Etikett: målstyrning

2 Comments

Tänk utanför ramen!

  By

Som vanligt svämmas sociala medier över av länkar till artiklar om läxor så snart det skrivits en ny artikel om ämnet. I förrgår var det DN som skrev om ”Stor brist på kunskap om läxor” där man försöker reda ut vad forskningen om läxor egentligen säger. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det står ingenting om läxor i läroplanen (LGR-11). Att förbättra skolan i Sverige handlar om att med högsta möjliga kvalitet leva upp till det som står i läroplanen, inte om att leva upp till allt möjligt som inte står i läroplanen. Ju mer kraft och energi som läggs på annat, desto mindre kraft och energi finns kvar till det som är uppdraget. Jag skulle istället vilja använda rubriken ”Stor brist på kunskap om hjärnan” och fokusera på det istället för läxor. Man ser ofta begreppet ”att befästa sina kunskaper”, både i diskussioner om skolan… Läs hela inlägget

3 Comments

Betygssättningen är ett symptom, inte grundproblemet

  By

I morse hittade jag två länkar om betyg i mitt twitterflöde. Den ena artikeln är ny och den andra är gammal. I bägge är det Per Måhl som uttalar sig som sakkunnig på betygssättning och bedömning. Som vanligt har jag svårt att låta det passera obemärkt förbi, utan mina tankar började förstås vrida och vända på det jag läste.  http://www.skolvarlden.se/artiklar/nationella-prov-kan-inte-forbattra-betygen 20140821 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2020721-bra-om-fler-i-skolan-blev-battre-pa-bedomning-och-betygsattning 20130911 Ett utdrag från texten i GP: ”I Skolinspektionens granskning 2011 fick 25 procent av lärarna i historia och kemi kritik och som inspektör har jag intervjuat några av dessa lärares förtvivlade elever. Om de till exempel frågade vad de skulle kunna om franska revolutionen kunde läraren svara: ”Jag tänker inte tala om det, för då försöker ni lära er det. Gör så gott ni kan. Sen bestämmer jag hur jag vill rätta och vilka betyg ni får på provet.” Ovanstående beskriver något som är helt galet: Att eleverna… Läs hela inlägget

No comments

Det handlar inte om att mäta grisen utan om att veta att vi är på rätt väg!

  By

Jag har skrivit många blogginlägg tidigare om målstyrning i skolan (eller avsaknaden av det i realiteten). Här kommer ett till, men i en annan förpackning där jag funderar lite kring varför många har en negativ bild av att jobba målstyrt i skolan.  #165653542 / gettyimages.com Jag ser många lärare i sociala medier som är negativa till målstyrning och jag ställer mig frågan varför är man negativ? Ofta handlar diskussionen om att ”mäta grisen” och att ”grisen inte blir tjockare för att vi mäter den fler gånger”. Jag har tidigare konstaterat att de som utbildar sig till lärare inte systematiskt får lära sig hur man gör när man jobbar målstyrt, utan det förväntas man lära sig någon annanstans. Kanske finns det ett samband, då vi ofta är lite rädda för det vi inte kan/förstår/behärskar? Att jobba målstyrt är en modell där man själv bestämmer hur ofta något ska mätas. Man ska… Läs hela inlägget

4 Comments

Skolforskning del 6

  By

Under vårterminen genomförs de nationella proven varje läsår. Mycket tid går åt till förberedelser, genomförande, rättande och att återkoppla resultaten till eleverna.   De nationella proven har två huvudsyften: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå   För ett år sedan skrev jag flera blogginlägg om de nationella proven (NP hjälp vid betygssättning?, När sätts betyg? och konkreta förslag på förbättringar).   Jag kan konstatera att mycket är sig likt vid årets nationella prov jämfört med för ett år sedan. – Läroplanen har förmågor som är desamma i olika skolämnen (Jfr ”Big five”), men de nationella proven har vattentäta skott mellan olika skolämnen. – De flesta delarna av de nationella proven genomförs skriftligt. Läroplanen stipulerar att eleverna ska ha kunskaperna, inte att de nödvändigtvis måste visas i skriftlig form. – De… Läs hela inlägget

4 Comments

Är ordet summativ det mest missförstådda begreppet i skolan?

  By

Idag är det väldigt populärt att lyfta fram begreppet formativ i skolan som något väldigt ”fint”/bra och samtidigt förmedlas ofta bilden av att summativ är något ”fult”/dåligt. Begreppet summativ (i skolan) används i sammanhanget summativ bedömning och betyder då: ”En form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle”. Många jämställer summativ bedömning med betyg. Betygen är en summativ bedömning, men summativ bedömning är mycket mer än bara betyg.                                                  Illustration: Kajsa Gemvall När man jobbar målstyrt finns det några ”steg” som upprepas om och om igen (jag beskriver här ett målstyrt tankesätt i skolan). Steg 1 är en kartläggning av elevens nuläge. Kartläggningen är en summativ bedömning. Steg 2 är att bestämma lämpliga mål för eleven/eleverna utifrån läroplanen. Målen ska vara mätbara och… Läs hela inlägget

2 Comments

Målstyrning i skolan – Hur gör man del 2

  By

En bild säger mer än 1000 ord. Bilden ovan beskriver skolan från många olika perspektiv för mig. (illustration Kajsa Gemvall) 1. Det är en illustration över hela grundskolan. Eleven börjar i förskolan eller år 1 och långt därborta i horisonten går eleven i ”mål”, d v s går ut år 9. 2. Det är en illustration över varje stadie (år 1-3, 4-6 respektive 7-9). Varje stadie avslutas med mål som eleven ska uppnå och det finns både delmål och hinder på vägen. 3. Det är en illustration över ett läsår eller en termin. Ett läsår/en termin är en lång tid för en elev och därför är det bra med tydliga mål och delmål samt att man ser till att eleverna är på rätt väg mot dessa. 4. Det är en illustration över ett delområde i ett (eller flera om man ämnesintegrerar) ämne. 5. Det kan även vara en illustration över… Läs hela inlägget

9 Comments

Det största problemet i Svensk skola idag är ett ”osynligt problem”

  By

Två exempel på ordmoln som är skapade med www.wordle.net. Det översta är ämnet fysik och det undre är ämnet historia. Ordmoln skapas genom att man kopierar in texten från läroplanen och så utför hemsidan en beräkning hur många gånger varje ord förekommer och de ord som har högst frekvens visas med störst text. Ovanstående två ordmoln belyser bland annat följande fyra saker: Hur länge måste du titta på ett ordmoln innan du ser vilket ämne det handlar om? Det är inte så enkelt som man skulle kunna tro. Det finns i stort sett inga faktadetaljer i ordmolnen. Det finns vissa förmågor som är gemensamma. I ovanstående exempel ser man att ordet resonemang är ganska stort i bägge ordmolnen. Ordet eleven är stort i alla ämnens ordmoln. Jag har gjort ordmoln för alla ämnen och ordet eleven är i stort sett alltid ett av de tre största orden. Att ett ord… Läs hela inlägget