därmed få uppleva hur eleverna verkligen har det) satte jag mig längst bak i klassrummet under alla lektioner. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra… Läs hela inlägget

Boktips sommaren 2014

Tänk om alla lärare i Sverige skulle läsa en eller flera av nedanstående böcker i sommar. Vilket uppsving det skulle ge till de pedagogiska diskussionerna nästa läsår! Välj ut minst en bok som du själv läser i sommar och skicka vidare förslagen till dina kollegor så blir nästa läsår ännu bättre! Jag har inte läst alla böckerna själv, men jag har läst en del och de andra är sådana som jag vill läsa. John Hattie Synligt lärande för lärare Boken är en uppföljare till Synligt lärande där John sammanställde den största metaforskning inom pedagogik som någonsin gjorts. Boken Synligt lärande för lärare är lättare att läsa och ta till sig jämfört med hans första bok som bara redovisade forskningen och som var väldigt tung att ta till sig. Det är viktigt att inte bara läsa av tabellerna och dra slutsatser, utan man behöver lite mer bakgrundsinformation kring varför vissa faktorer är framgångsfaktorer… Läs hela inlägget

Det handlar inte om att mäta grisen utan om att veta att vi är på rätt väg!

Jag har skrivit många blogginlägg tidigare om målstyrning i skolan (eller avsaknaden av det i realiteten). Här kommer ett till, men i en annan förpackning där jag funderar lite kring varför många har en negativ bild av att jobba målstyrt i skolan.  #165653542 / gettyimages.com Jag ser många lärare i sociala medier som är negativa till målstyrning och jag ställer mig frågan varför är man negativ? Ofta handlar diskussionen om att ”mäta grisen” och att ”grisen inte blir tjockare för att vi mäter den fler gånger”. Jag har tidigare konstaterat att de som utbildar sig till lärare inte systematiskt får lära sig hur man gör när man jobbar målstyrt, utan det förväntas man lära sig någon annanstans. Kanske finns det ett samband, då vi ofta är lite rädda för det vi inte kan/förstår/behärskar? Att jobba målstyrt är en modell där man själv bestämmer hur ofta något ska mätas. Man ska… Läs hela inlägget

Skolforskning del 5

Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling. Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen.  Syfte med studien som SIQ genomfört: Att definiera kriterierna för begreppet bra skola Identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna Sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt Man kom via rundabordssamtal fram till fyra huvudområden som var de viktigaste för att definiera begreppet bra skola: Kunskapsinhämtning – Andel elever som når målet i alla ämnen i år 9 skulle vara högre än det nationella genomsnittet Elevernas… Läs hela inlägget

Skolforskning del 2

I första delen av skolforskning tittade jag på McKinseyrapporten ”How the worlds best performing schools come out on top” från 2007. Det inlägget har över 8 000 visningar på en vecka, vilket visar att det finns ett stort intresse för ämnet.  I del 2 tittar jag på den uppföljning som gjordes tre år senare, nämligen McKinseyrapporten ”How the worlds most improve school systems keep getting better”. Precis som i förra inlägget så väljer jag ut vissa delar av rapporten som jag presenterar och vill man fördjupa sig så bifogar jag en länk till var du hittar rapporten för nerladdning.  Rapporten för nerladdning hittar du här: www.mckinsey.com/client_service/social_sector/latest_thinking/worlds_most_improved_schools I rapporten har man tittat på 20 olika skolsystem som utvecklats positivt för att se vad man kan lära sig av dessa.  En sammanfattning av de viktigaste lärdomarna 1. Ett system kan utvecklas oberoende av vilken nivå det befinner sig på från början och… Läs hela inlägget